Riksdagsledamot varnar regeringen – Ölandsbron kan sprängas

2023 10 12

Ölandsbron pekas ut som ett attraktivt mål och faran måste åtgärdas snarast.

Bron som förbinder Kalmar med Öland riskerar att hamna i en situation av katastrofala proportioner.

Det anser riksdagsledamoten Gudrun Brunegård (KD).

– I värsta fall är Öland ett attraktivt mål. Worst case scenario är att bron sprängs men det räcker med en svår olycka där trafiken blockeras i några timmar för att förstå hur sårbart läget är, säger hon till Ölandsbladet.

Varnar riksdagen

I en motion till riksdagen vädjar Gudrun Brunegård om att att en ny bro mellan ön och fastlandet måste byggas.

Politikern pekar på att planering tar mycket lång tid och att Ölandsbron riskerar att bli “obrukbar”.

– Beredskapsfrågor är hög prio och där har Gotland och Öland stort fokus på grund av sina strategiska lägen, säger Gudrun Brunegård till lokaltidningen.

Jämför med Ukraina

Riksdagsledamoten jämför situationen med hur det ser ut i Ukraina för att belysa hur känslig situationen är.

Hon hänvisar till Kurskbron, den mellan ukrainska Krymhalvön och ryska Krasnodar, som innebär en bortkoppling till Ukraina så fort den stängs.

– Från södra Öland är det endast 27 mil till Kaliningrad, framhåller Gudrun Brunegård i den aktuella motionen.

Inte anpassad för trafiken

Gudrun Brunegård har fler argument än säkerhetsaspekten till varför en ny Ölandsbro bör utredas.

Hon menar att trafiken idag är långt mycket tyngre än vad bron anpassades för när den byggdes för 50 år sedan.

Sommartid är den genomsnittliga trafiken på Ölandsbron omkring 25 000 fordon per dygn, vilket ska jämföras med den avsevärt mer trafiksäkra Öresundsbrons cirka 20 500 fordon per dygn, skriver KD-politikern i sin motion.

– När bron invigdes beräknades att drygt en miljon fordon skulle passera årligen. Den siffran är nu nära sju miljoner fordon per år.

6 072 meter lång

Ölandsbron är Sveriges längsta bro och går från Kalmar över Kalmarsund till Möllstorp vid Färjestaden på Öland.

Bron är 6 072 meter lång och når 36 meter över havet.

Ölandsbron invigdes den 30 september 1972 av dåvarande kronprins Carl Gustaf.

Foto: Bernt Fransson resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Svenskar sticker ut – har ovanlig inställning till mat

2025 08 07

Svenskar har en ovanlig inställning till mat jämfört med övriga Europa.

Svenskar älskar mat, och intresset för matlagning är stort runt om i landet.

På den punkten liknar vi övriga Europa.

Men svenskar sticker ändå ut genom sitt beteende i livsmedelsaffären.

Svenskars beteende sticker ut

Svenskar är ett av de folk i Europa som är minst benäget att vilja testa nya matprodukter, visar en ny rapport från Yougov.

Svenskars val i matbutiken är betydligt mer konservativt och traditionellt jämfört med stora delar av övriga Europa, rapporterar Dagligvarunytt.

Enligt undersökningen är svenskar inte så intresserade av att testa nya produkter som finns i dagligvaruhandeln.

Endast nio procent av svenskarna säger att de ofta testar nya produkter. Istället föredrar de flesta att köpa de produkter som de alltid har köpt. Bara belgare och nederländare är mer konservativa än svenskar på den punkten.

Strider mot svensk självbild

Bland exempelvis italienare är det 21 procent som ofta testar nya produkter, och bland britter är det 16 procent. De är alltså betydligt mer intresserade av nya matprodukter än vad svenskarna är.

Enligt Yougov kan det hända att resultatet strider lite mot svenskarnas självbild.

– Det kan komma som en överraskning att svenska konsumenter är så försiktiga med att välja nya produkter. Självbilden bland svenskarna är nog annars att vi gärna testar nytt, säger Charlotte Alring, affärschef på Yougov, i en kommentar.

Nyfikenhet – på svenska köket

Varför svenskar så sällan testar nya matprodukter kan vara svårt att svara på.

En förklaring kan vara att det finns ett stort intresse för traditionell svensk mat.

När HelloFresh i en undersökning 2024 frågade svenskar vilka ”kök” de var mest nyfikna på att laga eller äta, hamnade det svenska köket tvåa på listan, rapporterade Livsmedelsnyheter. Endast det italienska köket väckte större nyfikenhet, enligt undersökningen.

Undersökningen visade också att nästan nio av tio lagar mat ur det svenska köket varje månad.

Köttbullar med gräddsås är den rätt som flest anser ingår i det svenska köket, enligt undersökningen. Även ärtsoppa med pannkakor, falukorv i ugn samt raggmunk hamnade högt upp på den listan.

Foto: L Hansel

Text: Redaktionen


Populära drycker hotas av prischock – ökar med 50 procent

2025 08 07

Ett nytt förslag anger en kraftig höjning av skatt på alkohol, läsk och tobak.

Det handlar om Världshälsoorganisationen, WHO som föreslår dessa kraftiga skattehöjningar med målet att förbättra folkhälsan och stärka sjukvården.

– Vad man vill med en sån här skatt är att vi ska förändra vårt beteende och konsumera mindre ohälsosamma varor, och i vilken mån det gör det, beror på hur priskänsliga vi är, säger Erik Grönqvist, professor i hälsoekonomi, till Sveriges radio.

Prishöjning på 50 procent

WHO presenterade nyligen sin nya strategi “3 by 35” på FN:s finanskonferens i Sevilla.

Förslaget går ut på att alla länder bör höja priserna på sockerhaltiga drycker, alkohol och tobak med 50 procent fram till år 2035.

Syftet är tvådelat - att minska konsumtionen av hälsoskadliga produkter som bidrar till sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes – och samtidigt generera skatteintäkter som kan stärka pressade vårdsystem.

– Sjukvårdsskatter är ett av de mest effektiva verktygen vi har. Det är dags att agera, säger Jeremy Farrar, assisterande generaldirektör på WHO, i ett uttalande.

"Det fungerar inte"

Trots de ambitiösa målen har förslaget mött hård kritik, särskilt från dryckes- och alkoholindustrin.

– Det är djupt oroande att WHO fortsätter att bortse från över ett decennium av tydliga bevis som visar att beskattning av sockerhaltiga drycker aldrig har förbättrat hälsoresultaten eller minskat fetma i något land, meddelar Kate Loatman från International Council of Beverages Associations.

Även Erik Grönqvist ställer sig osäker till hur effektivt ett sådant förslag skulle bli i praktiken.

Enligt honom kan prisökningarna slå hårdast mot låginkomsttagare, som riskerar sämre ekonomi utan att hälsan förbättras.

– Vilket innebär att de kan få en svagare situation utan att få de här hälsovinsterna, säger Erik Grönqvist.

WHO undersöker nu även möjligheten att införa liknande skatter på ultraprocessad mat.

Foto: E Mclean

Text: Redaktionen