JUST NU: Regeringen svarar på kritiken mot flygplatsköerna

2022 06 15

– Det är klart att vi inte är nöjda med hur Swedavia har skött det här.

Svenska folket kan historien vid det här laget. Arlanda flygplats lider av personalbrist, vilket leder till enorma köer till säkerhetskontrollerna.

Polis har vid tillfällen kallats för att hålla ordning på kaoset, tåg har inte kunnat stanna vid terminal 5 och folk missar sina flyg trots att de är på plats många timmar innan avgång.

“Lätt att vara efterklok”

Nu svarar regeringen på den kritik som riktats mot Swedavia och Arlanda av alla som fått sina semestrar förstörda på grund av kökaoset.

– Det är alltid lätt att vara efterklok, men det är klart att vi inte är nöjda med hur Swedavia har skött det här under våren. Det vore dumt att säga att man är nöjd när det är timslånga köer för folk på Arlanda, det ska helt enkelt inte vara så, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S), som är ansvarig minister för Swedavia, till Dagens Nyheter.

Varnade i oktober

Varningsflaggor hissades för den nuvarande situationen på Arlanda redan i oktober förra året, menar Swedavias vd Jonas Abrahamsson. Enligt honom uppmärksammade man också regeringen och Säpo på vad som skulle ske vid den här tidpunkten på året.

– Det finns många saker som har bidragit till den här situationen. Jag har uppfattningen att Säpo har tagit den här frågan på allvar och försökt vidta åtgärder, och har stundtals fått ner ledtiderna men problemen har återkommit. Jag vill inte recensera andra utan vi har ett ansvar själva hos oss och det är det som gör att vi nu vidtar alla åtgärder vi kan, säger Jonas Abrahamsson till tidningen.

Ministern: “Gör allt rätt”

Trots varningarna dröjde det nio månader innan ytterligare en terminal, nummer 4, kunde öppnas för att avlasta säkerhetskontrollen i högtrafikerade terminal 5.

Näringsministern medger att åtgärder kunde, och kanske borde, ha satts in tidigare. Han påpekar dock att han tycker att Swedavia numera gör rätt i allting de kan göra i nuvrande situation.

Fåordig om kompensation

Regeringen vägrar dock ge besked på den fråga som många resenärer som missat sina flyg ställer: kommer det att bli någon kompensation från Swedavia eller staten?

– Du får fråga Swedavia hur de vill sköta den situationen. Jag vill inte svara på den frågan, säger Karl-Petter Thorwaldsson till DN.

Mindre köer på Kastrup

Medan Arlanda lider kraftigt av reseboomen efter pandemin går det betydligt lättare för en annan flygplats som används kraftigt av många svenskar: Kastrup i Köpenhamn, Nordens största flygplats.

Ungefär en sjättedel av Kastrups resenärer reser till eller från Sverige, uppger Expressen.

Tog en risk

Kastrup har 23 procent fler resenärer än Arlanda. En anledning till att den danska flygplatsen inte upplevt samma kaos kan vara att nyrekryteringen av personal drog igång i ett tidigare skede.

– Det var en risk vi tog precis när omikron-varianten drabbade Danmark som värst. Det var osäkert om vi skulle kunna ge oss ut och resa igen men vi bestämde oss för att chansa, säger Lise Agerley Kürstein, som är kommunikations- och presschef, till tidningen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


25 november 2025

Global bank larmar: ”en tickande bomb”

2025 11 25

Den demografiska förändringen kan bromsa tillväxten i många länder.

Åldrande befolkningar utgör en oroande risk för framtidens ekonomiska tillväxt, varnar Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), rapporterar Reuters.

Bromsar tillväxt

Enligt EBRD årliga rapport har åldrande befolkningar redan börjat hämma ekonomisk utveckling i flera länder, och framtidsutsikterna är dämpande.

I framväxande Europa förväntas andelen yrkesverksamma minska, vilket kan sänka den årliga BNP-tillväxten per capita med nästan 0,4 procentenheter mellan 2024 och 2050.

– Redan idag urholkar demografin tillväxten i levnadsstandarden, och det kommer att bli ett motstånd för BNP-tillväxten i framtiden, säger EBRD chefs­ekonom Beata Javorcik till Reuters, som menar att det är en tickande bomb.

Postkommunistiska nationer befinner sig i en särskilt utsatt situation, enligt Javorcik.

– De blir gamla innan de blir rika.

LÄS MER: Kalldusch för Putin – Kina höjer priserna rejält

Födelsetalen faller

Rapporten lyfter fram att födelsetalen faller på grund av sociala förändringar och minskade karriärintäkter för kvinnor vid barnafödande.

Trots olika incitament för att öka födelsetalen har dessa inte lett till bestående förändring.

Migration på nivåer som skulle motverka nedgången är politiskt känsligt, och allmänheten är ofta tveksam till att använda AI för att öka produktiviteten.

Javorcik understryker att den mest effektiva åtgärden är att människor arbetar längre, vilket kan kräva omställning och förändringar i pensionssystemen.

– Vi behöver ha en vuxen dialog med väljarna om hur situationen ser ut, eftersom människor faktiskt tenderar att underskatta betydelsen av demografiska trender.

Svårare att genomföra förändringar

Åldrande befolkningar och äldre ledare gör det politiskt svårare att genomföra förändringar som kan motverka de ekonomiska effekterna.

I genomsnitt är dagens ledare 60 år gamla – 19 år äldre än medianvuxen, och i auktoritära länder har gapet vuxit till 26 år.

För nya EBRD-medlemsländer som Nigeria, som fortfarande har en ung och växande befolkning, gäller det att snabbt satsa på jobbskapande och privat sektorexpansion innan möjligheten försvinner.

– Den demografiska utdelning de kan njuta av är flyktig. Så det finns bara ett fönster av möjlighet, dessa länder måste utnyttja det, varnar Javorcik.

LÄS MER: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

Foto: NASA

Text: Redaktionen


25 november 2025

Uppmaning: Inför nya regler om kvitton – “orimligt”

2025 11 25

En digital plattform kräver nya regler för kvitton i Sverige.

En ny studie visar att kvitton från flera välkända svenska butiker innehåller hormonstörande ämnen.

Kivra kräver nu ett tydligare regelverk för tryggare kvitton.

Skadligt ämne i kvitton

Under Black Week och julhandeln ökar konsumtionen kraftigt – och därmed exponeringen för bisfenol S (BPS), ett hormonstörande ämne som finns på EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen.

För första gången har förekomsten av BPS i svenska kvitton undersökts.

Studien har genomförts av Kivra i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, som analyserat slumpmässigt utvalda kvittorullar från elva svenska butiker och restauranger.

Resultatet visar att sju av elva kvitton innehöll BPS i olika mängder.

BPS kopplas bland annat till påverkan på fertilitet, immunförsvar och fosterutveckling.

– Det är orimligt att vi 2025 fortfarande har kvitton med hormonstörande ämnen. Det här borde vara en självklar arbetsmiljöfråga, säger Henrik Lönnevi, vd på Kivra.

LÄS MER: TVÅ DAGAR KVAR: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige

Vill ha nya regler

Kivra menar att Sverige borde leda vägen med ett regelverk som underlättar för handeln att välja säkra och hållbara alternativ.

Företaget föreslår att göra det obligatoriskt för digitala kvitton, där papperskvitton bara ges vid behov.

– Vi har redan infört digital post som norm – nu är det dags att ta nästa steg för att skydda människor och miljö, säger Lönnevi.

Studien och analysen understryker att det finns ett akut behov av reglering, där även små mängder BPS kan ha hormonella effekter, och utan tydliga krav riskerar både kassapersonal och konsumenter onödig exponering.

Kassapersonal särskilt utsatta

BPS tas snabbt upp via huden, och personer som hanterar många kvitton dagligen riskerar att överskrida tolerabla dagliga intaget (TDI).

Enligt beräkningar från Royal Society of Chemistry kan kassapersonal som hanterar flera dussin kvitton per dag redan komma över EFSA:s gränsvärde, även om det TDI-värdet formellt gäller BPA och inte BPS.

En Novus-undersökning gjord på uppdrag av Kivra visar att 87 procent av svenska konsumenter inte känner till BPS och dess risker.

– Både handlare och konsumenter ska kunna kräva helt bisfenolfria kvitton. Men utan tydliga regler är det svårt för handlare att veta vad som är säkert, säger Lönnevi.

LÄS MER: Rumänien har skickat upp fyra stridsflygplan

Foto: Sabinevanerp

Text: Redaktionen