Regeringen ger FHM mandat att utöka vaccinpassen till fler platser

2022 01 06

Regeringen Andersson ger tummen upp till Folkhälsomyndigheten att utöka Sveriges användning till flera nya platser i samhället.

– Vi ser det som en positiv möjlighet om det kan göra att vi undviker andra restriktioner eller begränsningar, säger socialminister Lena Hallengren (S) till DN.

Vaccinpass bättre än att stänga ned

Beskedet indikerar att S-regeringen föredrar att hålla Sverige öppet och undvika nya nedstängningar och nya restriktioner och istället väljer att öka pressen på de ovaccinerade genom att istället öppna upp för ett utökat användande av vaccinpass.

Folkhälsomyndigheten avgör

Regeringen fattar dock inget beslut om exakt vad som kommer att ske med vaccinpassens eventuella utökning utan det som nu har beslutats av regeringen är att man ger Folkhälsomyndigheten mandat att fatta beslut om utökning av vaccinpassen.

Beslut inom kort

Med anledning av den rusande smittspridningen väntas Folkhälsomyndigheten fatta beslut inom kort och det är tydligt vad regeringen hoppas på.

Positiva till vaccinbevis

– Vi är angelägna om att Folkhälsomyndigheten har alla de verktyg som behövs. Regeringen är positiv till att vaccinbevis kan vara en smittskyddsåtgärd om man slipper andra restriktioner. Men bedömningen om det räcker eller om ytterligare åtgärder krävs är en fråga för myndigheten, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Många möjligheter

Folkhälsomyndigheten håller presskonferens senare idag och genom regeringens nya beslut har de – om de vill – möjlighet att införa krav om vaccinationsbevis på bland annat följande platser:

◾Privata sammankomster

◾Viss långväga kollektivtrafik

◾Kulturevent

◾Fritidsverksamhet

◾Restauranger

◾Andra serveringsställen

◾Handelsplatser

Vill värna näringslivet

Regeringen hoppas att ett utökande av vaccinationsbevisen användningsområden kan leda till att man slipper stänga ned Sverige och slipper införa andra kraftiga restriktioner och begränsningar som försvårar för näringslivet, butiker, föreningar och organisationer.

Ovaccinerade smittar mer

– De som är ovaccinerade sprider smittan mer. Och om den som är ovaccinerad utsätts för smitta och blir sjuk så belastar det trycket på vården. Det är den kedjan vi vill undvika. Vaccinbevis är en smittskyddsåtgärd, säger socialministern till DN.

Göra sitt yttersta

– Vi ser en kraftigt ökad smittspridning i samhället så det finns anledning att ta råd och restriktioner på väldigt stort allvar, och att göra sitt yttersta för att minska smittspridningen. Det gäller både att följa restriktioner och att vaccinera sig.

Vaccination väldigt bra

– Det är väldigt bra med vaccination. Om man tittar på hur många som vårdas på sjukhus och på iva – skillnaden är väldigt stor mellan de som är vaccinerade och de som är ovaccinerade. Det har varit mer än tio gånger högre risk att drabbas av svår sjukdom om man är ovaccinerad jämfört med om man är vaccinerad, framhåller Lena Hallengren (S) till tidningen.

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen