JUST NU: Regeringen ger besked efter rykten om nya restriktioner

2022 05 23

Socialminister Lena Hallengren (S) försäkrar svenska folket om att det inte blir några nya restriktioner med anledning av den konstaterade smittan av apkoppor i landet.

Apkoppor ska inte jämföras med pandemin och svenska folket bör inte känna någon anledning till oro. Det är uppmaningen från socialminister Lena Hallengren i en intervju med Svensk Dagbladet, som också säger att man bör akta sig för att skrämma upp människor.

“Inga sådana planer”

– Det finns ingen anledning att koppla ihop apkoppor med covid-19 och allt vad det väcker hos människor när det gäller oro för sjukdomen och samhällsåtgärder. Det blir inga inskränkningar med restriktioner av hur vi lever på grund av apkoppor. Det finns inga sådana planer, säger Lena Hallengren till tidningen.

FHM öppnade för restriktioner

Rykten om nya restriktioner blossade upp efter att Folkhälsomyndigheten öppnade för just detta för två dagar sedan.

– Man kan till exempel säga att “du får inte vara sexuellt aktiv under den här smittsamma fasen”, sade Klara Sondén, läkare och utredare på myndigheten, till Expressen.

“Måste tas på allvar”

Socialministern uppmanar dock allmänheten till försiktighet och att man, i och med att sjukdomen sedan i fredags klassas som allmänfarlig, måste uppsöka vård om man blir smittad.

– Det är som sagt anmälningsplikt som gäller. Detta virus måste tas på allvar, säger hon.

Skillnaden mot covid-19

Den stora skillnaden mellan apkoppor och covid-19 ur ett samhällsperspektiv är att den senare klassades som samhällsfarlig snarare än allmänfarlig. Spridningen av apkoppor sker inte på samma sätt och riskerar inte att slå ut samhällsfunktioner, skriver Svenska Dagbladet.

Första fallet i torsdags

Det var i torsdags som det första fallet av apkoppor konstaterades i Sverige. 

– Personen i Sverige som har bekräftats vara infekterad med viruset är inte allvarligt sjuk, men har fått vård. Vi vet ännu inte var personen har blivit smittad. Utredning pågår just nu, sade Klara Sondén i ett pressmeddelande från Folkhälsomyndigheten.

Regeringen agerade

Dagen efter agerade regeringen sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderat att sjukdomen borde klassas som allmänfarlig.

– Genom klassificeringen ges tillgång till att vidta smittskyddsåtgärder som syftar till att förhindra ytterligare spridning, kommenterade Lena Hallengren.

WHO höll krismöte

Apkoppor har sitt ursprung i västra och centrala Afrika och det är ovanligt att sjukdomen sprids till Europa. Världshälsoorganisationen, WHO, höll i slutet av förra veckan ett extrainkallat möte efter att flera europeiska länder konstaterat fall av viruset.

– Det finns ett akut behov av att öka medvetenheten om apkoppor och genomföra omfattande fallsökning och isolering, framhäver WHO på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen