VAL 2022: Regeringen tvekar om Ukrainas vädjan

2022 09 08

Idag fattade regeringen beslut om att ge Försvarsmakten och Försvarets materielverk i uppdrag att undersöka exakt hur det svenska militära stödet ska ut, rapporterar SVT.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) lär ett sådant stöd behöva ske under överskådlig framtid.

Högst på önskelistan

Vad Ukraina själva allra helst vill ha från Sverige är det oerhört eftertraktade artillerisystemet Archer.

Det skulle också kunna ingå i det förslag som Försvaret lämnar till regeringen, som ska in redan 25 oktober.

Tvekar: "Påverkar svenska försvarsförmågan"

Men Peter Hultqvist är tveksam till om han vill dela med sig av det åtråvärda artillerisystemet.

– Vi har bara 24 gripbara Archer i den svenska Försvarsmakten idag. Det är en väldigt liten nivå, och om vi skickar Archer till Ukraina så har det också en direkt påverkan på den svenska försvarsförmågan, så just det beslutet är inte enkelt, säger han enligt tv-kanalen.

M och KD kräver leverans

Till skillnad från Socialdemokraterna kräver Moderaterna och Kristdemokraterna att Ukraina förstärks med just Archer.

Partierna har även flaggat för att så kan ske om Ulf Kristerssons (M) regeringsunderlag vinner valet och att artillerisystemet kan vara en “game-changer” för Ukraina att slå tillbaka mot Putins Ryssland.

Kritiserar oppositionen

Hultqvist betonar dock att Sveriges eget försvar skulle lida av en sådan leverans. 

Han trycker även på att det är ett väldigt avancerat system och kritiserar att oppositionen försöker skapa en politisk strid i ämnet.

– Jag tycker inte att man ska göra stödet till Ukraina med enskilda vapensystem till en valfråga, säger försvarsministern.

"Det bästa Sverige kan göra"

Att artillerisystem Archer står högst upp på Ukrainas önskelista gjordes klart i samband med att landets utrikesminister Dmytro Kuleba besökte Sverige i slutet av augusti.

– Det bästa Sverige kan göra för vårt försvar den närmaste tiden är att ge oss det berömda, självgående artillerisystemet Archer, sade han på pressträff vid besöket.

Fakta Archer

• Archer är ett modernt svenskt artillerisystem som tillverkas av BAE Systems Bofors AB. 
• Det är en utvecklad variant av artilleripjäsen Haubits 77B. Jämfört med sin föregångare har Archer ett två meter längre eldrör.
• Pjäsens överlavett har monterats på en tung terrängvagn. En uttalad fördel med systemet är att det går snabbt att omgruppera, det vill säga att det går snabbt att stanna, skjuta och sedan åka vidare. 

Totallängd: 14,3 meter

Vikt: 35 ton

Motoreffekt: 340hk

Maxhastighet: 65 km/h

Aktionsradie: 500 km

Eldrör: 155 mm/L52

Maximal skottvidd: 30 - 50 km

Eldhastighet: 8-9 skott/minut

Magasin: 21 granater

Bemanning: Vagnschef, förare och en till två operatörer

Källa: Försvarsmakten

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.  

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.  

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna 

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen