Regeringens besked – Då upphör pandemilagen

2022 02 14

Covid-19 ska sluta att klassas som en samhällsfarlig sjukdom i månadsskiftet mellan mars och april.

Det framhäver socialminister Lena Hallengren (S) i en intervju med DN.

Mindre än två månader

– Ambitionen är att klassningen upphör från och med månadsskiftet mars-april, säger Lena Hallengren till tidningen.

Den 1 februari 2020 klassade regeringen coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom. Nästan två år senare, efter rekommendation från Folkhälsomyndigheten, kan klassningen upphöra.

Förslag på remiss

På tisdagen skickade regeringen ett förslag på remiss om att ta bort klassningen av covid-19 som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom, rapporterar DN. Beskedet kommer i samband med att många av restriktionerna i Sverige har hävts.

Men för vissa kvarstår en hel del rekommendationer.

Ovaccinerade uppmanas

– Om man är ovaccinerad så finns det särskilda råd som man ska följa. Det är viktigt att man är hemma om man har symtom, säger Lena Hallengren till DN.

Socialministern framhäver att det är lika viktigt som tidigare att folk fortsätter att vaccinera sig, trots beskedet om slopade restriktioner och förslaget att stryka covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom. Det behövs tre doser för att förlänga skyddet mot smittspridning och svår sjukdom, poängterar socialministern.

Pandemilagen upphör

Om regeringens förslag blir verklighet innebär det även att den rådande pandemilagen försvinner i början av mars. Den 8 januari 2021 beslutade riksdagen att införa pandemilagen.

Den tillfälliga lagen har gett regeringen större befogenheter att ta snabbare beslut om åtgärder som syftar till att minska smittspridningen.

Kritik mot regeringen

Pandemilagen, som förlängdes vid årsskiftet, har stött på hård kritik. Bland annat från Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

– Vi menar att regeringen har missbrukat sitt mandat, sade Nyamko Sabuni i början av januari till SR, efter att regeringen beslutat om tidigare stängningstider för restauranger och krogar.

L-ledaren kritiserade lagen och hävdade att regeringens tillfälliga befogenheter istället borde ligga hos riksdagen. En önskan som nu ser ut att bli verklighet.

LÄS MER:

Oro på IVA efter slopade restriktioner – Personal varnar

STORA GLÄDJEN: Sverige har öppnat upp

Restriktionerna slopas – det här gäller

Foto: Magnus Liljegren Regeringkansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen