Reglerna för rut och rot ändras i dag

2025 01 02

I dag på Nyårsdagen träder nya regler ikraft för svenska folket avseende rut och rot.

Regeringsunderlaget bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har enats om nya regler för de två populära avdragen som används av en stor del av de svenska hushållen.

Sänkningar

Rutavdraget som står för rengöring, underhåll och tvätt inkluderar bland annat städhjälp och trädgårdsarbete.

Rotavdraget står för reparation, ombyggnad och tillbyggnad och gäller inte minst bostäder och fritidshus.

De nya reglerna innebär att taket för rotavdraget sänks från 75 000 kronor per person och år till 50 000 kronor.

Finansdepartementet förklarar

Samtidigt sänks även taket för rutavdraget från 75 000 kronor per person och år till en nivå som innebär att det gemensamma taket för rotavdraget och rutavdraget blir 75 000 kronor.

Förändringen innebär med andra ord att de två separata taken för rot- respektive rutavdraget upphör.

Orsaken är att de två högre nivåerna som gällde under 2024 var bara tillfälliga.

– Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2024 för att stötta byggsektorn under den pågående lågkonjunkturen, förklarar Finansdepartementet.

Många har frågor

Att rut och rot nu sänks innebär med andra ord inte att man drar ner på satsningen rent allmänt utan att man återgår till normalläget eftersom den tillfälliga extrasatsningen undre 2024 avslutades på nyårsafton.

Skatteverket får en hel del frågor rörande rut och rot och svarar gärna på alla spörsmål.

– När du anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad kan du få rotavdrag för delar av arbetskostnaden.

– Du kan också få rutavdrag för hushållsnära tjänster som städning och trädgårdsarbete, förklarar Skatteverket på sin webbsida.

Inte materialkostnader

Material och andra kostnader, som resekostnader, ger däremot inte rätt till något avdrag.

– Rotavdraget och rutavdraget räknas ihop och är högst 75 000 kronor per person och år. Rotavdraget får dock inte vara mer än 50 000 kronor per år.

– Om du har rätt till avdraget beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du har gjort.

Man kan inte få mer avdrag än man har betalat in i skatt.

Foto: Jorik van der Schaaf

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen