JUST NU: Regeringen Kristersson tvärvänder – Efter hård kritik

2022 12 03

Nu svänger regeringen rörande stödet till resor till Nazitysklands förintelseläger i Polen.

Uppgifterna om att regeringen inte kommer att förlänga statsbidragen till Svenska kommittén mot antisemitisms (SKMA) utbildningsprojekt kring hågkomstresor har väckt skarp kritik.

Efter kritiken vänder nu regeringen i frågan och meddelar att SKMA kommer att få fortsatt stöd.

SKMA kontaktades av regeringen under lördagen. 

– Hågkomstresorna kommer att vara en viktig del i ett större paket. Där kommer det också att finnas pengar till SKMA. Jag har pratat med SKMA och varit väldigt tydlig med att arbetet mot antisemitism är en prioriterad fråga för regeringen, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M), till DN.

Bidrag sedan 2014

SKMA har fått statliga bidrag sedan 2014 för att kunna arbeta med att sprida kunskap om antisemitism och rasism.

Det senaste bidraget på 12,5 miljoner kronor, som senare förstärktes med fyra miljoner, beviljades av före detta kulturminister Alice Bah Kuhnke 2018.

Regeringen meddelar nu, efter den omfattande kritiken, att SKMA kommer att få fortsatt stöd.

– En del av arbetet handlar om att genomföra resor till förintelseläger, uppger DN.

”Mycket prioriterad fråga”

Kulturdepartementet svarar via kulturminister Parisa Liljestrands pressekreterare Caroline Opsahl.

– Arbetet för att sprida kunskap om Förintelsen och de ofattbara brott som begicks är en mycket prioriterad fråga för regeringen, liksom att arbeta mot antisemitismen som idag tyvärr är ett stort problem i Sverige. Detta lyftes särskilt i regeringsförklaringen, rapporterar Dagens ETC.

– Det här är ett arbete som pågår på flera parallella nivåer, till exempel har Forum för levande historia flera viktiga uppdrag här. Staten bygger också ett nytt museum över Förintelsen, och där ökar vi anslagen med 15 miljoner kronor nästa år, uppger tidningen..

Försiktigt optimistisk

SKMA:s Ordförande Willy Silberstein är försiktigt positiv till beskedet.

– Det kommer lite sent. Tajmingen föranleder en del frågetecken. Processen måste jag säga är lite märklig eftersom SKMA inte har hört ett ljud om det här fram till i dag. Intrycket blir att det här har påverkats av intervjun med ETC och debatten som varit ganska hätsk och innehållit mycket kritik.

Även Annie Lööf (C) och Morgan Johansson (S) har också riktat kritik mot regeringen i frågan sedan tidigare.

Aktiva sedan 1990

SKMA bildades 1983 mot bakgrund av den våg av antisemitism som kom till uttryck i början av 1980-talet.

Sedan början av 1990-talet anordnar kommittén regelbundna utbildningar och kurser om antisemitism och andra former av rasism samt nazism och Förintelsen.

På utbildningarna brukar flera av landets framträdande forskare, experter och pedagoger delta.

– Tusentals lärare, ungdomsledare, politiker, journalister, elever och andra har deltagit i SKMA:s utbildningar och seminarier, skriver SKMA.

Ett större paket i arbetet mot antisemitism kommer att läggas fram nästa vecka, skriver DN.

Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen