Regeringens besked – Då upphör pandemilagen

2022 02 14

Covid-19 ska sluta att klassas som en samhällsfarlig sjukdom i månadsskiftet mellan mars och april.

 

Det framhäver socialminister Lena Hallengren (S) i en intervju med DN.

Mindre än två månader

– Ambitionen är att klassningen upphör från och med månadsskiftet mars-april, säger Lena Hallengren till tidningen.

Den 1 februari 2020 klassade regeringen coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom. Nästan två år senare, efter rekommendation från Folkhälsomyndigheten, kan klassningen upphöra.

Förslag på remiss

På tisdagen skickade regeringen ett förslag på remiss om att ta bort klassningen av covid-19 som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom, rapporterar DN. Beskedet kommer i samband med att många av restriktionerna i Sverige har hävts.

Men för vissa kvarstår en hel del rekommendationer.

Ovaccinerade uppmanas

– Om man är ovaccinerad så finns det särskilda råd som man ska följa. Det är viktigt att man är hemma om man har symtom, säger Lena Hallengren till DN.

Socialministern framhäver att det är lika viktigt som tidigare att folk fortsätter att vaccinera sig, trots beskedet om slopade restriktioner och förslaget att stryka covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom. Det behövs tre doser för att förlänga skyddet mot smittspridning och svår sjukdom, poängterar socialministern.

Pandemilagen upphör

Om regeringens förslag blir verklighet innebär det även att den rådande pandemilagen försvinner i början av mars. Den 8 januari 2021 beslutade riksdagen att införa pandemilagen.

Den tillfälliga lagen har gett regeringen större befogenheter att ta snabbare beslut om åtgärder som syftar till att minska smittspridningen.

Kritik mot regeringen

Pandemilagen, som förlängdes vid årsskiftet, har stött på hård kritik. Bland annat från Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

– Vi menar att regeringen har missbrukat sitt mandat, sade Nyamko Sabuni i början av januari till SR, efter att regeringen beslutat om tidigare stängningstider för restauranger och krogar.

L-ledaren kritiserade lagen och hävdade att regeringens tillfälliga befogenheter istället borde ligga hos riksdagen. En önskan som nu ser ut att bli verklighet.  

LÄS MER: 

STORA GLÄDJEN: Sverige har öppnat upp

Restriktionerna slopas – det här gäller  

Foto: Magnus Liljegren Regeringkansliet

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen