Regeringen helvänder – lovar pengar till många bilägare

2023 09 06

Det beskedet gav klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en presskonferens under onsdagseftermiddagen.

Ekonomiskt löfte

Initiativet är en del av en större satsning när regeringen nu går ut med sin nya klimatpolitik.

Och man vänder sig direkt till folk som kör bensin- och dieseldrivna bilar med ett ekonomiskt löfte – på ett villkor.

En premie ska nämligen införas för den som skrotar en äldre bil i avsikt att införskaffa sig ett mer klimatvänligt alternativ.

Det är inte klart exakt hur mycket som bilägarna kommer kunna få om man skrotar sin bil.

Helomvändning

Premien har funnits tidigare, men avskaffades kort efter att nuvarande regering tillträdde.

– Det här leder inte bara till att vi förstör klimatet utan att vi också förstör för industrin som vill ställa om, kritiserade bland annat Miljöpartiets ena språkrör Per Bolund enligt SVT.

Dagens besked är därmed en helomvändning i frågan, även om den presenterade varianten skiljer sig något från den som togs bort.

250 miljoner

Totalt omfattar satsningen 250 miljoner kronor under de närmaste två åren.

Den aktuella premien ska gälla under ett års tid och inkluderar alla äldre bilar med förbränningsmotor.

Oavsett om man därefter köper en eller leasar en elbil ska man kunna ta del av premien.

"Klimatklivet"

Samtidigt presenterade även regeringen flera andra satsningar inom klimatfrågan.

Bland annat ingår vad man kallar “Klimatklivet”, ett investeringsstöd för företag som vill ställa om och satsa på exempelvis ellastbilar och andra tunga elfordon.

Stödet är värt 800 miljoner kronor.

– Klimatklivet är regeringens bredaste investeringsstöd för att minska koldioxidutsläppen, det är också ett av de viktigaste stöden för att bygga ut laddinfrastrukturen, säger Romina Pourmokhtari på presskonferensen.

– Elektrifieringen är centralt för att nå Sveriges klimatmål.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen