JUST NU: Regeringen ändrar direktiv – fler flyktingar ska skyddas

2022 04 05

Sverige ska kunna ta emot fler människor som flytt från Ukraina och justerar därför datumet för massflyktsdirektivet.

Det rapporterar Sveriges Radio efter en presskonferens med med migrationsminister Anders Ygeman.

Ändrar datum

Regeringen kommer att göra en viktig justering för att fler människor som har flytt från Ukraina ska kunna få en fristad i Sverige.

Det handlar om en förändring av datumet i det så kallade massflyktsdirektivet.

Skydda tidiga flyktingar

Bakgrunden är att Sverige även vill kunna erbjuda skydd för de som flydde redan när Putinregimen började rusta sina trupper utanför Ukraina.

– Så att de som har kommit till Sverige efter att den ryska upprustningen vid gränsen påbörjade också ska kunna omfattas av massflyktsdirektivet, säger Anders Ygeman enligt SR.

Kommit i kläm

Idag omfattas enbart de ukrainare som flytt från sitt hemland från och med den 24 februari, då invasionen var ett faktum, av direktivet.

De som kom tidigare har hamnat i kläm och har inte kunnat beviljas asyl.

Lättare uppehållstillstånd

Nu meddelar regeringen alltså att datumet kommer att flyttas bak ända till oktober förra året.

På så sätt kommer de som lämnat Ukraina även före invasionen att lättare att få uppehållstillstånd i Sverige.

Strömmen avstannat

Totalt har det hittills flytt 27 954 människor till Sverige från Ukraina, meddelar Migrationsverket i sin officiella statistik. Trots den höga siffran har takten på flyktingströmmen stannat av den senaste tiden.

– Vi har sett att det kommer färre människor den senaste veckan, men det är för tidigt att säga att det är en trend, säger Guna Graufelds, presschef på Migrationsverket, till Svenska Dagbladet.

EU-direktiv

Massflyktsdirektivet är ett direktiv på EU-nivå som sätter upp regler och normer för hur många flyktingar som medlemsländerna minst måste ta emot i samband med massiva tillströmningar.

Till exempel vid krig eller andra situationer som innebär att stora mängder människor flyr samtidigt.

Får gå före i kön

EU aktiverade massflyktsdirektivet i samband med att kriget bröt ut i Ukraina 24 februari 2022. De flyktingar som omfattas av direktivet får därmed samtidigt också gå före andra asylsökande i kön om att få stanna i Sverige.

– Syftet med massflyktsdirektivet är att avlasta asylsystemet, framhäver Migrationsverket på myndighetens hemsida.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


12 okt 26

”Kastar in handduken” – nya uppgifter om regeringsbildningen

2026 10 12

På tisdag ska Magdalena Andersson (S) träffa talmannen Andreas Norlén.

Under mötet ska S-ledaren redogöra för hur sonderingsuppdraget har gått och sina möjligheter att bilda en ny regering.

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

Enligt källor med insyn i förhandlingarna är det mycket osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister.

– Det vore förvånande om det skedde ett genombrott före tisdag. Troligast är att Magdalena Andersson kastar in handduken, säger en källa till DN.

Hävdar: Nödvändig motgång

Magdalena Andersson (S) har dock inte gett upp hoppet om att bli statsminister. En annan källa med insyn i förhandlingarna framhåller att det kan vara nödvändigt för S-ledaren att fällas i en första statsministeromröstning.  

– Det kanske behövs en omröstning för att sätta mer press på de inblandade partierna, säger personen till tidningen.

Stor frustration

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar, vilket har fått förhandlingarna på den rödgröna sidan att stagnera.

Flera tunga S-profiler har riktat skarp kritik mot regeringsprocessen,

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, sade en högt uppsatt socialdemokrat till Expressen förra veckan.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, tillade S-toppen.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

FAKTA: Statsministeromröstningar i Sverige

- När talmannen presenterar sitt förslag till statsminister uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Målet är att hitta den statsministerkandidat som har störst möjlighet att bilda en regering som har tillräckligt stöd i riksdagen.

- Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram.

- Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.

Källa: Riksdagen

Läs också: Flera republikaner går emot Trump

Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen