DRIVMEDEL: Regeringen svarar om reduktionsplikten

2022 12 16

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) tillbakavisar uppgifter om en “marginell” sänkning av reduktionsplikten.

– Nej, det finns inga andra förslag på bordet, säger Ebba Busch till Sveriges Radio efter att det under gårdagen framkom uppgifter om att regeringen skulle kunna vara på väg att backa från löftet att sänka just reduktionsplikten.

Klimatmål försvårar

Diskussionen om hur regeringen ska kunna infria löftet om kraftigt sänkt reduktionsplikt blossade återigen upp igår, då EU:s klimatmål kan sätta käppar i hjulet för löftet.

– Vi arbetar väldigt hårt med frågan och tar fram ett förslag om hur reduktionsplikten ska kunna sänkas till EU:s miniminivå. Det är vi fyra partier överens om och det är det vi kommer att göra, säger Ebba Busch till SR.

Viktigaste faktorn

Enligt en rapport från Energimyndigheten är reduktionsplikten där den befinner sig idag den viktigaste faktorn för att Sverige ska nå sina inhemska klimatmål.

Vad som nu diskuteras är vilken nivå den ska ligga på för att inte avvika från EU:s mål.

I den frågan har regeringen vänt sig till myndigheten igen för att komplettera med nya frågor till nämnda rapport.

– Vi tittar bland annat på reduktionsnivåer i förhållande till EU:s utsläppsmål, säger Sara Sundberg, enhetschef på Energimyndigheten, som även konstaterar att EU:s mål ligger lägre än det nationella målet. 

SD ilsknade till

Efter att källor igår antydde att regeringspartierna skulle kunna tvingas backa från löftet, och enbart nå en marginell sänkning av reduktionsplikten, fick det Sverigedemokraternas att ryta till idag.

– Det är uteslutet, det finns inte på kartan. Vi har lovat svenska folket detta. Det är fullständigt självklart för alla samarbetspartierna, säger Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, till Dagens Nyheter.

På frågan om EU:s utsläppskrav kan innebära en ny miniminivå, svarar Kinnunen:

– Då borde inte Moderaterna ha pratat om att sänka reduktionsplikten till sex procent. Sänkningen ska påverka priset med flera kronor.

LÄS MER: Enormt bakslag för regeringen – kan svika vallöfte

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen