”Rea” på Systembolaget

2023 09 01

Redan vid årsskiftet inför 2023 meddelades det om en höjning av alkoholskatten.

Under året har priserna fortsatt att stiga – och idag 1 september sker en generell rekordhöjning av priset på vin med tre procent i snitt.

Men det är inte alla produkter som blir dyrare.

Tvärtom sänks priset på en del viner – tack vare något så ovanligt som särskilda kampanjer, rapporterar Svenska Dagbladet.

– I samband med satsningen på den svenska marknaden prissänks vinet från 209 till 149 kronor, lyder exempelvis en annons för ett fem år lagrat vin på Systembolaget, enligt tidningen.

Leverantörer erbjuder rabatt

Kampanjer om prissänkta varor kan låta ovanligt när det gäller Systembolaget, som aktivt avstår från marknadsföring av alkohol.

Uppdraget är som bekant inte att maximera försäljningen.

Det är inte heller Systembolaget som initierat realisationen – utan leverantörerna.

Och just september är en månad där sådana tillfälliga rabatter eller kampanjer är mer förekommande än andra månader.

Två huvudsakliga skäl

Det finns flera anledningar till att leverantörerna väljer att kapa en del av priset på sina viner.

Bland annat på grund av konkurrensskäl, men en annan anledning kan vara att det rekommenderade bäst före-datumet närmar sig.

Enligt Martin Wall, ägare av Vinonista som importerar italienska viner, blir många enkla viner dåliga på något år.

– Ett vin som är på nedgång i sin livscykel, och passerat sin topp får ofta ett lägre pris, säger han till SvD.

Flaggar för högre priser

Erbjudandena är som bekant tillfälliga och ur det längre perspektivet väntar alltså högre priser i allmänhet på Systembolaget, inklusive vin.

Den uttalade sänkningen på tre procent kan dessutom bli ännu högre.

– Ska vi ta ut full marginal så kommer prishöjningen bli större än så, sade vinimportören Lars Stålbalk vid Principium Dryck till Dagens Nyheter tidigare i år.

Han hänvisade till kronans svaga ställning mot euron.

Justeras två gånger om året

Septembers prisökning är den andra höjningen av priserna på kort tid för Systembolaget.

Priserna på företagets produkter förändras två gånger om året. Den senaste höjningen skedde i mars.

Då beräknades snittet  för den sammanlagda prisökningen till 2,6 procent.

Systembolagets sortimentchef Ulf Sjödin beskrev prishöjningen i mars som ovanligt stor.

– Jag kan inte säga om det är den största prishöjningen någonsin. Men det är den största jag varit med om under de tolv år som jag jobbat här, kommenterade han.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen