JUST NU: Regeringen svarar på kritiken mot flygplatsköerna

2022 06 15

– Det är klart att vi inte är nöjda med hur Swedavia har skött det här.

Svenska folket kan historien vid det här laget. Arlanda flygplats lider av personalbrist, vilket leder till enorma köer till säkerhetskontrollerna.

Polis har vid tillfällen kallats för att hålla ordning på kaoset, tåg har inte kunnat stanna vid terminal 5 och folk missar sina flyg trots att de är på plats många timmar innan avgång.

“Lätt att vara efterklok”

Nu svarar regeringen på den kritik som riktats mot Swedavia och Arlanda av alla som fått sina semestrar förstörda på grund av kökaoset.

– Det är alltid lätt att vara efterklok, men det är klart att vi inte är nöjda med hur Swedavia har skött det här under våren. Det vore dumt att säga att man är nöjd när det är timslånga köer för folk på Arlanda, det ska helt enkelt inte vara så, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S), som är ansvarig minister för Swedavia, till Dagens Nyheter.

Varnade i oktober

Varningsflaggor hissades för den nuvarande situationen på Arlanda redan i oktober förra året, menar Swedavias vd Jonas Abrahamsson. Enligt honom uppmärksammade man också regeringen och Säpo på vad som skulle ske vid den här tidpunkten på året.

– Det finns många saker som har bidragit till den här situationen. Jag har uppfattningen att Säpo har tagit den här frågan på allvar och försökt vidta åtgärder, och har stundtals fått ner ledtiderna men problemen har återkommit. Jag vill inte recensera andra utan vi har ett ansvar själva hos oss och det är det som gör att vi nu vidtar alla åtgärder vi kan, säger Jonas Abrahamsson till tidningen.

Ministern: “Gör allt rätt”

Trots varningarna dröjde det nio månader innan ytterligare en terminal, nummer 4, kunde öppnas för att avlasta säkerhetskontrollen i högtrafikerade terminal 5.

Näringsministern medger att åtgärder kunde, och kanske borde, ha satts in tidigare. Han påpekar dock att han tycker att Swedavia numera gör rätt i allting de kan göra i nuvrande situation.

Fåordig om kompensation

Regeringen vägrar dock ge besked på den fråga som många resenärer som missat sina flyg ställer: kommer det att bli någon kompensation från Swedavia eller staten?

– Du får fråga Swedavia hur de vill sköta den situationen. Jag vill inte svara på den frågan, säger Karl-Petter Thorwaldsson till DN.

Mindre köer på Kastrup

Medan Arlanda lider kraftigt av reseboomen efter pandemin går det betydligt lättare för en annan flygplats som används kraftigt av många svenskar: Kastrup i Köpenhamn, Nordens största flygplats.

Ungefär en sjättedel av Kastrups resenärer reser till eller från Sverige, uppger Expressen.

Tog en risk

Kastrup har 23 procent fler resenärer än Arlanda. En anledning till att den danska flygplatsen inte upplevt samma kaos kan vara att nyrekryteringen av personal drog igång i ett tidigare skede.

– Det var en risk vi tog precis när omikron-varianten drabbade Danmark som värst. Det var osäkert om vi skulle kunna ge oss ut och resa igen men vi bestämde oss för att chansa, säger Lise Agerley Kürstein, som är kommunikations- och presschef, till tidningen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen