Rätt av Lena Hallengren (S) – Men trist för Dambergs (S) anhängare

2021 09 23

Partiledarkandidater kan falla omkull i slutspurten och då är det en klar fördel om det finns andra toppkandidater att välja bland.

Mikael Damberg, Ardalan Shekarabi – ja toppkandidat efter toppkandidat har redan meddelat att de inte ställer upp som partiledarkandidat och för deras supporterskaror i partiet är deras nej naturligtvis en trist nyhet. Det handlar inte bara om partiledarfrågan idag, utan det är även ett signalvärde för framtiden.

Duckar Barometern

Den populära socialministern Lena Hallengren från Kalmar ger dock ett lite annorlunda svar när Kalmartidningen Barometern idag pressade henne på ett besked om huruvida hon kan tänka sig att bli ny partiledare.

”Lena Hallengren duckar frågan om partiledarkandidatur”, lyder Barometerns rubrik som publicerades för en liten stund sedan.

Ökar som en raket

Socialministern vars popularitet ökat som en raket i ministrarnas förtroendemätningar vill vare sig svara ja eller nej på frågan om om kan tänka sig att bli ny partiordförande för S, rapporterar Barometern.

– Den frågan är i dag hypotetisk och teoretisk. Magdalena Andersson är en fantastisk kandidat, säger Lena Hallengren till Barometern.

ANALYS

Lena Hallengren (S) framstår nu som det enda heta alternativet vid sidan om Magdalena Andersson (S) eftersom de andra toppkandidater på eget initiativ tagit sig själva ur kampen trots att nomineringsprocessen inte ens kommit halvvägs.

Skandaler och affärer

I processen att välja ny partiledare är det åtminstone i internationella sammanhang inte ovanligt att kandidater som tidvis ser starka ut plötsligt hamnar i olika typer av skandaler eller affärer och därmed tvingas kasta in handduken.

I ett sådant läge är det negativt för partiet om alla andra kandidater hoppat av. Lena Hallengren ger det perfekta svaret – hon hyllar Magdalena Andersson men sänker för den skulle inte sina egna möjligheter.

Hennes agerande gynnar enligt min bedömning partiet. För att helhjärtat ställa sig bakom en annan kandidat behöver man inte samtidigt säga nej till sin egen tillgänglighet för partiet.

Hallengren hetaste alternativet

Det är inte sannolikt att Magdalena Andersson faller på målsnöret – men om hon gör det så är Lena Hallengren den hetaste kandidaten att ta över Socialdemokraterna.

I ett sådan läge är det även möjligt att någon av de kandidater som redan meddelat ett nej kan komma att ändra sig och plötsligt vara tillgängliga igen. Men då är deras momentum försvagat.

Foto: Lena Hallengren, FB

[yop_poll id="607"]

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen