Riksdagen kallar upp myndighetschef – många har blivit av med körkortet

2025 05 06

Allt fler svenskar förlorar sina körkort efter att ha lämnat blodprov, trots att de varken är misstänkta för brott eller visat tecken på missbruk i vardagen. 

Nu kallas Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam till riksdagens trafikutskott efter att politiker krävt svar kring användningen av det kritiserade PEth-testet.

PEth-proverna ifrågasätts 

PEth-provet är ett blodprov som visar alkoholintag under de senaste veckorna. Det används i vissa fall som underlag för att bedöma om en person är lämplig att inneha körkort. Problemet, enligt kritikerna, är att testet kan ge utslag som leder till att körkortet dras in. Trots att individen inte begått något brott eller har en alkoholrelaterad diagnos.

Sverigedemokraterna meddelar nu att flera partier har gått samman och kallat Transportstyrelsens högsta chef till trafikutskottet. Där ska generaldirektören redogöra för hur myndigheten ser på testernas tillförlitlighet, och vilka konsekvenser dagens tillämpning får för vanliga medborgare.

– De som är påverkade av alkohol eller narkotika har inte bakom ratten att göra. Men att dra in körkortet enbart på grund av ett PEth-prov, utan andra bevis, är fullständigt oacceptabelt, säger Thomas Morell (SD), vice ordförande i trafikutskottet.

Körkortet förlorat 

Flera fall har uppmärksammats i media där personer förlorat både körkortet och jobbet, trots att deras läkare inte anser att något missbruk föreligger. En av dem är Linn Gustafsson från Karlstad, ambulanssjuksköterska.

– De tog mitt körkort och ställde diagnosen missbruk utan att ha pratat med mig eller ens träffat mig, säger hon till SVT. 

Bakgrunden var ett PEth-prov med förhöjda värden – något som alltså räckte för att hon skulle bedömas som olämplig att köra.

Politiker kräver förändring

Sverigedemokraterna menar att det krävs en översyn av regelverket, och vill veta vad myndigheten behöver för att förändra tillämpningen.

– Att dra in körkortet för vuxna, välfungerande människor på så svaga grunder är själva definitionen av ett storebrorssamhälle, säger Thomas Morell.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen