Riksbankschefen förutspår nästa smäll för hushållen

2023 03 04

Riksbanken kommer att höja styrräntan i april.

Den prognosen gör riksbankschefen Erik Thedéen utifrån nuvarande omständigheter i en längre intervju med Sveriges Radio Ekot på lördagen.

"Det är inte bra nyheter"

Höjningen kommer i så fall ligga mellan 0,25 och 0,50 procentenheter, vilket Riksbanken har flaggat för redan tidigare.

Anledningen till en sannolik höjning i april är enligt Thedéen en oväntad ökning av den underliggande inflationen i euoroområdet, vilket direkt påverkar situationen här i Sverige.

– Sedan exakt hur den utvecklas i Sverige det får vi se, men det är inte bra nyheter, säger Erik Thedéen i intervjun.

Varnar för Riksbankens agerande

Ett flertal ekonomer har kritiserat – och till och varnat – för att Riksbanken går alldeles för aggressivt fram i sina åtgärder.

– Jag är orolig att detta kan trigga Riksbanken att fortsätta med sina alltför kraftiga räntehöjningar som har väldigt negativa effekter för vanliga människors liv, sade exempelvis Torbjörn Hållö, ekonom på LO, till SVT efter att de nya inflationssiffrorna kom i februari.

"Knäcker svensk ekonomi"

En annan som svingat hårt mot riksbankschefen och räntehöjningarna är Annika Winsth, chefsekonom på storbanken Nordea.

– Om han ska försvara kronan varje gång som marknaden testar “tänker du bry dig om kronan” är risken uppenbar att han knäcker svensk ekonomi och bostadsmarknad, sade hon till Svenska Dagbladet i veckan och tillade:

– Riksbanken har målat in sig i ett hörn.

Svarar: "Vi ska vara varsamma"

I intervjun med Ekot svarar nu riksbankschefen på kritiken.

– Självklart ska vi vara varsamma så att vi inte orsakar större skada än nytta, men där tycker jag inte att vi är. Vi pratar ändå om en relativt mild nedgång av svensk ekonomi som prognoserna ligger, säger Erik Thedéen.

Storbanken: "Ett förlorat år"

Nordea har tidigare uttalat sig om att svensk ekonomi är pressad på grund av högt kostnadsläge och kraftigt höjda ränta.

Banken betraktar 2023 som ett “förlorat konjunktursår” som innebär helt nya situationer för hushållen.

– Redan i november förra året räknade Nordea med att ett såväl BNP som den privata konsumtionen skulle falla med 1,8 procent i år, vilket är ett mycket stort tapp i en historisk jämförelse, uttryckte Annika Winsth i ett pressmeddelande i slutet av förra månaden.

– Riskerna har nu ökat då Riksbanken förväntas höja räntan mer än vad som låg i den kalkylen.

LÄS MER: Riksbanken vädjar till alla hushåll om hjälp

Foto: Johann Hanno Riksbanken resp M. Lis

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO.

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande.

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny kontroll införs på alla flygplatser i EU – många vill inte resa längre

2025 05 20

En ny så kallad biometrisk teknik ska lanseras på alla flygplatser inom EU.

Ett automatiserat registreringssystem för alla som reser till eller ut från unionen ska införas.

Det inkluderar bland annat ansiktscanning och avlämnande av fingeravtryck, rapporterar Euronews.

Dessutom ska resenärerna scanna sina pass, samt övriga resedokument, vid en självbetjäningskiosk varje gång de passerar en EU-gräns.

Resenärens namn, biometriska uppgifter, samt datum och plats för in- och utresa ska lagras tillsammans med ansiktsfotot och fingeravtrycken i tre år efter varje resa.

Polisen bekräftar

Det nya systemet, som kallas Entry Exit System (EES), har varit på gång under ett par års tid. Planen var en lansering i höstas, men har flera gånger skjutits upp.

Senaste budet efter att EU kom överens om saken i mars är att systemet ska kunna tas i bruk i oktober 2025.

Polisen i Sverige har bekräftat planerna.

– Syftet med systemet för in- och utresa är att göra det lättare att identifiera resenärer som försöker resa in i eller ut ur Schengenområdet med falska identiteter eller pass, samt de som har stannat kvar längre än sin tillåtna vistelse i Schengenområdet, framhåller myndigheten.

Har kritiserats

Enligt EU kommer systemet att bidra till att förebygga, upptäcka och bekämpa såväl identitetsbedrägerier som terroristbrott och andra allvarliga brott.

Men det finns kritik.

Var femte brittisk resenär skulle bli “avskräckt” från att resa in i EU under dessa förutsättningar, enligt en undersökning från Co-op Insurance. Dessutom har nästan hälften inte hört talas om de nya reglerna för medborgare utanför EU.

Finns liknande system redan idag

Redan idag finns ansiktscanning på flera flygplatser, bland annat i Italien, vilket gör det möjligt att ersätta pass och annan pappersdokumentation med tekniken, enligt Euronews.

Systemet kallas för “Faceboarding” och har även testats i Finland och Norge.

Valérre Viale, produktchef på reseteknikföretaget Amadeus, menar att de nya digitala resehandlingarna kan vara det mest revolutionerande sedan e-biljetten blev en grej för över 20 år sedan, rapporterar The Times.

Foto: Y. Alfuhigi resp Chris F

Text: Redaktionen