Riksdagspartier kräver svensk vapenexport till Ukraina snarast

2022 03 01

Moderaterna, KD och Sverigedemokraterna kräver att Sverige inleder vapenexport till Ukrainas militär så snart det bara går.

Ukraina har vädjat om hjälp från Europas demokratier och det man framförallt är i behov av är vapen.

Har folk – men inte vapen

Landets utrikesminister har förklarat att man har tillräckligt med folk att bekämpa ryssarna men man har inte tillräckligt med vapen. Ukraina är i desperat behov av ytterligare vapen att försvara sig mot den ryska diktaturens soldater.

Återkommer med svar

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) uppger att Sverige mottagit långa listor från Ukraina på önskemål när det gäller militär utrustning.

– Vi jobbar nu med det här och jag kommer att återkomma med konkreta besked när vi har gått igenom detta, säger försvarsminister Hultqvist (S) till SVT.

Öka takten

Moderaterna, KD och Sverigedemokraterna kräver nu att Sverige öppnar upp vapenexporten till Ukraina och att försvarsministern höjer tempot.

– Vår uppmaning är att regeringen måste öka takten för all tänkbar hjälp till Ukraina, däribland defensiva vapen till hjälp för den ukrainska försvarsförmågan och akut humanitärt stöd, framhåller Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson.

Moderaterna och KD

– När en demokrati i Europa angrips militärt måste Sverige ställa upp på alla sätt som Sverige kan. Det är en självklarhet, framhåller Moderaterna som i sociala medier går ut med beskedet att Sverige bör bidra med vapen till Ukraina.

– Det är vår skyldighet att bistå med vapen, fordon och annan materiel som kan vara fundamentalt för att Ukraina kan försvara sig, betonar Kristdemokraterna med Ebba Busch och Mikael Oscarsson i spetsen.

Bör sända vapen

SD betonar att det handlar om att Sverige bör sända vapen till Ukraina.

– Ukrainas regering har presenterat en tydlig propå om vad man behöver av defensiva vapen och materiel.

Hur länge undrar SD

Jimmie Åkessons (SD) parti uttrycker frustration över att regeringen tar för lång tid på sig.

– Regeringen har svarat att man tittar på frågan. Frågan är bara hur länge man har råd att titta innan det är försent, framför SD:s utrikespolitiska talesperson.

Gå från ord till handling

Allt Sverige kan hjälpa Ukraina med bör Sverige ställa upp med anser SD.

– Man behöver gå från ord till handling och stödja Ukraina med alla till buds stående medel, framhåller Aron Emilsson.

Operation Unifier

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) berättar att Sverige redan ger mycket omfattande hjälp till landet.

– Vi har under åtta år nu som vi suttit i regeringsställning givit stöd till operation Unifier som bidar till att öka den ukrainska militärens förmåga. Vi har minröjningsprojekt i Ukraina som vi jobbat med. Vi går in med 250 miljoner kronor per år och är den näst största bidragsgivaren, understryker Peter Hultqvist (S).

Inom en nära framtid

– Jag återkommer med det beskedet när vi har jobbat igenom hela det här paketet, svarar försvarsministern på SVT:s frågor om akut hjälp till Ukraina.

– Jag återkommer inom en nära framtid, säger försvarsministern.

Foto: Robot 97-lavett (Hawk), Carl Sjöstrand, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen