Riksdagen kallar upp myndighetschef – många har blivit av med körkortet

2025 05 06

Allt fler svenskar förlorar körkortet efter blodprov – nu kräver riksdagen svar från Transportstyrelsen.

Allt fler svenskar förlorar sina körkort efter att ha lämnat blodprov, trots att de varken är misstänkta för brott eller visat tecken på missbruk i vardagen.

Nu kallas Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam till riksdagens trafikutskott efter att politiker krävt svar kring användningen av det kritiserade PEth-testet.

PEth-proverna ifrågasätts

PEth-provet är ett blodprov som visar alkoholintag under de senaste veckorna. Det används i vissa fall som underlag för att bedöma om en person är lämplig att inneha körkort. Problemet, enligt kritikerna, är att testet kan ge utslag som leder till att körkortet dras in. Trots att individen inte begått något brott eller har en alkoholrelaterad diagnos.

Sverigedemokraterna meddelar nu att flera partier har gått samman och kallat Transportstyrelsens högsta chef till trafikutskottet. Där ska generaldirektören redogöra för hur myndigheten ser på testernas tillförlitlighet, och vilka konsekvenser dagens tillämpning får för vanliga medborgare.

– De som är påverkade av alkohol eller narkotika har inte bakom ratten att göra. Men att dra in körkortet enbart på grund av ett PEth-prov, utan andra bevis, är fullständigt oacceptabelt, säger Thomas Morell (SD), vice ordförande i trafikutskottet.

Körkortet förlorat

Flera fall har uppmärksammats i media där personer förlorat både körkortet och jobbet, trots att deras läkare inte anser att något missbruk föreligger. En av dem är Linn Gustafsson från Karlstad, ambulanssjuksköterska.

– De tog mitt körkort och ställde diagnosen missbruk utan att ha pratat med mig eller ens träffat mig, säger hon till SVT.

Bakgrunden var ett PEth-prov med förhöjda värden – något som alltså räckte för att hon skulle bedömas som olämplig att köra.

Politiker kräver förändring

Sverigedemokraterna menar att det krävs en översyn av regelverket, och vill veta vad myndigheten behöver för att förändra tillämpningen.

– Att dra in körkortet för vuxna, välfungerande människor på så svaga grunder är själva definitionen av ett storebrorssamhälle, säger Thomas Morell.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen