Richard Jomshof slår tillbaka

2023 08 22

Justitieutskottet ordförande Richard Jomshof (SD) har kritiserats kraftigt efter flera kontroversiella uttalanden om islam.

I ett inlägg på sociala medie-plattformen X kommenterade SD-toppen att muslimska företrädare vill se en bredare dialog med anledning av koranbränningarna i Sverige.

– Jag håller med om att vi behöver en 'bredare dialog', en dialog om hur vi demokratiserar den muslimska världen. Eller varför inte en dialog om islam, denna antidemokratiska, våldsförespråkande och kvinnofientliga religion/ideologi, grundad av krigsherren, massmördaren, slavhandlaren och rövaren Muhammed, framhöll Jomshof.

Oppositionen reagerade kraftigt på uttalandet.

S, C, V och MP anklagade Richard Jomshof för att ”äventyra Sveriges säkerhet” och krävde snabbt att han ska avgå som ordförande i justitieutskottet.

– Vi ser att Richard Jomshof fortsätter att skicka ut hatpropaganda mot islam. Då blir man en säkerhetsrisk i den positionen som han har, sa Socialdemokraternas Morgan Johansson till SVT i samband med att avgångskravet offentliggjordes.

Svarar på kritiken

Nu slår Richard Jomshof tillbaka.

I en intervju med TV4-Nyheterna uttalar han sig om kritikstormen.

Jomshof anser att kritiken är ”obefogad” och framhåller att säkerhetshotet mot Sverige funnits under ”många år”.

– Att en enskild riksdagsledamot twittrar någonting betyder naturligtvis ingenting, säger SD-toppen till tv-kanalen och tillägger:

– Det enda jag gjort är att försvara vår yttrandefrihet och det tänker jag fortsätta göra. Det finns inget i det jag säger som är fel. Det finns ingen som kan peka på sakfel i det jag säger.

Kommenterar statsministerns kritik

I söndagskvällens Agenda i SVT pressades statsminister Ulf Kristersson (M) om Richard Jomshofs uttalande.

– Jag har sagt att jag tycker att det är dåligt. Men jag tar inte ansvar för vad andra människor säger. Jag tar ansvar för att leda det här landet i säkerhet, sa Kristersson och tillade senare:

– Det finns väldigt många människor i Sverige som säger dumheter just nu. Jag tror att det kan skapa ren fara i Sverige om man fortsätter på det sättet.

Richard Jomshof håller inte med om statsministerns kritik.

– Om vi hade haft diskussionen på ett sansat sätt så hade det stannat på Twitter naturligtvis. Vi måste kunna ha åsikter, starka sådana också. Det är ett av demokratins fundament, säger han till TV4.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Pensionärer missar viktigt bidrag – kan få flera tusen mer i månaden

2026 01 17

Svenska pensionärer riskerar att gå miste om tusentals kronor i tillägg.

Många svenska pensionärer som har rätt till tillägg missar det helt – trots enkla möjligheter att söka.

Det är ett stöd som kan ge flera tusen kronor mer i månaden, rapporterar Senioren.

Stort bidrag står outnyttjat

Bostadstillägget ska stödja pensionärer med stram ekonomi.

– Bostadstillägg är ett skattefritt tillägg för dig som har låg pension. Du kan få upp till 7 290 kronor per månad, beroende på din ekonomi, bostadskostnad, dina tillgångar och din familjesituation, meddelar Pensionsmyndigheten.

Det högsta beloppet som ensamstående kan få är upp till 7 290 kronor per månad, medan makar eller sambor kan få upp till 3 645 kronor.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Missar bidraget

Men många pensionärer tror felaktigt att de inte är berättigade till stödet och väljer därför att inte ansöka.

Enligt Pensionsmyndigheten bedömdes omkring 123 000 personer som hade rätt till bostadstillägg 2020 – ändå inte sökte det.

– Ett beslut om bostadstillägg gäller oftast tills vidare, men om din ekonomiska situation förändras ska bostadstillägget räknas om, uppger myndigheten.

Krav för tillägg

För att kunna ansöka om bostadstillägg finns några grundläggande krav – du måste bo i Sverige, ta ut hela din allmänna pension och vara minst 67 år.

I vissa situationer kan även den som får änkepension eller utländsk pension ha rätt till bostadstillägg.

Storleken på tillägget beror på din ekonomiska situation, inklusive inkomster, bostadskostnad och tillgångar.

– Det är viktigt att anmäla ändringar så fort som möjligt för att inte gå miste om bostadstillägg. Du kan även bli återbetalningsskyldig om du inte anmäler rätt uppgifter, meddelar Pensionsmyndigheten.

Att ta reda på om man är berättigad är enkelt:

Gör en preliminär beräkning på Pensionsmyndighetens hemsida för att se om det är värt att ansöka.
Fyll i ansökan digitalt med BankID om du har det, eller via blankett om du behöver hjälp.

LÄS MER: Riksbanken övertygade om 2026: Efterlängtat besked för hushållen

Foto: E Ann

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen