JUST NU: Regeringen ändrar direktiv – fler flyktingar ska skyddas

2022 04 05

Det rapporterar Sveriges Radio efter en presskonferens med med migrationsminister Anders Ygeman.

Ändrar datum

Regeringen kommer att göra en viktig justering för att fler människor som har flytt från Ukraina ska kunna få en fristad i Sverige.

Det handlar om en förändring av datumet i det så kallade massflyktsdirektivet.

Skydda tidiga flyktingar

Bakgrunden är att Sverige även vill kunna erbjuda skydd för de som flydde redan när Putinregimen började rusta sina trupper utanför Ukraina.

– Så att de som har kommit till Sverige efter att den ryska upprustningen vid gränsen påbörjade också ska kunna omfattas av massflyktsdirektivet, säger Anders Ygeman enligt SR.

Kommit i kläm

Idag omfattas enbart de ukrainare som flytt från sitt hemland från och med den 24 februari, då invasionen var ett faktum, av direktivet.

De som kom tidigare har hamnat i kläm och har inte kunnat beviljas asyl.

Lättare uppehållstillstånd

Nu meddelar regeringen alltså att datumet kommer att flyttas bak ända till oktober förra året.

På så sätt kommer de som lämnat Ukraina även före invasionen att lättare att få uppehållstillstånd i Sverige.

Strömmen avstannat

Totalt har det hittills flytt 27 954 människor till Sverige från Ukraina, meddelar Migrationsverket i sin officiella statistik. Trots den höga siffran har takten på flyktingströmmen stannat av den senaste tiden.

– Vi har sett att det kommer färre människor den senaste veckan, men det är för tidigt att säga att det är en trend, säger Guna Graufelds, presschef på Migrationsverket, till Svenska Dagbladet.

EU-direktiv

Massflyktsdirektivet är ett direktiv på EU-nivå som sätter upp regler och normer för hur många flyktingar som medlemsländerna minst måste ta emot i samband med massiva tillströmningar.

Till exempel vid krig eller andra situationer som innebär att stora mängder människor flyr samtidigt.

Får gå före i kön

EU aktiverade massflyktsdirektivet i samband med att kriget bröt ut i Ukraina 24 februari 2022. De flyktingar som omfattas av direktivet får därmed samtidigt också gå före andra asylsökande i kön om att få stanna i Sverige.

– Syftet med massflyktsdirektivet är att avlasta asylsystemet, framhäver Migrationsverket på myndighetens hemsida.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen