Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till specifikt beslut

2023 11 20

Riksbankens ekonomi är så usel att myndigheten hade gått i konkurs om man vore ett företag.

Den dåliga interna ekonomin beror till stor del på att Riksbankens värdepapper är i botten på grund av det höga ränteläget.

Totalt har Riksbanken gjort en förlust på nästan 60 miljarder kronor mellan 2015-2022.

Och en stor del, cirka 23 miljarder, kopplas nu enligt Dagens Nyheter till ett enskilt beslut från 2020.

Stöttades inte internt

På det penningpolitiska mötet den 25 november 2020 fattades nämligen ett beslut om att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor, skriver tidningen på måndagsmorgonen.

Syftet var att få fart på inflationen, men har i efterhand kritiserats av ekonomer.

Beslutet om att utöka obligationsköpen rekommenderas inte heller från Riksbankens egna tjänstemän där och då

– Vi presenterade konsekvensanalyser där de positiva effekterna skulle bli väldigt små, säger Jesper Hansson, före detta chef för Riksbankens penningpolitiska avdelning, till DN.

Det var inte en formell avrådan, men i praktiken var det just en sådan.

Stefan Ingves var då chef över Riksbanken, men vill idag inte kommentera uppgifterna.

– Alla ska känna trygghet i att räntorna kommer vara låga och marknaderna fungera framöver, sade han 2020.

På väg mot panikåtgärd

I egenskap av att vara en centralbank är inte Riksbankens huvudmål att gå plus.

Däremot kan beroendet till riksdagen och regeringen öka om den interna ekonomin blir så dålig att staten måste gå in med pengar.

Och redan nu har nuvarande riksbankschef Erik Thedéen flaggat för att myndigheten kan behöva få in 80 miljarder från staten – en begäran som DN beskriver som en "exceptionell åtgärd".

– Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, säger Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

Minst 40 miljoner i eget kapital

Från och med i år gäller en ny riksbankslag som bestämmer att Riksbanken ska ha en målnivå om 60 miljarder kronor i eget kapital och en grundnivå på 40 miljarder kronor.

Efter förra året har myndigheten ett negativt eget kapital på -18 miljarder kronor.

– Per sista september 2023 skulle ett återställande till grundnivån innebära ett kapitaltillskott på närmare 80 miljarder kronor. Riksbanken behöver också en möjlighet till kompletterande intjäning, sade Erik Thedéen till Riksbankens hemsida i oktober.

Foto: Johann Hanno resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Tusentals svenskar lever i rädsla – uppmanas söka hjälp

2025 06 28

Tusentals svenskar är rädda helt i onödan.

Många människor lider av irrationella rädslor.

Det kallas för fobier, och många är så allvarligt drabbade att det begränsar deras vardag.

Att bota en fobi anses dock inte vara så svårt – även om det kan kännas så.

Här är de vanligaste fobierna

Det finns några fobier som är vanligare än andra, rapporterar GP.

Runt fem procent av Sveriges befolkning lider av någon fobi.

Vanligast är att ha fobi för smitta, att flyga, blod och sprutor, och trånga utrymmen, uppger psykologen Jeremy Ray som är verksam vid Göteborgs Universitet, enligt tidningen.

En fobi är någonting mer än bara vanlig rädsla. Fobier påverkar människors liv på riktigt.

Rädslan beskrivs som irrationell.

– Det är inte rimligt hur rädd man blir och man är medveten om att det är orimligt. Det kan finnas en logik i att vara rädd men inte så mycket, säger Jeremy Ray till tidningen.

Social ångest vanligt

Vissa fobier har större påverkan på vardagslivet än andra.

Psykologen Fingal Bruhn sade till SR att den vanligaste fobin, eller i alla fall den fobi som han behandlar flest människor för, är en form av ångest inför sociala situationer.

– Den vanligaste fobin som vi behandlar, det är faktiskt social fobi, eller social ångest som vi också kallar det. Och det kan vara väldigt begränsande, sade Fingal Bruhn till radiokanalen förra året.

Social fobi kan påverka ens liv i mycket hög utsträckning, eftersom man då har fobi för något som man inte kan undvika.

– På något sätt så är det lite paradoxalt med de här djurfobierna, som till exempel spindlar och ormar, att vi kan vara extremt rädda för dem, alltså väldigt stark fobi, men det behöver inte nödvändigtvis begränsa oss så himla mycket i vardagen, beroende på var vi bor och vad vi har för intressen, säger han.

Social fobi kan däremot vara väldigt begränsande.

Det kan dock hjälpa att utsätta sig för sin fobi lite i taget för att successivt bli av med rädslan.

Går att bota

Social fobi kan vara extra svårt, men även andra fobier kan ha stor påverkan på vardagen.

Vanliga fobier är bland annat höjdskräck, torgskräck, cellskräck och hypokondri, alltså rädslan för att drabbas av en allvarlig sjukdom.

Fobier är dock ganska lätta att bota genom bland annat KBT, säger Jeremy Ray till GP.

– Det är en av de mest framgångsrika och lättaste behandlingsformerna. Det är lätt att få hjälp att bli botad, säger han till tidningen.

Foto: Alexandra Gorn

Text: Redaktionen

Rysk attack mot civila – flera barn drabbade

2025 06 28

Civila har dödats och barn har skadats i en rysk attack.

Ryssland har utfört ännu en attack som har drabbat civila ukrainare hårt.

I staden Odessa har ett 21 våningar högt bostadshus attackerats med hjälp av drönare.

Döda och skadade

Ett gift par har dödats i attacken, rapporterar Kyiv Post.

Samtidigt uppges flera barn ha skadats när drönaren träffade 21-våningshuset och orsakades brand på sjunde, åttonde och nionde våningen, enligt tidningen.

Branden gjorde att boende blev instängda och inte kunde ta sig ut.

Tre barn och fyra vuxna uppges ha skadats i attacken och förts till sjukhus.

Odessas borgmästare Gennadiy Trukhanov bekräftar också att ett gift par har hittats döda efter attacken.

– Räddningsarbetare har just hittat kropparna av ett par som dog när en fiendedrönare träffade en lägenhet, skriver borgmästaren på Telegram, enligt tidningen.

Räddningsinsatserna uppges ha komplicerats av upprepade flyglarm i området.

Ukraina har attackerat stridsflyg

Under gårdagen kom också rapporter om att fem personer hade dödats och 25 skadats i en drönarattack mot staden Samar i centrala Ukraina.

Ryssland fortsätter alltså med drönar- och robotattacker som drabbar Ukrainas civilbefolkning hårt.

Samtidigt gör Ukraina motstånd, bland annat genom att attackera mål inne i Ryssland.

Igår kom uppgifter om att Ukraina hade genomfört en ny attack mot ryska stridsflyg, vilket MarcusOscarsson.se rapporterade om.

Enligt ukrainska uppgifter träffades fyra ryska stridsflygplan av modellen SU-34 i en drönarattack natten till fredagen.

Två av de ryska planen ska ha förstörts, medan de andra två skadades.

Attacken utfördes av den ukrainska underrättelsetjänsten SBU i samarbete med specialstyrkor och andra militära enheter, enligt Ukrainas generalstab.

Attacken ägde rum på flygfältet Marinovka i Volgograd Oblast i Ryssland.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Flera ryska stridsflyg förstörda i stor attack

Arkivfoto: Adam Wilson

Text: Redaktionen