Riksbankschefen uppmanar bolånetagare

2023 08 31

Riksbankschefen Erik Thedéen har suttit åtta månader på sin post.

Sedan dess har styrräntan höjts tre gånger.

Allt talar dessutom för ytterligare en höjning i september månad.

– Prognosen är att styrräntan höjs minst en gång till i år, konstaterade Riksbanken vid sin senaste höjning i juni.

"Gör inte som jag"

De höga räntorna har slagit hårt mot många hushåll med bolån.

Värst drabbade har varit låntagare med fast ränta vars bindningstid löpt ut under det senaste året – samt de med rörlig ränta.

Till den senare kategorin hör Erik Thedéen själv.

Han har alltid haft rörliga räntor och kommer aldrig att ändra sig så länge han är chef för Riksbanken, säger han i en längre intervju med Dagens Nyheter.

Men han rekommenderar inte andra låntagare att göra samma sak.

– Mitt råd är att man ska binda räntan om man inte tål så mycket räntehöjningar. Det är en försäkring, säger Erik Thedéen till tidningen.

"Alternativet mycket värre"

Riksbankschefen säger sig samtidigt ha förståelse för de hushåll som nu lider av stigande boräntor. 

Men han menar att det är nödvändigt, och flaggar för ett scenario där folk med låga inkomster skulle ha fått det än värre.

– Det jag säger är att alternativet är mycket, mycket värre. Nämligen att vi skulle acceptera stigande och bestående inflation.

Två grupper löper störst risk

Tidigare i veckan gick storbanken SBAB ut och uppmärksammade att det är många bolåneavtal som löper ut i höst.

Avtalen måste nu omförhandlas och på grund av ränteläget väntas boendekostnaderna för dessa bolånetagare öka rejält.

– En majoritet valde att binda sina lån när räntorna stod som lägst. För många av hushållen, vars avtal nu löper ut, väntar en fyr- eller femdubblad höjning av räntan. Det är en väldigt kraftig uppgång, sade SBABs chefsekonom Robert Boije till SR Ekot i måndags.

– Det gäller framför allt yngre hushåll och förstagångsköpare.

Avråder höjningar

SBAB avråder Riksbanken från att gå fram med ytterligare höjningar. Ett sådant beslut skulle få oönskad effekt, enligt storbanken. 

– Ytterligare höjningar riskerar dock att göra mer skada än nytta då svensk ekonomi är på snabb nedgång och redan gjorda räntehöjningar ännu inte fått full effekt på vare sig ekonomin eller inflationen, framhåller SBAB i sin senaste boränterapport.

Foto: Riksbanken reps M. Lis

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen