JUST NU: Regeringen öppnar för Socialdemokraternas förslag

2023 01 02

Regeringen öppnar för att ställa sig bakom Socialdemokraternas förslag om en elräkningsakut.

Finansutskottet kommer att hålla ett extrainsatt möte i morgon, tisdag.

Under mötet kommer S-förslaget att diskuteras, rapporterar Dagens Industri.

– Vi behöver hantera en akut situation för hushåll och företag som är jättepressade. I det läget tycker vi att förslaget som Socialdemokraterna har lagt fram om en akut är värt att titta på, säger Edward Riedl (M), ordförande i finansutskottet, till DI.

– Det handlar om att överbrygga tiden fram till att regeringen kan betala ut de riktiga stöden. Det är viktigt för de hushåll som inte har marginaler för de här extremt höga räkningarna, fortsätter han

Förslag från december

Socialdemokraterna presenterade sitt förslag om en elräkningsakut i december.

Förslaget går kortfattat ut på att människor och företag med små marginaler ges möjlighet att skjuta upp sina elräkningar till dess att elstödet är på plats.

– Det här bör kunna gå snabbt, sa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson till SVT Nyheter i samband med att S lanserade förslaget.

”Försatt landet i en Lyxfällan-situation”

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) har tidigare riktat skarp kritik mot Socialdemokraternas förslag.

– En elräkningsakut med avbetalningsplaner för alla svenskar. Regeringen (dåvarande S-regeringen) har mot bättre vetande försatt landet i en Lyxfällan-situation. SVMPC har hetsat mot kärnkraften och nu står vi här med avbetalningsplaner för att ladda elbilen, duscha varmt och värma vita bönor till middag, skrev L-ledaren på Twitter i början av september.

Elstöd till hela Sverige

Socialdemokraterna anser även att regeringens elstöd ska gå till hela Sverige och inte endast till de södra elområdena.

En ändring som både SD och M har öppnat för.

– Vi har haft väldigt mycket samtal och diskussioner med regeringen och det kommer att komma på plats, sa Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt strax innan jul.

Tidigare i dag öppnade statsminister Ulf Kristersson (M) för elstöd till Norrland.

– Vi utesluter inte alls att vi kan rikta stöd mot Norrland om det förblir väldigt höga priser, sa statsministern till SR Ekot.

– Vi tittar nu och följer elprisutvecklingen väldigt noggrant. Nu är det generellt så att det varit lägre i Norrland, men även norrlänningar har fått uppleva högre priser än vad som varit normalt, tillade Ulf Kristersson.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen