Regeringens besked – Då upphör pandemilagen

2022 02 14

Covid-19 ska sluta att klassas som en samhällsfarlig sjukdom i månadsskiftet mellan mars och april.

Det framhäver socialminister Lena Hallengren (S) i en intervju med DN.

Mindre än två månader

– Ambitionen är att klassningen upphör från och med månadsskiftet mars-april, säger Lena Hallengren till tidningen.

Den 1 februari 2020 klassade regeringen coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom. Nästan två år senare, efter rekommendation från Folkhälsomyndigheten, kan klassningen upphöra.

Förslag på remiss

På tisdagen skickade regeringen ett förslag på remiss om att ta bort klassningen av covid-19 som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom, rapporterar DN. Beskedet kommer i samband med att många av restriktionerna i Sverige har hävts.

Men för vissa kvarstår en hel del rekommendationer.

Ovaccinerade uppmanas

– Om man är ovaccinerad så finns det särskilda råd som man ska följa. Det är viktigt att man är hemma om man har symtom, säger Lena Hallengren till DN.

Socialministern framhäver att det är lika viktigt som tidigare att folk fortsätter att vaccinera sig, trots beskedet om slopade restriktioner och förslaget att stryka covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom. Det behövs tre doser för att förlänga skyddet mot smittspridning och svår sjukdom, poängterar socialministern.

Pandemilagen upphör

Om regeringens förslag blir verklighet innebär det även att den rådande pandemilagen försvinner i början av mars. Den 8 januari 2021 beslutade riksdagen att införa pandemilagen.

Den tillfälliga lagen har gett regeringen större befogenheter att ta snabbare beslut om åtgärder som syftar till att minska smittspridningen.

Kritik mot regeringen

Pandemilagen, som förlängdes vid årsskiftet, har stött på hård kritik. Bland annat från Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

– Vi menar att regeringen har missbrukat sitt mandat, sade Nyamko Sabuni i början av januari till SR, efter att regeringen beslutat om tidigare stängningstider för restauranger och krogar.

L-ledaren kritiserade lagen och hävdade att regeringens tillfälliga befogenheter istället borde ligga hos riksdagen. En önskan som nu ser ut att bli verklighet.

LÄS MER:

Oro på IVA efter slopade restriktioner – Personal varnar

STORA GLÄDJEN: Sverige har öppnat upp

Restriktionerna slopas – det här gäller

Foto: Magnus Liljegren Regeringkansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen