Regeringen går fram med kritiserat förslag

2023 08 31

Det meddelar regeringen och SD på en gemensam pressträff.

Förslaget innebär att flera yrkesgrupper kan bli skyldiga att anger papperslösa personer.

På pressträffen meddelar Tidöpartierna att en utredare får i uppdrag att föreslå ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner.

– Utgångspunkten ska vara att våra myndigheter samarbetar med varandra och inte mot varandra.

– Som ett led i detta är det nödvändigt att det finns förutsättningar för ett effektivt informationsutbyte där kommuner och andra myndigheter, inom ramen för sin verksamhet, informerar Migrationsverket eller Polismyndigheten om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Vissa situationer kan undantas

Förslaget om en anmälningsplikt ska nu utredas.

Maria Malmer Stenergard berättar att det kan bli aktuellt att vissa situationer undantas från informationsplikten.

– Det kan vara situationer där informationsplikten kan strida mot ömmande värden, exempelvis inom vården.

Hård kritik

Tidöpartiernas förslag om en anmälningsplikt har kritiserats kraftigt av flera aktörer.

Tusentals vårdanställda protesterar mot förslaget.

Den nationella sjukvårdskampanjen ”Vi anger inte” startades i mars och har fått stor uppmärksamhet.

Nästan 3 000 vårdarbetare har skrivit under uppropet mot regeringens och SD:s förslag.

– Vi behöver inte fler orimliga krav på oss från politiker. Om lagen ändras, då tänker vi bryta den. Vi anger inte våra patienter, sa en av initiativtagarna till SVT när kampanjen inleddes.

Nio av tio avvisar förslaget

Flera av Sveriges bibliotekarier ställer sig även kritiska mot det nya direktivet.

Fler än nio av tio bibliotekarier avvisar förslaget om en anmälningsplikt.

Det visar en undersökning från fackförbundet DIK.

”Strider mot internationella konventioner”

–  DIK:s bibliotekariemedlemmar har tydligt uttryckt att förslaget om anmälningsplikt bör skrotas. Det strider mot flera internationella konventioner och står dessutom i bjärt kontrast till bibliotekslagen som slår fast att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

– Vi kräver att förslaget i sin helhet omedelbart dras tillbaka, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.

Flera förslag

Här är samtliga nya åtgärder från regeringen och SD som syftar till att stärka arbetet med återvändande och inre utlänningskontroller.

Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet får därför ett utökat uppdrag och ska bland annat:

- göra en översyn av regelverket om inre utlänningskontroller för att förbättra myndigheternas möjligheter att kontrollera personers rätt att vistas i landet,

- ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska för­längas eller avskaffas och om återreseförbud ska kunna bestämmas till längre tid än i dag,

- ta ställning till hur fotografier och fingeravtryck ska kunna användas i utlänningsärenden i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt än i dag,

- analysera om dna-analyser ska kunna användas i vissa utlännings­ärenden i identifieringssyfte och lämna förslag på hur en sådan ordning skulle kunna utformas, och

- föreslå ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner för att bland annat stärka arbetet med verkställighet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen