Riksbankschefen uppmanar bolånetagare

2023 08 31

Sedan dess har styrräntan höjts tre gånger.

Allt talar dessutom för ytterligare en höjning i september månad.

– Prognosen är att styrräntan höjs minst en gång till i år, konstaterade Riksbanken vid sin senaste höjning i juni.

"Gör inte som jag"

De höga räntorna har slagit hårt mot många hushåll med bolån.

Värst drabbade har varit låntagare med fast ränta vars bindningstid löpt ut under det senaste året – samt de med rörlig ränta.

Till den senare kategorin hör Erik Thedéen själv.

Han har alltid haft rörliga räntor och kommer aldrig att ändra sig så länge han är chef för Riksbanken, säger han i en längre intervju med Dagens Nyheter.

Men han rekommenderar inte andra låntagare att göra samma sak.

– Mitt råd är att man ska binda räntan om man inte tål så mycket räntehöjningar. Det är en försäkring, säger Erik Thedéen till tidningen.

"Alternativet mycket värre"

Riksbankschefen säger sig samtidigt ha förståelse för de hushåll som nu lider av stigande boräntor. 

Men han menar att det är nödvändigt, och flaggar för ett scenario där folk med låga inkomster skulle ha fått det än värre.

– Det jag säger är att alternativet är mycket, mycket värre. Nämligen att vi skulle acceptera stigande och bestående inflation.

Två grupper löper störst risk

Tidigare i veckan gick storbanken SBAB ut och uppmärksammade att det är många bolåneavtal som löper ut i höst.

Avtalen måste nu omförhandlas och på grund av ränteläget väntas boendekostnaderna för dessa bolånetagare öka rejält.

– En majoritet valde att binda sina lån när räntorna stod som lägst. För många av hushållen, vars avtal nu löper ut, väntar en fyr- eller femdubblad höjning av räntan. Det är en väldigt kraftig uppgång, sade SBABs chefsekonom Robert Boije till SR Ekot i måndags.

– Det gäller framför allt yngre hushåll och förstagångsköpare.

Avråder höjningar

SBAB avråder Riksbanken från att gå fram med ytterligare höjningar. Ett sådant beslut skulle få oönskad effekt, enligt storbanken. 

– Ytterligare höjningar riskerar dock att göra mer skada än nytta då svensk ekonomi är på snabb nedgång och redan gjorda räntehöjningar ännu inte fått full effekt på vare sig ekonomin eller inflationen, framhåller SBAB i sin senaste boränterapport.

Foto: Riksbanken reps M. Lis

Text: Redaktionen

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 14

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

• en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
• ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
• förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
• att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
• bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
• stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
• ett vaccinationspaket för äldre,
• satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
• satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen