Riksdagspartier kräver svensk vapenexport till Ukraina snarast

2022 03 01

Moderaterna, KD och Sverigedemokraterna kräver att Sverige inleder vapenexport till Ukrainas militär så snart det bara går.

Ukraina har vädjat om hjälp från Europas demokratier och det man framförallt är i behov av är vapen.

Har folk – men inte vapen

Landets utrikesminister har förklarat att man har tillräckligt med folk att bekämpa ryssarna men man har inte tillräckligt med vapen. Ukraina är i desperat behov av ytterligare vapen att försvara sig mot den ryska diktaturens soldater.

Återkommer med svar

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) uppger att Sverige mottagit långa listor från Ukraina på önskemål när det gäller militär utrustning.

– Vi jobbar nu med det här och jag kommer att återkomma med konkreta besked när vi har gått igenom detta, säger försvarsminister Hultqvist (S) till SVT.

Öka takten

Moderaterna, KD och Sverigedemokraterna kräver nu att Sverige öppnar upp vapenexporten till Ukraina och att försvarsministern höjer tempot.

– Vår uppmaning är att regeringen måste öka takten för all tänkbar hjälp till Ukraina, däribland defensiva vapen till hjälp för den ukrainska försvarsförmågan och akut humanitärt stöd, framhåller Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson.

Moderaterna och KD

– När en demokrati i Europa angrips militärt måste Sverige ställa upp på alla sätt som Sverige kan. Det är en självklarhet, framhåller Moderaterna som i sociala medier går ut med beskedet att Sverige bör bidra med vapen till Ukraina.

– Det är vår skyldighet att bistå med vapen, fordon och annan materiel som kan vara fundamentalt för att Ukraina kan försvara sig, betonar Kristdemokraterna med Ebba Busch och Mikael Oscarsson i spetsen.

Bör sända vapen

SD betonar att det handlar om att Sverige bör sända vapen till Ukraina.

– Ukrainas regering har presenterat en tydlig propå om vad man behöver av defensiva vapen och materiel.

Hur länge undrar SD

Jimmie Åkessons (SD) parti uttrycker frustration över att regeringen tar för lång tid på sig.

– Regeringen har svarat att man tittar på frågan. Frågan är bara hur länge man har råd att titta innan det är försent, framför SD:s utrikespolitiska talesperson.

Gå från ord till handling

Allt Sverige kan hjälpa Ukraina med bör Sverige ställa upp med anser SD.

– Man behöver gå från ord till handling och stödja Ukraina med alla till buds stående medel, framhåller Aron Emilsson.

Operation Unifier

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) berättar att Sverige redan ger mycket omfattande hjälp till landet.

– Vi har under åtta år nu som vi suttit i regeringsställning givit stöd till operation Unifier som bidar till att öka den ukrainska militärens förmåga. Vi har minröjningsprojekt i Ukraina som vi jobbat med. Vi går in med 250 miljoner kronor per år och är den näst största bidragsgivaren, understryker Peter Hultqvist (S).

Inom en nära framtid

– Jag återkommer med det beskedet när vi har jobbat igenom hela det här paketet, svarar försvarsministern på SVT:s frågor om akut hjälp till Ukraina.

– Jag återkommer inom en nära framtid, säger försvarsministern.

Foto: Robot 97-lavett (Hawk), Carl Sjöstrand, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen