Riksbankschefen uppmanar bolånetagare

2023 08 31

Sedan dess har styrräntan höjts tre gånger.

Allt talar dessutom för ytterligare en höjning i september månad.

– Prognosen är att styrräntan höjs minst en gång till i år, konstaterade Riksbanken vid sin senaste höjning i juni.

"Gör inte som jag"

De höga räntorna har slagit hårt mot många hushåll med bolån.

Värst drabbade har varit låntagare med fast ränta vars bindningstid löpt ut under det senaste året – samt de med rörlig ränta.

Till den senare kategorin hör Erik Thedéen själv.

Han har alltid haft rörliga räntor och kommer aldrig att ändra sig så länge han är chef för Riksbanken, säger han i en längre intervju med Dagens Nyheter.

Men han rekommenderar inte andra låntagare att göra samma sak.

– Mitt råd är att man ska binda räntan om man inte tål så mycket räntehöjningar. Det är en försäkring, säger Erik Thedéen till tidningen.

"Alternativet mycket värre"

Riksbankschefen säger sig samtidigt ha förståelse för de hushåll som nu lider av stigande boräntor. 

Men han menar att det är nödvändigt, och flaggar för ett scenario där folk med låga inkomster skulle ha fått det än värre.

– Det jag säger är att alternativet är mycket, mycket värre. Nämligen att vi skulle acceptera stigande och bestående inflation.

Två grupper löper störst risk

Tidigare i veckan gick storbanken SBAB ut och uppmärksammade att det är många bolåneavtal som löper ut i höst.

Avtalen måste nu omförhandlas och på grund av ränteläget väntas boendekostnaderna för dessa bolånetagare öka rejält.

– En majoritet valde att binda sina lån när räntorna stod som lägst. För många av hushållen, vars avtal nu löper ut, väntar en fyr- eller femdubblad höjning av räntan. Det är en väldigt kraftig uppgång, sade SBABs chefsekonom Robert Boije till SR Ekot i måndags.

– Det gäller framför allt yngre hushåll och förstagångsköpare.

Avråder höjningar

SBAB avråder Riksbanken från att gå fram med ytterligare höjningar. Ett sådant beslut skulle få oönskad effekt, enligt storbanken. 

– Ytterligare höjningar riskerar dock att göra mer skada än nytta då svensk ekonomi är på snabb nedgång och redan gjorda räntehöjningar ännu inte fått full effekt på vare sig ekonomin eller inflationen, framhåller SBAB i sin senaste boränterapport.

Foto: Riksbanken reps M. Lis

Text: Redaktionen

Lågprisjätte utklassar matjättarna – 20 procent billigare

2026 07 07

Den slutsatsen drar oberoende Matpriskollen efter en ny undersökning.

Enligt siffror från slutet av juni visar det sig nämligen att det är 26 procent dyrare att köpa frukt- och grönsaker hos matjättar som Coop och Hemköp jämfört med Lidl.

Omvänt blir lågpriskedjan därmed cirka 20 procent billigare när det gäller nämnda sortiment.

– En intressant iakttagelse är att frukt och grönt, som ofta pekas ut som dyrt, faktiskt är den kategori som ökat minst i pris sedan 2022. Grönsakerna har blivit billigare det senaste året. Bären, framför allt lingon och hallon, har dock stigit rejält – det beror på en liten skörd sedan antalet utländska plockare uteblivit, säger Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur i ett uttalande.

Coop har sänkt mest

Nya siffror visar också att det är Coop, som flera gånger pekat ut som landets dyraste matkedja, som sänkt ordinariepriserna mest det senaste året (-6,2 procent). 

Willys (-4,8 procent) och Hemköp (-5,1 procent) är de som sänkt minst.

Men dessa siffror visar inte hur stora skillnaderna är inom specifika livsmedelskategorier, understryker Matpriskollen.

– Jag tror inte konsumenten har hängt med i svängarna senaste året! Maten blir faktiskt inte dyrare utan billigare, även utan momssänkningen. Några exempel: potatis är nu 20 procent billigare än förra året, och Arlas ostklassiker, smör, kvarg, olivolja, bryggkaffe, lök, mjukost, ris och lax är alla 10–15 procent billigare i genomsnitt, säger Ulf Mazur.

LÄS MER: Valuta lyfter efter hyllning från Trump

Utreder nya momssatser

I våras sänktes matmomsen tillfälligt från 12 till 6 procent. En förändring som gäller fram till och med 31 december 2027.

Igår meddelade dock regeringen att det ska utredas om olika livsmedel kan beskattas med olika momssatser.

– Vi vill undersöka hur momsen på livsmedel kan differentieras för att hålla nere kostnaderna för hushållens inköp av särskilt nödvändiga matvaror som många hårt arbetande svenskar köper varje vecka, säger finansminister Elisabeth Svantesson.   

LÄS MER: Ukraina överrumplar Ryssland – totalkrossar luftvärnet

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen