VAL 2022: Regeringen tvekar om Ukrainas vädjan

2022 09 08

Sverige kommer på ett eller annat sätt att fortsätta stödja Ukraina militärt.

Idag fattade regeringen beslut om att ge Försvarsmakten och Försvarets materielverk i uppdrag att undersöka exakt hur det svenska militära stödet ska ut, rapporterar SVT.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) lär ett sådant stöd behöva ske under överskådlig framtid.

Högst på önskelistan

Vad Ukraina själva allra helst vill ha från Sverige är det oerhört eftertraktade artillerisystemet Archer.

Det skulle också kunna ingå i det förslag som Försvaret lämnar till regeringen, som ska in redan 25 oktober.

Tvekar: "Påverkar svenska försvarsförmågan"

Men Peter Hultqvist är tveksam till om han vill dela med sig av det åtråvärda artillerisystemet.

– Vi har bara 24 gripbara Archer i den svenska Försvarsmakten idag. Det är en väldigt liten nivå, och om vi skickar Archer till Ukraina så har det också en direkt påverkan på den svenska försvarsförmågan, så just det beslutet är inte enkelt, säger han enligt tv-kanalen.

M och KD kräver leverans

Till skillnad från Socialdemokraterna kräver Moderaterna och Kristdemokraterna att Ukraina förstärks med just Archer.

Partierna har även flaggat för att så kan ske om Ulf Kristerssons (M) regeringsunderlag vinner valet och att artillerisystemet kan vara en “game-changer” för Ukraina att slå tillbaka mot Putins Ryssland.

Kritiserar oppositionen

Hultqvist betonar dock att Sveriges eget försvar skulle lida av en sådan leverans. 

Han trycker även på att det är ett väldigt avancerat system och kritiserar att oppositionen försöker skapa en politisk strid i ämnet.

– Jag tycker inte att man ska göra stödet till Ukraina med enskilda vapensystem till en valfråga, säger försvarsministern.

"Det bästa Sverige kan göra"

Att artillerisystem Archer står högst upp på Ukrainas önskelista gjordes klart i samband med att landets utrikesminister Dmytro Kuleba besökte Sverige i slutet av augusti.

– Det bästa Sverige kan göra för vårt försvar den närmaste tiden är att ge oss det berömda, självgående artillerisystemet Archer, sade han på pressträff vid besöket.

Fakta Archer

  • Archer är ett modernt svenskt artillerisystem som tillverkas av BAE Systems Bofors AB. 
  • Det är en utvecklad variant av artilleripjäsen Haubits 77B. Jämfört med sin föregångare har Archer ett två meter längre eldrör.
  • Pjäsens överlavett har monterats på en tung terrängvagn. En uttalad fördel med systemet är att det går snabbt att omgruppera, det vill säga att det går snabbt att stanna, skjuta och sedan åka vidare. 

Totallängd: 14,3 meter

Vikt: 35 ton

Motoreffekt: 340hk

Maxhastighet: 65 km/h

Aktionsradie: 500 km

Eldrör: 155 mm/L52

Maximal skottvidd: 30 - 50 km

Eldhastighet: 8-9 skott/minut

Magasin: 21 granater

Bemanning: Vagnschef, förare och en till två operatörer

Källa: Försvarsmakten

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen