25mars26

Riksbankschefen uppmanar bolånetagare

2023 08 31

Riksbankschefen Erik Thedéen har suttit åtta månader på sin post.

Sedan dess har styrräntan höjts tre gånger.

Allt talar dessutom för ytterligare en höjning i september månad.

– Prognosen är att styrräntan höjs minst en gång till i år, konstaterade Riksbanken vid sin senaste höjning i juni.

"Gör inte som jag"

De höga räntorna har slagit hårt mot många hushåll med bolån.

Värst drabbade har varit låntagare med fast ränta vars bindningstid löpt ut under det senaste året – samt de med rörlig ränta.

Till den senare kategorin hör Erik Thedéen själv.

Han har alltid haft rörliga räntor och kommer aldrig att ändra sig så länge han är chef för Riksbanken, säger han i en längre intervju med Dagens Nyheter.

Men han rekommenderar inte andra låntagare att göra samma sak.

– Mitt råd är att man ska binda räntan om man inte tål så mycket räntehöjningar. Det är en försäkring, säger Erik Thedéen till tidningen.

"Alternativet mycket värre"

Riksbankschefen säger sig samtidigt ha förståelse för de hushåll som nu lider av stigande boräntor. 

Men han menar att det är nödvändigt, och flaggar för ett scenario där folk med låga inkomster skulle ha fått det än värre.

– Det jag säger är att alternativet är mycket, mycket värre. Nämligen att vi skulle acceptera stigande och bestående inflation.

Två grupper löper störst risk

Tidigare i veckan gick storbanken SBAB ut och uppmärksammade att det är många bolåneavtal som löper ut i höst.

Avtalen måste nu omförhandlas och på grund av ränteläget väntas boendekostnaderna för dessa bolånetagare öka rejält.

– En majoritet valde att binda sina lån när räntorna stod som lägst. För många av hushållen, vars avtal nu löper ut, väntar en fyr- eller femdubblad höjning av räntan. Det är en väldigt kraftig uppgång, sade SBABs chefsekonom Robert Boije till SR Ekot i måndags.

– Det gäller framför allt yngre hushåll och förstagångsköpare.

Avråder höjningar

SBAB avråder Riksbanken från att gå fram med ytterligare höjningar. Ett sådant beslut skulle få oönskad effekt, enligt storbanken. 

– Ytterligare höjningar riskerar dock att göra mer skada än nytta då svensk ekonomi är på snabb nedgång och redan gjorda räntehöjningar ännu inte fått full effekt på vare sig ekonomin eller inflationen, framhåller SBAB i sin senaste boränterapport.

Foto: Riksbanken reps M. Lis

Text: Redaktionen


10 augusti 2026

Många får samma sms just nu – radera direkt

2026 08 11

Bedragarna tycks ha hittat en nisch.

Bedragare försöker rikta in sig på människor som kan bli uppstressade och som ses som sårbara.

Nu har de hittat en nisch; att utge sig komma från inkassobolag.

Många svenskar får just nu samma sms som ser ut att komma från fyra olika inkassobolag, som i själva verket är bedrägeriförsök.

Se upp

Ett av företagen som används av bedragarna är Axactor, rapporterar Råd & Rön.

Så här lyder ett exempel på hur bluff-sms:en kan se ut:

– Vi saknar betalning för ärende LW68V1. Vänligen betala snarast eller kontakta kundtjänst på (falskt nummer, reds. anm).

Planen är att det tilltänkta offret ska känna sig stressad och ringa upp numret, och då kan bedrägeriet inledas.

Flera anledningar

Det kan finnas flera olika anledningar till varför bedragarna använder just inkassobolag som täckmantel. 

Ett inkassokrav kan låta väldigt allvarligt, och bedragaren hoppas då att det tilltänkta offret vaknar till av ett sådant meddelande.

Det skapar även en tidspress, vilket får mottagaren att känna sig stressad.

Den som får den här typen av bluff-sms bör radera det direkt, och inte följa några uppmaningar.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Flera bolag varnar

Utöver Axactor utger sig bedragarna även komma från välkända inkassobolag som Lowell, Sergel Inkasso och Intrum.

Samtliga bolag har gått ut med varningar.

– Var observant! Just nu pågår en bluffkampanj via sms, varnar Intrum.

Logga inte in

Sergel och Lowell uppmanar till vaksamhet om det kommer sms som ser ut att komma från dem.

Intrum understryker att man aldrig bör logga in på någon annans uppmaning.

– För att skydda dig mot bluffsamtal och sms ska du aldrig ge ut koder eller signera betalningar på någon annans uppmaning. Ingen bank, myndighet eller seriöst företag ber dig dela med dig av personliga uppgifter i samtal eller via sms. 

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen