VAL 2022: Regeringen tvekar om Ukrainas vädjan

2022 09 08

Sverige kommer på ett eller annat sätt att fortsätta stödja Ukraina militärt.

Idag fattade regeringen beslut om att ge Försvarsmakten och Försvarets materielverk i uppdrag att undersöka exakt hur det svenska militära stödet ska ut, rapporterar SVT.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) lär ett sådant stöd behöva ske under överskådlig framtid.

Högst på önskelistan

Vad Ukraina själva allra helst vill ha från Sverige är det oerhört eftertraktade artillerisystemet Archer.

Det skulle också kunna ingå i det förslag som Försvaret lämnar till regeringen, som ska in redan 25 oktober.

Tvekar: "Påverkar svenska försvarsförmågan"

Men Peter Hultqvist är tveksam till om han vill dela med sig av det åtråvärda artillerisystemet.

– Vi har bara 24 gripbara Archer i den svenska Försvarsmakten idag. Det är en väldigt liten nivå, och om vi skickar Archer till Ukraina så har det också en direkt påverkan på den svenska försvarsförmågan, så just det beslutet är inte enkelt, säger han enligt tv-kanalen.

M och KD kräver leverans

Till skillnad från Socialdemokraterna kräver Moderaterna och Kristdemokraterna att Ukraina förstärks med just Archer.

Partierna har även flaggat för att så kan ske om Ulf Kristerssons (M) regeringsunderlag vinner valet och att artillerisystemet kan vara en “game-changer” för Ukraina att slå tillbaka mot Putins Ryssland.

Kritiserar oppositionen

Hultqvist betonar dock att Sveriges eget försvar skulle lida av en sådan leverans.

Han trycker även på att det är ett väldigt avancerat system och kritiserar att oppositionen försöker skapa en politisk strid i ämnet.

– Jag tycker inte att man ska göra stödet till Ukraina med enskilda vapensystem till en valfråga, säger försvarsministern.

"Det bästa Sverige kan göra"

Att artillerisystem Archer står högst upp på Ukrainas önskelista gjordes klart i samband med att landets utrikesminister Dmytro Kuleba besökte Sverige i slutet av augusti.

– Det bästa Sverige kan göra för vårt försvar den närmaste tiden är att ge oss det berömda, självgående artillerisystemet Archer, sade han på pressträff vid besöket.

Fakta Archer

Archer är ett modernt svenskt artillerisystem som tillverkas av BAE Systems Bofors AB.
Det är en utvecklad variant av artilleripjäsen Haubits 77B. Jämfört med sin föregångare har Archer ett två meter längre eldrör.
Pjäsens överlavett har monterats på en tung terrängvagn. En uttalad fördel med systemet är att det går snabbt att omgruppera, det vill säga att det går snabbt att stanna, skjuta och sedan åka vidare.

Totallängd: 14,3 meter

Vikt: 35 ton

Motoreffekt: 340hk

Maxhastighet: 65 km/h

Aktionsradie: 500 km

Eldrör: 155 mm/L52

Maximal skottvidd: 30 - 50 km

Eldhastighet: 8-9 skott/minut

Magasin: 21 granater

Bemanning: Vagnschef, förare och en till två operatörer

Källa: Försvarsmakten

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen