JUST NU: Regeringen ger besked efter rykten om nya restriktioner

2022 05 23

Socialminister Lena Hallengren (S) försäkrar svenska folket om att det inte blir några nya restriktioner med anledning av den konstaterade smittan av apkoppor i landet.

Apkoppor ska inte jämföras med pandemin och svenska folket bör inte känna någon anledning till oro. Det är uppmaningen från socialminister Lena Hallengren i en intervju med Svensk Dagbladet, som också säger att man bör akta sig för att skrämma upp människor.

“Inga sådana planer”

– Det finns ingen anledning att koppla ihop apkoppor med covid-19 och allt vad det väcker hos människor när det gäller oro för sjukdomen och samhällsåtgärder. Det blir inga inskränkningar med restriktioner av hur vi lever på grund av apkoppor. Det finns inga sådana planer, säger Lena Hallengren till tidningen.

FHM öppnade för restriktioner

Rykten om nya restriktioner blossade upp efter att Folkhälsomyndigheten öppnade för just detta för två dagar sedan.

– Man kan till exempel säga att “du får inte vara sexuellt aktiv under den här smittsamma fasen”, sade Klara Sondén, läkare och utredare på myndigheten, till Expressen.

“Måste tas på allvar”

Socialministern uppmanar dock allmänheten till försiktighet och att man, i och med att sjukdomen sedan i fredags klassas som allmänfarlig, måste uppsöka vård om man blir smittad.

– Det är som sagt anmälningsplikt som gäller. Detta virus måste tas på allvar, säger hon.

Skillnaden mot covid-19

Den stora skillnaden mellan apkoppor och covid-19 ur ett samhällsperspektiv är att den senare klassades som samhällsfarlig snarare än allmänfarlig. Spridningen av apkoppor sker inte på samma sätt och riskerar inte att slå ut samhällsfunktioner, skriver Svenska Dagbladet.

Första fallet i torsdags

Det var i torsdags som det första fallet av apkoppor konstaterades i Sverige. 

– Personen i Sverige som har bekräftats vara infekterad med viruset är inte allvarligt sjuk, men har fått vård. Vi vet ännu inte var personen har blivit smittad. Utredning pågår just nu, sade Klara Sondén i ett pressmeddelande från Folkhälsomyndigheten.

Regeringen agerade

Dagen efter agerade regeringen sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderat att sjukdomen borde klassas som allmänfarlig.

– Genom klassificeringen ges tillgång till att vidta smittskyddsåtgärder som syftar till att förhindra ytterligare spridning, kommenterade Lena Hallengren.

WHO höll krismöte

Apkoppor har sitt ursprung i västra och centrala Afrika och det är ovanligt att sjukdomen sprids till Europa. Världshälsoorganisationen, WHO, höll i slutet av förra veckan ett extrainkallat möte efter att flera europeiska länder konstaterat fall av viruset.

– Det finns ett akut behov av att öka medvetenheten om apkoppor och genomföra omfattande fallsökning och isolering, framhäver WHO på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen