DRIVMEDEL: Regeringen svarar om reduktionsplikten

2022 12 16

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) tillbakavisar uppgifter om en “marginell” sänkning av reduktionsplikten.

– Nej, det finns inga andra förslag på bordet, säger Ebba Busch till Sveriges Radio efter att det under gårdagen framkom uppgifter om att regeringen skulle kunna vara på väg att backa från löftet att sänka just reduktionsplikten.

Klimatmål försvårar

Diskussionen om hur regeringen ska kunna infria löftet om kraftigt sänkt reduktionsplikt blossade återigen upp igår, då EU:s klimatmål kan sätta käppar i hjulet för löftet.

– Vi arbetar väldigt hårt med frågan och tar fram ett förslag om hur reduktionsplikten ska kunna sänkas till EU:s miniminivå. Det är vi fyra partier överens om och det är det vi kommer att göra, säger Ebba Busch till SR.

Viktigaste faktorn

Enligt en rapport från Energimyndigheten är reduktionsplikten där den befinner sig idag den viktigaste faktorn för att Sverige ska nå sina inhemska klimatmål.

Vad som nu diskuteras är vilken nivå den ska ligga på för att inte avvika från EU:s mål.

I den frågan har regeringen vänt sig till myndigheten igen för att komplettera med nya frågor till nämnda rapport.

– Vi tittar bland annat på reduktionsnivåer i förhållande till EU:s utsläppsmål, säger Sara Sundberg, enhetschef på Energimyndigheten, som även konstaterar att EU:s mål ligger lägre än det nationella målet. 

SD ilsknade till

Efter att källor igår antydde att regeringspartierna skulle kunna tvingas backa från löftet, och enbart nå en marginell sänkning av reduktionsplikten, fick det Sverigedemokraternas att ryta till idag.

– Det är uteslutet, det finns inte på kartan. Vi har lovat svenska folket detta. Det är fullständigt självklart för alla samarbetspartierna, säger Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, till Dagens Nyheter.

På frågan om EU:s utsläppskrav kan innebära en ny miniminivå, svarar Kinnunen:

– Då borde inte Moderaterna ha pratat om att sänka reduktionsplikten till sex procent. Sänkningen ska påverka priset med flera kronor.

LÄS MER: Enormt bakslag för regeringen – kan svika vallöfte

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen