Restaurangkedja konkurshotad – finns i Göteborg och Stockholm

2025 01 16

Restaurangkedjan Vapiano går in i rekonstruktion.

Konkurs-och rekonstruktionsansökningarna avlöser varandra.

Tidigare idag kom besked om att inredningskedjan Lagerhaus inleder rekonstruktion.

Nu kommer uppgifter om att Vapiano, en tysk restaurangkedja med lokaler i Stockholm, Göteborg och Malmö, gör detsamma.

Det rapporterar Expressen.

Inleder rekonstruktion

Den tyska kedjan serverar italiensk mat och har funnits i Sverige sedan 2007.

Även 2020 var de ekonomiska utmaningarna stora men kedjan klarade sig.

Nu krävs dock rekonstruktion för att hålla Vapiano vid liv.

Besparingsåtgärder och försäljning av tre av kedjans sex restauranger ska bidra till att rädda restaurangkedjan.

“Kriserna avlöser varandra”

Så här står det i ansökan om rekonstruktion som Stockholms tingsrätt godkänt:

– Den svenska Vapiano-koncernen har löpande genomfört stora besparingar för att motverka den uppkomna situationen, men kriserna har avlöst varandra.

Restaurangerna kommer tills vidare hålla öppet som vanligt.

Det är Vapiano

Vapiano har funnits i Sverige sedan 2007 och har fyra restauranger i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö.

– Konceptet grundades i Tyskland 2002 och hösten 2007 etablerades Vapiano i Sverige. Vi är alltså inte en restaurang med italienska rötter, hos oss hittar man snarare en salig blandning av nationaliteter och bakgrunder, förklarar kedjan.

En av många

Vapiano är en av många kedjor som har fått det tufft i samband med de senaste årens ekonomiska utmaningar.

Konkursansökningar väller in i många olika branscher, och restaurangbranschen är en som har påverkats av de svenska konsumenternas urholkade plånböcker.

Det återstår att se om Vapiano överlever rekonstruktionen och kan finnas kvar på den svenska marknaden.

Samtidigt finns ljus i sikte - då Riksbanken förmodligen kommer att sänka räntan på nytt nu mot slutet av januari - någonting som underlättar för såväl företag som hushåll.

Fler sänkningar kan komma i år beroende på hur inflationstakten, valutan och konjunkturen utvecklas.

Foto: YC Schulze

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt.

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

– Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen