Riksbanken ger besked om bankkrisen

2023 03 14

Den bedömningen gör Riksbanken i dag, tisdag. 

Riksbankschefen Erik Thedéen tonar ner risken för en ny finanskris.

– Vi följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och bedömer i nuläget att det inte finns någon risk för den finansiella stabiliteten i Sverige. Bland annat omfattas de svenska bankerna av hårdare regelkrav än de aktörer i USA som fått problem, säger han i ett uttalande på tisdagsförmiddagen.

Han tillägger: 

– De direkta exponeringarna gentemot dessa aktörer är även begränsade hos de svenska bankerna. Samtidigt är det inte ovanligt att turbulens på de utländska kapitalmarknaderna smittar av sig på Sverige. Vi bevakar därför situationen noggrant och har som alltid beredskap att vidta åtgärder om den snabbt skulle förändras.

Bakgrund

Tre amerikanska banker har kraschat de senaste dagarna – Silvergate, Silicon Valley Bank (SVB) och Signature Bank.

SVB var USA:s 16:e största bank innan kraschen och hade tillgångar på motsvarande 2 200 miljarder kronor.

Det höga ränteläget i USA föranledde kraschen.

Flera av bankens kunder började ta ut mer och mer pengar i takt med att räntan steg. För att kunna betala ut pengarna började SVB sälja obligationer. På grund av den höga räntan tvingades banken sälja med förlust.

När förlustaffärerna fick allt större uppmärksamhet började fler kunder ta ut pengar från banken, vilket tvingade SVB att sälja fler obligationer.

Det uppstod en så kallad bankrusning och till slut kastades banken omkull.

Så påverkas Sverige

Svenska pensionsbolaget Alecta hade ett större innehav i SVB och Signature Bank.

Alecta räknar med att förlora minst tolv miljarder kronor efter bankkrascherna, vilket i förlängningen kan drabba pensionsbolagets kunder.

Miljardförlusten beräknas dock inte innebära en  större förlust för svenska pensionärer.

Det förklarar Kristian Åström, ekonomireporter på SR Ekot.

– Eftersom Alecta är överkapitaliserat, vilket innebär att de har mer pengar än vad de har i åtagande att betala ut i framtiden, så behöver det inte betyda något för tjänstepensionstagarna, säger han till radion.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen

Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen