Regeringens besked – Då upphör pandemilagen

2022 02 14

Covid-19 ska sluta att klassas som en samhällsfarlig sjukdom i månadsskiftet mellan mars och april.

Det framhäver socialminister Lena Hallengren (S) i en intervju med DN.

Mindre än två månader

– Ambitionen är att klassningen upphör från och med månadsskiftet mars-april, säger Lena Hallengren till tidningen.

Den 1 februari 2020 klassade regeringen coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom. Nästan två år senare, efter rekommendation från Folkhälsomyndigheten, kan klassningen upphöra.

Förslag på remiss

På tisdagen skickade regeringen ett förslag på remiss om att ta bort klassningen av covid-19 som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom, rapporterar DN. Beskedet kommer i samband med att många av restriktionerna i Sverige har hävts.

Men för vissa kvarstår en hel del rekommendationer.

Ovaccinerade uppmanas

– Om man är ovaccinerad så finns det särskilda råd som man ska följa. Det är viktigt att man är hemma om man har symtom, säger Lena Hallengren till DN.

Socialministern framhäver att det är lika viktigt som tidigare att folk fortsätter att vaccinera sig, trots beskedet om slopade restriktioner och förslaget att stryka covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom. Det behövs tre doser för att förlänga skyddet mot smittspridning och svår sjukdom, poängterar socialministern.

Pandemilagen upphör

Om regeringens förslag blir verklighet innebär det även att den rådande pandemilagen försvinner i början av mars. Den 8 januari 2021 beslutade riksdagen att införa pandemilagen.

Den tillfälliga lagen har gett regeringen större befogenheter att ta snabbare beslut om åtgärder som syftar till att minska smittspridningen.

Kritik mot regeringen

Pandemilagen, som förlängdes vid årsskiftet, har stött på hård kritik. Bland annat från Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

– Vi menar att regeringen har missbrukat sitt mandat, sade Nyamko Sabuni i början av januari till SR, efter att regeringen beslutat om tidigare stängningstider för restauranger och krogar.

L-ledaren kritiserade lagen och hävdade att regeringens tillfälliga befogenheter istället borde ligga hos riksdagen. En önskan som nu ser ut att bli verklighet.

LÄS MER:

Oro på IVA efter slopade restriktioner – Personal varnar

STORA GLÄDJEN: Sverige har öppnat upp

Restriktionerna slopas – det här gäller

Foto: Magnus Liljegren Regeringkansliet

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen