Regeringens nya besked – vänder sig till barnfamiljer

2023 04 05

Idag meddelar regeringen att ett fritidskort för unga kommer införas nästa år. Fritidskortet är laddat med pengar som kan användas för olika aktiviteter.  

– Nu går startskottet för regeringens omfattande satsning på en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Fritidskortet kommer att ge fler barn och unga möjligheten att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) i ett pressmeddelande.

En viktig del av barnens utveckling  

Den nya satsningen är en del av överenskommelsen i Tidöavtalet.  

Fritidskortet är för barn och unga mellan 8 och 16 år. Det ska kunna användas för fritidsaktiviteter inom kultur, friluftsliv, civilsamhället och idrott.  

– Att främja och säkra alla barn och ungas möjligheter till kreativt skapande är en viktig del i folkhälsoarbetet. Kulturen har en unik förmåga att ge nya perspektiv, att öppna nya dörrar och att stärka barns och ungas drömmar och utveckling. Därför är fritidskortet en framtidsinvestering och ett viktigt verktyg för att tillgängliggöra kulturen för fler, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).  

Högre belopp till barn i socioekonomiskt utsatta hushåll 

Exakt vilket belopp är ännu inte bestämt, däremot ska barn i socioekonomiskt utsatta hushåll tilldelas ett högre belopp.

Barn och unga med funktionsnedsättning eller som är i behov av särskild stöttning ska tilldelas ett belopp som kan användas i samma utsträckning som för andra barn och unga.  

“Lägger grunden för en mer jämlik hälsa” 

Enligt Jakob Forssmed ska den nya satsningen med fritidskortet bidra till en meningsfull fritid för barn och unga.  

– Det här blir en viktig reform för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och lägga grunden för en mer jämlik hälsa, säger ministern.  

Inte för alla verksamheter 

Kriterier kommer tas fram för vilka verksamheter som fritidskortet kan användas till.

Det ska vara organisationer som bedriver en långsiktig och seriös verksamhet, eftersom satsningen ska främja trygghet och gemenskap i vardagen.  

Kommer kosta 731 miljoner kronor  

Regeringen har gett fem myndigheter i uppdrag att undersöka hur systemet ska utformas. 

Den myndighet som bär huvudansvaret för förberedandet av fritidskortet är E-hälsomyndigheten.

Den nya satsningen ska genomföras under nästa år.  

Införandet av fritidskort till barn och unga kommer kosta 731 miljoner kronor under år 2024 och 792 miljoner kronor året efter.  

Foto: B. White

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny regel sätts in i skolan – gäller alla föräldrar

2025 06 16

Det innebär, enligt lagen, en direkt möjlighet att påverka skolan.

Men nu är regeln på väg att förändras.

Skollagen ska skärpas och följden blir ett minskat föräldrainflytande, säger skolminister Lotta Edholm.

– Ja, det kommer det med största sannolikhet göra. Vi har ett utredningsförslag som vi arbetar med nu, bekräftar ministern för SR.

"Går alldeles för långt"

Beskedet kommer efter att radion avslöjat att flera kommunala skolor i Sveriges tre största städer portat stökiga föräldrar som uppträtt hotfullt eller “skadat arbetsmiljön”.

Lotta Edholm konstaterar att det är sorgligt att det behövs.

– Lärare idag är väldigt, väldigt trängda av föräldrar, det finns mängder med vittnesmål kring det här. Vi har också en skollagstiftning som säger att föräldrar ska ha ett inflytande över skolan som går alldeles för långt, säger skolministern.

Flera åtgärder sätts in

Det är ännu inte klart exakt hur den nya lagen ska se ut, men enligt radion är det troligt att det handlar om en ny formulering i form av att föräldrar enbart i “begränsad omfattning” ska tillåtas påverka barnets utbildning.

Beskedet kommer kort efter att regeringen gått fram med en rad nya förändringar för hur skolan ska göras tryggare. Förslagen handlar exempelvis om att alla förskolor och skolor ska vidta åtgärder för att hålla obehöriga borta från skolans område under skoldagarna.

Brott som sker i skolan ska dessutom polisanmälas, enligt regeringen.

– Det behöver tydliggöras att skolan inte är en allmän plats. Med det här arbetet tar vi ytterligare viktiga steg mot en säker och trygg studie- och arbetsmiljö för elever, lärare och annan skolpersonal, säger Lotta Edholm i en kommentar.

Var femte elev otrygg

Bakgrunden är en ny rapport från Skolverket som visar att var femte grundskoleelev känner sig otrygg i skolan.

– Att otryggheten i skolan ökar och att allt fler unga mår dåligt i skolan i dag är mycket allvarligt. Ingen ska behöva känna sig rädd i skolan. Därför arbetar regeringen nu på flera håll för att åtgärda ordningsproblemen och stärka tryggheten i skolan. En viktig åtgärd för en tryggare skola är att lärare och rektorer får betydligt bättre förutsättningar – och fler kollegor, säger Lotta Edholm.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen