Regeringen helvänder – lovar pengar till många bilägare

2023 09 06

Regeringen tar ett nytt initiativ för att belöna dem som byter bil.

Det beskedet gav klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en presskonferens under onsdagseftermiddagen.

Ekonomiskt löfte

Initiativet är en del av en större satsning när regeringen nu går ut med sin nya klimatpolitik.

Och man vänder sig direkt till folk som kör bensin- och dieseldrivna bilar med ett ekonomiskt löfte – på ett villkor.

En premie ska nämligen införas för den som skrotar en äldre bil i avsikt att införskaffa sig ett mer klimatvänligt alternativ.

Det är inte klart exakt hur mycket som bilägarna kommer kunna få om man skrotar sin bil.

Helomvändning

Premien har funnits tidigare, men avskaffades kort efter att nuvarande regering tillträdde.

– Det här leder inte bara till att vi förstör klimatet utan att vi också förstör för industrin som vill ställa om, kritiserade bland annat Miljöpartiets ena språkrör Per Bolund enligt SVT.

Dagens besked är därmed en helomvändning i frågan, även om den presenterade varianten skiljer sig något från den som togs bort.

250 miljoner

Totalt omfattar satsningen 250 miljoner kronor under de närmaste två åren.

Den aktuella premien ska gälla under ett års tid och inkluderar alla äldre bilar med förbränningsmotor.

Oavsett om man därefter köper en eller leasar en elbil ska man kunna ta del av premien.

"Klimatklivet"

Samtidigt presenterade även regeringen flera andra satsningar inom klimatfrågan.

Bland annat ingår vad man kallar “Klimatklivet”, ett investeringsstöd för företag som vill ställa om och satsa på exempelvis ellastbilar och andra tunga elfordon.

Stödet är värt 800 miljoner kronor.

– Klimatklivet är regeringens bredaste investeringsstöd för att minska koldioxidutsläppen, det är också ett av de viktigaste stöden för att bygga ut laddinfrastrukturen, säger Romina Pourmokhtari på presskonferensen.

– Elektrifieringen är centralt för att nå Sveriges klimatmål.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 november 2025

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen


Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen