Rekord för vindkraften – Producerade mer el än kärnkraften

2022 01 18

Vindkraften slår nu nytt rekord och har till och med producerat mer än kärnkraften vid flera tillfällen.

Detta rapporterar Svenska Kraftnät ikväll.

Nytt svenskt rekord

Nu har det börjat blåsa igen och det med besked konstaterar processledare Birger Fält på Svenska Kraftnät. I fredags slog vindkraften nytt svenskt rekord och kom upp i hela 219 GWh rapporterar SVT.

Mer än kärnkraften

– Det är nytt historiskt rekord för vindel i Sverige, säger Birger Fält till SVT.

Senaste dagarna har vindkraften till och med levererat mer el till svenska folket än vad kärnkraften har och kommit upp i över 40 procent av av el i Sverige.

Mer än vattenkraften

Och vid vissa tillfällen har vindkraften även producerat mer än vattenkraften.

Samtidigt var det inte länge sedan vindsnurrorna kammade hem noll och ingenting till svenska elnäten.

Bara 1,6 procent

SVT uppger att två dagar före nyårsafton, den 29 december, stod vindkraften bara för 1,6 procent av all el.

– Det visar att vindkraften är svår att planera, men samtidigt att potentialen att producera el är stor, poängterar Birger Fält.

Allt viktigare kunna lagra

I fredags levererade vindkraften hela 9,53 GWh på en enda timme och det klockan 08 till 09 på morgonen. Svenska Kraftnät konstaterar att dessa rejäla svängningar gör att det blir allt viktigare att kunna lagra energi.

Batterier

Vindkraften har fått kritik för svängningarna men branschorganisationen Svensk Vindenergi pekar på ökade möjligheter.

– Vätgas och batterier kommer kunna lagra energi de dagar det blåser mycket, och då sparar man på vatten i kraftverksdammarna. Då finns mer energi kvar de dagar det blåser sämre, säger Tomas Hallberg på Svensk Vindenergi till SVT.

Pressa priset enligt branschen

Svensk Vindkraft släppte i dag en ny rapport av Sweco som visar att nytillkommen vindkraft 2022 till 2025 kommer att pressa årsmedelpriset på el med 8 öre per kilowattimme i södra Sverige.

Lägre än andra länder

– Vindkraften bidrar tydligt till Sveriges konkurrenskraftiga priser på el. Även om våra elpriser varit exceptionellt höga den senaste tiden så är de klart lägre än i de flesta andra länder. Det ligger i alla elkonsumenters intresse att utbyggnaden av vindkraften fortsätter att vara stark, säger Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor på Svensk Vindenergi.

Foto: N. Doherty


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen