Raseri mot ny avgift – många hushåll har den

2025 01 01

Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsföretag ha infört en ny prismodell som inkluderar en så kallad effektavgift.

Den nya prismodellen innebär att elnätskostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor.

– Den nya prismodellen innebär att elnätskostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, skriver Energimarknadsinspektionen om den nya avgiften som mängder av elnätsbolag redan har infört.

Anmälningar väller in

Stora delar av svenska folket är dock missnöjda med den nya avgiften.

Anmälningar väller in mot elnätsbolagen, rapporterar SR Ekot.

Branschorganisationen Villaägarna är en av flera aktörer som riktar kritik mot effektavgiften.

Enligt organisationen leder den till högre elräkningar för många hushåll som har svårt att få ihop livspusslet.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, framhåller Villaägarna.

Enligt branschorganisationen är det inte är rimligt att förvänta sig att svenska hushåll ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning.

– Människors vardag fungerar inte på det sättet, och det går inte att planera livet som i en nationalekonomisk lärobok.

Vidare pekar Villaägarna på att effektavgiften saknar stöd i forskningen. Kunder bryr sig inte om avgiften eller känner ej till den, vilket innebär att de besparingar i kapacitetsinvesteringar som används som argument för införande av effektavgiften inte kommer att realiseras.

”Väldigt mycket samtal”

Under 2024 har Energimarknadsinspektionen mottagit mängder av klagomål om elbolag från missnöjda kunder. Antalet klagomål ligger kvar på samma höga nivå som under krisåren 2022 och 2023.

– Vi får väldigt mycket samtal och mejl från upprörda personer som vill ha svar. Det är svårt att vara elkund i dag, säger Madeleine Hermansson vid Energimarknadsinspektionen till Ekot.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

Avgift på tusentals kronor för hushåll – ny regel nästa vecka

2026 06 28

En blankettmiss kan bli dyr för svenska hushåll.

En ny sanktionsavgift införs nästa vecka i Sverige.

Avgiften gör att även små fel i ansökningar till Försäkringskassan kan kosta hushåll flera tusen kronor.

Slår mot fel

Försäkringskassan kräver att felaktigt utbetalda pengar betalas tillbaka.

Från och med 1 juli införs även en ny sanktionsavgift för personer som får för mycket ersättning från Försäkringskassan.

Det spelar ingen roll om felet beror på slarv eller missförstånd i blanketten – avgiften kan ändå tas ut.

– Det gäller också den som har gjort fel av misstag eller inte har meddelat att uppgifter har ändrats, till exempel om man har fått ny lön eller har flyttat, uppger Försäkringskassan.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Minst 2 368 kronor

Den nya avgiften är 25 procent av det belopp som betalats ut fel, men med en viktig bottennivå.

Oavsett hur litet felet är måste den enskilde betala minst 2 368 kronor.

I ett exempel från Försäkringskassan innebär det att om någon fått 12 000 kronor för mycket i ersättning, kan sanktionsavgiften bli 3 000 kronor utöver återbetalning av beloppet.

– Anledningen till den nya avgiften är att regeringen vill motverka felaktiga utbetalningar, oavsett om det handlar om slarv eller bidragsbrott, meddelar Försäkringskassan.

Skärpta regler kan leda till avstängning

Utöver sanktionsavgiften får Försäkringskassan även möjlighet att stänga av personer från ersättning i upp till tre år om uppgifter lämnats medvetet fel eller av grov vårdslöshet.

Det kan omfatta flera typer av stöd, som sjukpenning, vab, föräldrapenning och bostadsbidrag.

En avstängning ska kunna gälla mellan tre månader och tre år.

Förändringen bygger på ett riksdagsbeslut där en majoritet röstade för förslaget.

Syftet är enligt regeringen att minska felaktiga utbetalningar och stärka kontrollen av välfärdssystemet – även när det handlar om rena misstag i ansökningar.

LÄS MER: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen