JUST NU: Regeringen svarar på kritiken mot flygplatsköerna

2022 06 15

– Det är klart att vi inte är nöjda med hur Swedavia har skött det här.

Svenska folket kan historien vid det här laget. Arlanda flygplats lider av personalbrist, vilket leder till enorma köer till säkerhetskontrollerna.

Polis har vid tillfällen kallats för att hålla ordning på kaoset, tåg har inte kunnat stanna vid terminal 5 och folk missar sina flyg trots att de är på plats många timmar innan avgång.

“Lätt att vara efterklok”

Nu svarar regeringen på den kritik som riktats mot Swedavia och Arlanda av alla som fått sina semestrar förstörda på grund av kökaoset.

– Det är alltid lätt att vara efterklok, men det är klart att vi inte är nöjda med hur Swedavia har skött det här under våren. Det vore dumt att säga att man är nöjd när det är timslånga köer för folk på Arlanda, det ska helt enkelt inte vara så, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S), som är ansvarig minister för Swedavia, till Dagens Nyheter.

Varnade i oktober

Varningsflaggor hissades för den nuvarande situationen på Arlanda redan i oktober förra året, menar Swedavias vd Jonas Abrahamsson. Enligt honom uppmärksammade man också regeringen och Säpo på vad som skulle ske vid den här tidpunkten på året.

– Det finns många saker som har bidragit till den här situationen. Jag har uppfattningen att Säpo har tagit den här frågan på allvar och försökt vidta åtgärder, och har stundtals fått ner ledtiderna men problemen har återkommit. Jag vill inte recensera andra utan vi har ett ansvar själva hos oss och det är det som gör att vi nu vidtar alla åtgärder vi kan, säger Jonas Abrahamsson till tidningen.

Ministern: “Gör allt rätt”

Trots varningarna dröjde det nio månader innan ytterligare en terminal, nummer 4, kunde öppnas för att avlasta säkerhetskontrollen i högtrafikerade terminal 5.

Näringsministern medger att åtgärder kunde, och kanske borde, ha satts in tidigare. Han påpekar dock att han tycker att Swedavia numera gör rätt i allting de kan göra i nuvrande situation.

Fåordig om kompensation

Regeringen vägrar dock ge besked på den fråga som många resenärer som missat sina flyg ställer: kommer det att bli någon kompensation från Swedavia eller staten?

– Du får fråga Swedavia hur de vill sköta den situationen. Jag vill inte svara på den frågan, säger Karl-Petter Thorwaldsson till DN.

Mindre köer på Kastrup

Medan Arlanda lider kraftigt av reseboomen efter pandemin går det betydligt lättare för en annan flygplats som används kraftigt av många svenskar: Kastrup i Köpenhamn, Nordens största flygplats.

Ungefär en sjättedel av Kastrups resenärer reser till eller från Sverige, uppger Expressen.

Tog en risk

Kastrup har 23 procent fler resenärer än Arlanda. En anledning till att den danska flygplatsen inte upplevt samma kaos kan vara att nyrekryteringen av personal drog igång i ett tidigare skede.

– Det var en risk vi tog precis när omikron-varianten drabbade Danmark som värst. Det var osäkert om vi skulle kunna ge oss ut och resa igen men vi bestämde oss för att chansa, säger Lise Agerley Kürstein, som är kommunikations- och presschef, till tidningen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ryssland har lurat norra Europa

2026 05 27

Ryssland anklagas för att ha manipulerat flera system.

Uppgifter från Litauen pekar på att Ryssland har byggt upp ett omfattande system för GPS-störningar.

Detta kan påverka stora delar av norra Europa och skapa risker för både flygtrafik och sjöfart, rapporterar RBc Ukraine.

Nära Nato-gränser

Enligt Darius Kuliesius, biträdande chef för den litauiska regleringsmyndigheten för kommunikation, har Ryssland kraftigt ökat sin kapacitet för så kallad GPS-spoofing.

Detta innebär att falska signaler kan skickas långt in över europeiskt luftrum och havsområden.

Det kan lura navigationssystem i allt från flygplan och fartyg till mobilnät.

Han förklarar att antalet antenner i Kaliningrad-regionen, som gränsar till flera Nato-länder, har ökat från tre till 36.

Enligt honom kan signalerna nu nå upp till 450 kilometer in i europeiskt territorium, vilket innebär att även civila system riskerar att påverkas långt från gränsen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marknadsekonomin på väg bort i Ryssland

Flera länder i riskzonen

De litauiska myndigheterna varnar för att störningarna inte är begränsade till en enskild region.

Istället sträcker sig påverkan över stora delar av norra och östra Europa.

Bland de områden som anges som särskilt utsatta finns Östersjöområdet, Östersjön samt Estland, Lettland, Litauen och stora delar av Polen.

Även delar av Finland och Sverige uppges kunna påverkas.

Myndigheterna rapporterar dessutom störningar i mobila nätverk i områden nära Kaliningrad.

– Sedan invasionen av Ukraina 2022 har europeiska länder ofta anklagat Ryssland för elektronisk störning, men Vladimir Putins regering förnekar detta och skyller i stället på västliga smutskastningskampanjer, skriver Reuters.

Systematiska störningar

Enligt den litauiska analysen har GPS-störningarna gått från enstaka incidenter till en mer organiserad och kontinuerlig verksamhet.

– De sporadiska störningarna började i samband med Natos toppmöte i Vilnius 2023. Nu har de byggt upp infrastrukturen och störningarna har blivit systematiska, permanenta – en oavbruten rysk provokation mot europeisk säkerhet, säger Kuliesius, till Reuters.

Tekniken påverkar inte bara navigationssystem utan även sjöfart och flygtrafik i Östersjön, vilket enligt experter kan innebära ökade risker för felrutter och säkerhetsincidenter.

LÄS MER: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: Hanson resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 maj 2026

Klassisk choklad i konkurs

2026 05 27

En populär choklad kan försvinna.

En älskad chokladtillverkare har försatts i konkurs.

Detta kan innebära slutet för en klassisk produkt som även är älskad i Sverige.

Ekonomisk kollaps

Den traditionsrika chokladproducenten Salzburg Schokolade GmbH har försatts i konkurs efter flera år av ekonomiska svårigheter, rapporterar den schweiziska nyhetssajten Watson.

Företaget, som är starkt förknippat med de berömda Mozartkulorna genom varumärket Mirabell, har tidigare försökt räddas genom en saneringsplan – men utan långsiktig framgång.

– Enligt kreditskyddsorganisationen KSV1870 uppgår företagets skulder till cirka 7,7 miljoner euro. Omkring 300 borgenärer påverkas av konkursen, uppger nyhetssajten.

Produktionen har redan stoppats stegvis och de sista 58 anställda har sagts upp.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marknadsekonomin på väg bort i Ryssland

Mozartkulornas framtid i fara

För många konsumenter är det just Mozartkulorna som gör företaget känt.

I Sverige är de en återkommande favorit vid högtider och gåvor, men nu riskerar den klassiska chokladen att försvinna från butikshyllorna helt.

Den klassiska chokladfabriken i Grödig i södra Salzburg har en lång och betydelsefull historia som sträcker sig tillbaka till slutet av 1800-talet.

Där har de berömda Mozartkulorna tillverkats sedan 1890 – nästan ett sekel efter att Wolfgang Amadeus Mozart gick bort.

Misslyckad saneringsplan

Företaget ansökte först om sanering redan 2021 och lyckades då undvika konkurs genom en saneringsplan.

En del av skulderna betalades, men den sista delen uteblev.

– Vi arbetar hårt för att säkerställa att produktionen av Mirabell-produkter kan fortsätta utan avbrott. Efter att noggrant ha granskat våra produktionsalternativ har vi hittat en lösning inom vårt europeiska nätverk som kommer att säkra den framtida produktionen av vårt varumärke Mirabell, uppgav Mondelez ledning i Österrike, till Euronews i fjol.

Planen föll till slut samman när tillgångarnas värde inte räckte till.

Om ingen ny lösning hittas riskerar nu ett av Europas mest kända chokladnamn att försvinna från marknaden.

LÄS MER: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: C Proust

Text: Redaktionen