JUST NU: Regeringen ändrar direktiv – fler flyktingar ska skyddas

2022 04 05

Sverige ska kunna ta emot fler människor som flytt från Ukraina och justerar därför datumet för massflyktsdirektivet.

Det rapporterar Sveriges Radio efter en presskonferens med med migrationsminister Anders Ygeman.

Ändrar datum

Regeringen kommer att göra en viktig justering för att fler människor som har flytt från Ukraina ska kunna få en fristad i Sverige.

Det handlar om en förändring av datumet i det så kallade massflyktsdirektivet.

Skydda tidiga flyktingar

Bakgrunden är att Sverige även vill kunna erbjuda skydd för de som flydde redan när Putinregimen började rusta sina trupper utanför Ukraina.

– Så att de som har kommit till Sverige efter att den ryska upprustningen vid gränsen påbörjade också ska kunna omfattas av massflyktsdirektivet, säger Anders Ygeman enligt SR.

Kommit i kläm

Idag omfattas enbart de ukrainare som flytt från sitt hemland från och med den 24 februari, då invasionen var ett faktum, av direktivet.

De som kom tidigare har hamnat i kläm och har inte kunnat beviljas asyl.

Lättare uppehållstillstånd

Nu meddelar regeringen alltså att datumet kommer att flyttas bak ända till oktober förra året.

På så sätt kommer de som lämnat Ukraina även före invasionen att lättare att få uppehållstillstånd i Sverige.

Strömmen avstannat

Totalt har det hittills flytt 27 954 människor till Sverige från Ukraina, meddelar Migrationsverket i sin officiella statistik. Trots den höga siffran har takten på flyktingströmmen stannat av den senaste tiden.

– Vi har sett att det kommer färre människor den senaste veckan, men det är för tidigt att säga att det är en trend, säger Guna Graufelds, presschef på Migrationsverket, till Svenska Dagbladet.

EU-direktiv

Massflyktsdirektivet är ett direktiv på EU-nivå som sätter upp regler och normer för hur många flyktingar som medlemsländerna minst måste ta emot i samband med massiva tillströmningar.

Till exempel vid krig eller andra situationer som innebär att stora mängder människor flyr samtidigt.

Får gå före i kön

EU aktiverade massflyktsdirektivet i samband med att kriget bröt ut i Ukraina 24 februari 2022. De flyktingar som omfattas av direktivet får därmed samtidigt också gå före andra asylsökande i kön om att få stanna i Sverige.

Syftet med massflyktsdirektivet är att avlasta asylsystemet, framhäver Migrationsverket på myndighetens hemsida.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen