Regeringen öppnar för nytt elstöd – då kan det komma

2024 12 12

Hushållen kan få ett nytt elstöd till vintern.

Det öppnar nu regeringen för efter de senaste dagarnas prischock.

– Regeringen är öppen för att stötta hushållen och företagen om det behövs, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) enligt SVT.

"Vansinnig på tyskarna"

Ministern talar på en pressträff efter gårdagens besked om elpriserna.

Det är oklart hur det nya elstödet kan komma att utformas, men det ska kompensera för eventuella höga elpriser under vintern.

Efter elkrisen 2022 gick regeringen fram med ett elstöd till hushåll i hela landet. Den gången inleddes utbetalningarna i slutet av maj 2023.

Hur ett nytt elstöd kan utformas vill inte Ebba Busch kommentera.

– Vi kan inte göra om den typ av modell som gjordes med stöd av EU:s krisstödsförordning för två år sedan. Då får vi titta på annat stöd, men det är för tidigt att säga, säger hon enligt tv-kanalen.

Sågar Tyskland

I dag rusar priset till nivåer som inte setts sedan energikrisen för två år sedan.

Den nya elmodellen där Sverige förlitar sig på väderleken i Tyskland har pekats ut som en av förklaringarna till prisökningen, det har dock inte bekräftats.

– Det är vår uppgift att städa upp i det här, säger Ebba Busch på pressträffen.

– Men det finns ingen quickfix, men med det sagt så är regeringen öppen för att stötta hushållen om det behövs.

Ebba Busch tillägger:

– Låt mig säga så här: Jag är vansinnig på tyskarna. Man har fattat ett beslut för sitt eget område, som man har rätt att fatta. Men det har fått väldigt stora konsekvenser.

Ministern kritiserar också att Tyskland vägrat att införa elområden. Enligt Busch innebär det att "Tysklands oansvariga politik" påverkar Sverige mycket mer än vad som skulle vara fallet annars.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: 54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen

80 procent vill ha svar om bankerna – regeringen tiger

2025 11 28

Regeringen vill inte lämna ut information till bankkunder.

Bankbedrägerier har varit ett enormt problem de senaste åren – tusentals svenskar har drabbats.

80 procent av bankkunderna kan tänka sig att byta bank för att få en högre grad av säkerhet, enligt en undersökning från Villaägarna.

Men regeringen vägrar ge bankkunderna den information de behöver, menar kritiker.

Regeringen vill inte avslöja statistiken

Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas riksförbund, skriver i en debattartikel i DN att staten vet vilka banker som är osäkra.

Men du som bankkund får inte ta del av den informationen.

När kriminella brukade råna banken var det banken som stod för förlusterna, men när de har övergått till bedrägerier så får kunderna betala, menar Stenberg.

Det finns statistik över vilka banker som slarvar med säkerheten, men den skyddas av sekretess. Om den informationen blev offentlig så skulle kunderna kunna byta till en mer säker bank.

– Regeringen låter dock inte Finansinspektionen avslöja bankbedrägeristatistiken, så att kunderna kan byta bank och pengaflödet kan minska till de kriminella nätverken, skriver Ulf Stenberg i debattartikeln.

Regeringen är till och med beredd att göra 13-åringar straffmyndiga för att bekämpa kriminaliteten – men de vågar inte vidta åtgärder som innebär att bankerna riskerar att påverkas, menar Villaägarnas chefsjurist.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Påverkas av banklobbyn

Debattören anser att regeringen låter sig styras av den starka banklobbyn.

Han jämför med länder som Storbritannien, där statistiken är mer offentlig och bankerna har ett större ekonomiskt ansvar vid bedrägerier.

Men i Sverige har kunder ingen möjlighet att skydda sig genom att byta till en mer säker bank. Det gör att bedrägerierna ökar, och dessa finansierar i sin tur annan brottslighet.

– Bara för att regeringen förvägrar kunderna en högst rimlig konsumentupplysning om vilka banker som har högst risk för bedrägerier, menar Ulf Stenberg i debattartikeln.

Norden är extra drabbat

Bedrägerier har blivit ett allt större problem de senaste åren.

En rapport från börsföretaget Nasdaq visar också att bankbedrägerier mot äldre är betydligt vanligare i Norden än i övriga Europa, har SvD tidigare rapporterat.

Brottsvinsterna uppgår till många miljarder kronor per år. Under 2023 uppgick den totala summan för bankbedrägerier i Europa till 1 000 miljarder kronor, enligt rapporten.

Av dessa kom 19 procent från bedrägerier mot äldre. I Norden var dock motsvarande andel dubbelt så hög – hela 38 procent, enligt rapporten.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen