JUST NU: Regeringen svarar på kritiken mot flygplatsköerna

2022 06 15

– Det är klart att vi inte är nöjda med hur Swedavia har skött det här.

Svenska folket kan historien vid det här laget. Arlanda flygplats lider av personalbrist, vilket leder till enorma köer till säkerhetskontrollerna.

Polis har vid tillfällen kallats för att hålla ordning på kaoset, tåg har inte kunnat stanna vid terminal 5 och folk missar sina flyg trots att de är på plats många timmar innan avgång.

“Lätt att vara efterklok”

Nu svarar regeringen på den kritik som riktats mot Swedavia och Arlanda av alla som fått sina semestrar förstörda på grund av kökaoset.

– Det är alltid lätt att vara efterklok, men det är klart att vi inte är nöjda med hur Swedavia har skött det här under våren. Det vore dumt att säga att man är nöjd när det är timslånga köer för folk på Arlanda, det ska helt enkelt inte vara så, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S), som är ansvarig minister för Swedavia, till Dagens Nyheter.

Varnade i oktober

Varningsflaggor hissades för den nuvarande situationen på Arlanda redan i oktober förra året, menar Swedavias vd Jonas Abrahamsson. Enligt honom uppmärksammade man också regeringen och Säpo på vad som skulle ske vid den här tidpunkten på året.

– Det finns många saker som har bidragit till den här situationen. Jag har uppfattningen att Säpo har tagit den här frågan på allvar och försökt vidta åtgärder, och har stundtals fått ner ledtiderna men problemen har återkommit. Jag vill inte recensera andra utan vi har ett ansvar själva hos oss och det är det som gör att vi nu vidtar alla åtgärder vi kan, säger Jonas Abrahamsson till tidningen.

Ministern: “Gör allt rätt”

Trots varningarna dröjde det nio månader innan ytterligare en terminal, nummer 4, kunde öppnas för att avlasta säkerhetskontrollen i högtrafikerade terminal 5.

Näringsministern medger att åtgärder kunde, och kanske borde, ha satts in tidigare. Han påpekar dock att han tycker att Swedavia numera gör rätt i allting de kan göra i nuvrande situation.

Fåordig om kompensation

Regeringen vägrar dock ge besked på den fråga som många resenärer som missat sina flyg ställer: kommer det att bli någon kompensation från Swedavia eller staten?

– Du får fråga Swedavia hur de vill sköta den situationen. Jag vill inte svara på den frågan, säger Karl-Petter Thorwaldsson till DN.

Mindre köer på Kastrup

Medan Arlanda lider kraftigt av reseboomen efter pandemin går det betydligt lättare för en annan flygplats som används kraftigt av många svenskar: Kastrup i Köpenhamn, Nordens största flygplats.

Ungefär en sjättedel av Kastrups resenärer reser till eller från Sverige, uppger Expressen.

Tog en risk

Kastrup har 23 procent fler resenärer än Arlanda. En anledning till att den danska flygplatsen inte upplevt samma kaos kan vara att nyrekryteringen av personal drog igång i ett tidigare skede.

– Det var en risk vi tog precis när omikron-varianten drabbade Danmark som värst. Det var osäkert om vi skulle kunna ge oss ut och resa igen men vi bestämde oss för att chansa, säger Lise Agerley Kürstein, som är kommunikations- och presschef, till tidningen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen