Rasmus Paludan utreds för allvarligt brott

2023 03 10

Högerextremisten Rasmus Paludan misstänks för hets mot folkgrupp.

Den dansk-svenske politikern utreds efter en koranbränning under påskupploppen 2022, rapporterar Expressen.

En utredning om hets mot folkgrupp, förgripelse mot tjänsteman och förolämpning har inletts drygt ett år efter händelsen.

Turkisk ilska

Rasmus Paludans koranbränningar har under 2023 återigen hamnat i fokus efter koranbränningen utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

Aktionen satte käppar i hjulet för Sveriges Natoförhandlingar med Turkiet och landets president Recep Tayyip Erdoğan gick ut med ett krav om ett svenskt förbud mot koranbränningar.

Enligt åklagare Adrien Combier-Hogg har dock den senaste koranbränningen inte något att göra med utredningen mot Rasmus Paludan.

Skälen bakom fördröjningen är ”utredningstekniska”, framhåller han till Expressen.

– Det är en händelse som anmäldes i samband med att det skedde. Jag har med de resurser som jag haft tagit in bevisning i detta. Under en tid har vi nu varit redo att hålla förhör med honom och delge misstankar, men vi har inte kommit till skott. Och det är främst av anledningar som har att göra med polisens säkerhetsarbete, säger Adrien Combier-Hogg till tidningen.

Nekar

Rasmus Paludan nekar till samtliga brottsanklagelser.

– Jag kan säga generellt att det varit mycket prat om att Malmöpolisen vill utreda mig för hets mot folkgrupp. Jag menar att jag inte begått hets mot folkgrupp, varken vid Skånegården eller på någon annan plats. Och om man menar att jag begått hets mot folkgrupp så är det hundra poliser som begått tjänstefel när de stått och tittat på mig men inte rört ett finger, säger han till Expressen.

Fakta hets mot folkgrupp

- Hatbrott avser brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.

- Det kan även vara andra brott där ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av något av följande:

  • hudfärg
  • nationellt eller etniskt ursprung
  • trosbekännelse
  • sexuell läggning
  • könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet.

- Den som gör sig skyldig till hets mot folkgrupp straffas med fängelse eller med böter

Källa: Polismyndigheten

Foto: Stram Kurs

Text: Redaktionen


28 mars 2026

Flicka hittad död på familjeresa till Kanarieöarna

2026 03 29

En norsk flicka har hittats död i vattnet.

En norska flicka har hittats död på Gran Canaria.

Flickan var i semesterparadiset tillsammans med sin familj men anmäldes försvunnen på lördagen.

Anmäldes försvunnen

Den norska tonårsflickan var i 16-årsåldern, rapporterar Canariavisen.

Hon hittades död i vattnet på lördagsmorgonen i hamnen i Puerto Rico i Mogán, på den populära semesterön Gran Canaria.

En av flickans familjemedlemmar hade också lämnat in en anmälan om försvunnen person på lördagen, uppger en talesperson för den spanska räddningstjänsten, rapporterar VG.

Polisstyrkan Guardia Civil bekräftar att flickan är död.

– Vi utreder vad som har hänt, säger en talesperson till tidningen.

Har identifierats av familjen

Den norska tonårsflickan har identifierats av sin familj, som bekräftar hennes identitet, enligt spanska myndigheter.

Hennes kropp har skickats till obduktion.

Även det norska Utrikesdepartementet har bekräftat det tragiska dödsfallet.

– Utrikesdepartementet är medvetet om att en norsk medborgare har avlidit på Gran Canaria, skriver Johanne Severinsen, presstalesperson vid Utrikesdepartementet, till tidningen.

Nu ska man utreda dödsfallet för att försöka bringa klarhet i hur och varför flickan har förlorat livet.

Dödsorsaken uppges i nuläget vara okänd.

Hittades vid hamnmynning

Den norska tonårsflickan ska alltså ha varit på semester med sin familj.

Familjen bodde nära stranden i Barranco Agua la Perra, uppger Canariavisen.

Hon uppges ha hittats avliden vid hamnmynningen på den populära semesterorten, som ligger i öns sydvästra del, enligt tidningen.

Kanarieöarna är en mycket populär turistdestination bland både norrmän, svenska och andra européer.

År 2025 besöktes ögruppen av cirka 428 000 norska och 350 500 svenska turister ögruppen, rapporterar Canariajournalen.

Antalet norska och svenska turister har dock minskat de senaste åren.

Foto: Summer Stock

Text: Redaktionen


28 mars 2026

Ryssland hånas av sin egen befolkning

2026 03 28

Ryssar visar sitt förakt för regimen.

På många håll i Ryssland installerar man modulära skyddsrum i betong, tusentals kilometer från Ukraina.

Det får befolkningen att håna regimen, samtidigt som siffror visar att bara 16 procent av skyddsrummen uppfyller säkerhetskraven.

”Någon har stoppat pengar i fickan”

I staden Tjeboksary, som är huvudstad i Rysslands Chuvasjienrepublik, har 11 provisoriska bombskydd mot flyghot börjat dyka upp, rapporterar Kyiv Independent.

Staden ligger 1 000 kilometer från Ukraina, och är ett av flera exempel på hur Ryssland försöker skydda sin befolkning när kriget kommer allt närmare hemlandet.

Men initiativet hånas av lokalbefolkningen.

– Varför behöver vi dem ens? Vi bor inte nära gränsen, lyder en kommentar på den lokala Telegram-kanal Serditaya Chuvashia, rapporterar tidningen.

Andra lokala invånare liknar bombskydden vid ”offentliga toaletter”, medan någon tycker att de ser ut som ”hundkennlar”.

Invånare frågar sig också om bombskydden verkligen behövs eller om det rör sig om ett ”korruptionsupplägg”.

– Någon har stoppat pengar i fickan, menar en invånare som tror att någon korrupt person har tjänat pengar på byggnationen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Används som bastu

Liknande modulära skyddsrum har installerats på flera håll i Ryssland, allt längre in i landet, vilket visar att kriget kommer närmare civilbefolkningen.

Samtidigt uppges de modulära skyddsrummen erbjuda ett väldigt begränsat skydd mot missiler. De är bara anpassade för att skydda mot drönare, vilket blir ett problem när Ukraina attackerar med Flamingomissiler allt oftare.

Rysslands civilförsvarsystem är i dåligt skick, enligt tidningen.

Siffror från 2025 visar att endast 16 procent av skyddsrummen i Ryssland är lämpliga för användning.

De som inte uppfyller säkerhetskraven används ofta i helt andra syften.

De används bland annat som förvaringsutrymme, parkeringsplats och till och med som bastu, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ryska planen går i kras - "dömd att misslyckas"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen