Rasmus Paludan utreds för allvarligt brott

2023 03 10

Högerextremisten Rasmus Paludan misstänks för hets mot folkgrupp.

Den dansk-svenske politikern utreds efter en koranbränning under påskupploppen 2022, rapporterar Expressen.

En utredning om hets mot folkgrupp, förgripelse mot tjänsteman och förolämpning har inletts drygt ett år efter händelsen.

Turkisk ilska

Rasmus Paludans koranbränningar har under 2023 återigen hamnat i fokus efter koranbränningen utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

Aktionen satte käppar i hjulet för Sveriges Natoförhandlingar med Turkiet och landets president Recep Tayyip Erdoğan gick ut med ett krav om ett svenskt förbud mot koranbränningar.

Enligt åklagare Adrien Combier-Hogg har dock den senaste koranbränningen inte något att göra med utredningen mot Rasmus Paludan.

Skälen bakom fördröjningen är ”utredningstekniska”, framhåller han till Expressen.

– Det är en händelse som anmäldes i samband med att det skedde. Jag har med de resurser som jag haft tagit in bevisning i detta. Under en tid har vi nu varit redo att hålla förhör med honom och delge misstankar, men vi har inte kommit till skott. Och det är främst av anledningar som har att göra med polisens säkerhetsarbete, säger Adrien Combier-Hogg till tidningen.

Nekar

Rasmus Paludan nekar till samtliga brottsanklagelser.

– Jag kan säga generellt att det varit mycket prat om att Malmöpolisen vill utreda mig för hets mot folkgrupp. Jag menar att jag inte begått hets mot folkgrupp, varken vid Skånegården eller på någon annan plats. Och om man menar att jag begått hets mot folkgrupp så är det hundra poliser som begått tjänstefel när de stått och tittat på mig men inte rört ett finger, säger han till Expressen.

Fakta hets mot folkgrupp

- Hatbrott avser brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.

- Det kan även vara andra brott där ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av något av följande:

  • hudfärg
  • nationellt eller etniskt ursprung
  • trosbekännelse
  • sexuell läggning
  • könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet.

- Den som gör sig skyldig till hets mot folkgrupp straffas med fängelse eller med böter

Källa: Polismyndigheten

Foto: Stram Kurs

Text: Redaktionen

30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen