DRIVMEDEL: Regeringen svarar om reduktionsplikten

2022 12 16

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) tillbakavisar uppgifter om en “marginell” sänkning av reduktionsplikten.

– Nej, det finns inga andra förslag på bordet, säger Ebba Busch till Sveriges Radio efter att det under gårdagen framkom uppgifter om att regeringen skulle kunna vara på väg att backa från löftet att sänka just reduktionsplikten.

Klimatmål försvårar

Diskussionen om hur regeringen ska kunna infria löftet om kraftigt sänkt reduktionsplikt blossade återigen upp igår, då EU:s klimatmål kan sätta käppar i hjulet för löftet.

– Vi arbetar väldigt hårt med frågan och tar fram ett förslag om hur reduktionsplikten ska kunna sänkas till EU:s miniminivå. Det är vi fyra partier överens om och det är det vi kommer att göra, säger Ebba Busch till SR.

Viktigaste faktorn

Enligt en rapport från Energimyndigheten är reduktionsplikten där den befinner sig idag den viktigaste faktorn för att Sverige ska nå sina inhemska klimatmål.

Vad som nu diskuteras är vilken nivå den ska ligga på för att inte avvika från EU:s mål.

I den frågan har regeringen vänt sig till myndigheten igen för att komplettera med nya frågor till nämnda rapport.

– Vi tittar bland annat på reduktionsnivåer i förhållande till EU:s utsläppsmål, säger Sara Sundberg, enhetschef på Energimyndigheten, som även konstaterar att EU:s mål ligger lägre än det nationella målet.

SD ilsknade till

Efter att källor igår antydde att regeringspartierna skulle kunna tvingas backa från löftet, och enbart nå en marginell sänkning av reduktionsplikten, fick det Sverigedemokraternas att ryta till idag.

– Det är uteslutet, det finns inte på kartan. Vi har lovat svenska folket detta. Det är fullständigt självklart för alla samarbetspartierna, säger Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, till Dagens Nyheter.

På frågan om EU:s utsläppskrav kan innebära en ny miniminivå, svarar Kinnunen:

– Då borde inte Moderaterna ha pratat om att sänka reduktionsplikten till sex procent. Sänkningen ska påverka priset med flera kronor.

LÄS MER: Enormt bakslag för regeringen – kan svika vallöfte

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen