Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till specifikt beslut

2023 11 20

Riksbankens ekonomi är så usel att myndigheten hade gått i konkurs om man vore ett företag.

Den dåliga interna ekonomin beror till stor del på att Riksbankens värdepapper är i botten på grund av det höga ränteläget.

Totalt har Riksbanken gjort en förlust på nästan 60 miljarder kronor mellan 2015-2022.

Och en stor del, cirka 23 miljarder, kopplas nu enligt Dagens Nyheter till ett enskilt beslut från 2020.

Stöttades inte internt

På det penningpolitiska mötet den 25 november 2020 fattades nämligen ett beslut om att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor, skriver tidningen på måndagsmorgonen.

Syftet var att få fart på inflationen, men har i efterhand kritiserats av ekonomer.

Beslutet om att utöka obligationsköpen rekommenderas inte heller från Riksbankens egna tjänstemän där och då

– Vi presenterade konsekvensanalyser där de positiva effekterna skulle bli väldigt små, säger Jesper Hansson, före detta chef för Riksbankens penningpolitiska avdelning, till DN.

Det var inte en formell avrådan, men i praktiken var det just en sådan.

Stefan Ingves var då chef över Riksbanken, men vill idag inte kommentera uppgifterna.

– Alla ska känna trygghet i att räntorna kommer vara låga och marknaderna fungera framöver, sade han 2020.

På väg mot panikåtgärd

I egenskap av att vara en centralbank är inte Riksbankens huvudmål att gå plus.

Däremot kan beroendet till riksdagen och regeringen öka om den interna ekonomin blir så dålig att staten måste gå in med pengar.

Och redan nu har nuvarande riksbankschef Erik Thedéen flaggat för att myndigheten kan behöva få in 80 miljarder från staten – en begäran som DN beskriver som en "exceptionell åtgärd".

– Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, säger Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

Minst 40 miljoner i eget kapital

Från och med i år gäller en ny riksbankslag som bestämmer att Riksbanken ska ha en målnivå om 60 miljarder kronor i eget kapital och en grundnivå på 40 miljarder kronor.

Efter förra året har myndigheten ett negativt eget kapital på -18 miljarder kronor.

– Per sista september 2023 skulle ett återställande till grundnivån innebära ett kapitaltillskott på närmare 80 miljarder kronor. Riksbanken behöver också en möjlighet till kompletterande intjäning, sade Erik Thedéen till Riksbankens hemsida i oktober.

Foto: Johann Hanno resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram.

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen