Riksdagen kallar upp myndighetschef – många har blivit av med körkortet

2025 05 06

Allt fler svenskar förlorar sina körkort efter att ha lämnat blodprov, trots att de varken är misstänkta för brott eller visat tecken på missbruk i vardagen. 

Nu kallas Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam till riksdagens trafikutskott efter att politiker krävt svar kring användningen av det kritiserade PEth-testet.

PEth-proverna ifrågasätts 

PEth-provet är ett blodprov som visar alkoholintag under de senaste veckorna. Det används i vissa fall som underlag för att bedöma om en person är lämplig att inneha körkort. Problemet, enligt kritikerna, är att testet kan ge utslag som leder till att körkortet dras in. Trots att individen inte begått något brott eller har en alkoholrelaterad diagnos.

Sverigedemokraterna meddelar nu att flera partier har gått samman och kallat Transportstyrelsens högsta chef till trafikutskottet. Där ska generaldirektören redogöra för hur myndigheten ser på testernas tillförlitlighet, och vilka konsekvenser dagens tillämpning får för vanliga medborgare.

– De som är påverkade av alkohol eller narkotika har inte bakom ratten att göra. Men att dra in körkortet enbart på grund av ett PEth-prov, utan andra bevis, är fullständigt oacceptabelt, säger Thomas Morell (SD), vice ordförande i trafikutskottet.

Körkortet förlorat 

Flera fall har uppmärksammats i media där personer förlorat både körkortet och jobbet, trots att deras läkare inte anser att något missbruk föreligger. En av dem är Linn Gustafsson från Karlstad, ambulanssjuksköterska.

– De tog mitt körkort och ställde diagnosen missbruk utan att ha pratat med mig eller ens träffat mig, säger hon till SVT. 

Bakgrunden var ett PEth-prov med förhöjda värden – något som alltså räckte för att hon skulle bedömas som olämplig att köra.

Politiker kräver förändring

Sverigedemokraterna menar att det krävs en översyn av regelverket, och vill veta vad myndigheten behöver för att förändra tillämpningen.

– Att dra in körkortet för vuxna, välfungerande människor på så svaga grunder är själva definitionen av ett storebrorssamhälle, säger Thomas Morell.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen