21 oktober 2025

Riksdagen kallar upp myndighetschef – många har blivit av med körkortet

2025 05 06

Allt fler svenskar förlorar körkortet efter blodprov – nu kräver riksdagen svar från Transportstyrelsen.

Allt fler svenskar förlorar sina körkort efter att ha lämnat blodprov, trots att de varken är misstänkta för brott eller visat tecken på missbruk i vardagen. 

Nu kallas Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam till riksdagens trafikutskott efter att politiker krävt svar kring användningen av det kritiserade PEth-testet.

PEth-proverna ifrågasätts 

PEth-provet är ett blodprov som visar alkoholintag under de senaste veckorna. Det används i vissa fall som underlag för att bedöma om en person är lämplig att inneha körkort. Problemet, enligt kritikerna, är att testet kan ge utslag som leder till att körkortet dras in. Trots att individen inte begått något brott eller har en alkoholrelaterad diagnos.

Sverigedemokraterna meddelar nu att flera partier har gått samman och kallat Transportstyrelsens högsta chef till trafikutskottet. Där ska generaldirektören redogöra för hur myndigheten ser på testernas tillförlitlighet, och vilka konsekvenser dagens tillämpning får för vanliga medborgare.

– De som är påverkade av alkohol eller narkotika har inte bakom ratten att göra. Men att dra in körkortet enbart på grund av ett PEth-prov, utan andra bevis, är fullständigt oacceptabelt, säger Thomas Morell (SD), vice ordförande i trafikutskottet.

Körkortet förlorat 

Flera fall har uppmärksammats i media där personer förlorat både körkortet och jobbet, trots att deras läkare inte anser att något missbruk föreligger. En av dem är Linn Gustafsson från Karlstad, ambulanssjuksköterska.

– De tog mitt körkort och ställde diagnosen missbruk utan att ha pratat med mig eller ens träffat mig, säger hon till SVT. 

Bakgrunden var ett PEth-prov med förhöjda värden – något som alltså räckte för att hon skulle bedömas som olämplig att köra.

Politiker kräver förändring

Sverigedemokraterna menar att det krävs en översyn av regelverket, och vill veta vad myndigheten behöver för att förändra tillämpningen.

– Att dra in körkortet för vuxna, välfungerande människor på så svaga grunder är själva definitionen av ett storebrorssamhälle, säger Thomas Morell.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen