Riksdagspartier kräver svensk vapenexport till Ukraina snarast

2022 03 01

Moderaterna, KD och Sverigedemokraterna kräver att Sverige inleder vapenexport till Ukrainas militär så snart det bara går.

Ukraina har vädjat om hjälp från Europas demokratier och det man framförallt är i behov av är vapen.

Har folk – men inte vapen

Landets utrikesminister har förklarat att man har tillräckligt med folk att bekämpa ryssarna men man har inte tillräckligt med vapen. Ukraina är i desperat behov av ytterligare vapen att försvara sig mot den ryska diktaturens soldater.

Återkommer med svar

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) uppger att Sverige mottagit långa listor från Ukraina på önskemål när det gäller militär utrustning.

– Vi jobbar nu med det här och jag kommer att återkomma med konkreta besked när vi har gått igenom detta, säger försvarsminister Hultqvist (S) till SVT.

Öka takten

Moderaterna, KD och Sverigedemokraterna kräver nu att Sverige öppnar upp vapenexporten till Ukraina och att försvarsministern höjer tempot.

– Vår uppmaning är att regeringen måste öka takten för all tänkbar hjälp till Ukraina, däribland defensiva vapen till hjälp för den ukrainska försvarsförmågan och akut humanitärt stöd, framhåller Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson.

Moderaterna och KD

– När en demokrati i Europa angrips militärt måste Sverige ställa upp på alla sätt som Sverige kan. Det är en självklarhet, framhåller Moderaterna som i sociala medier går ut med beskedet att Sverige bör bidra med vapen till Ukraina.

– Det är vår skyldighet att bistå med vapen, fordon och annan materiel som kan vara fundamentalt för att Ukraina kan försvara sig, betonar Kristdemokraterna med Ebba Busch och Mikael Oscarsson i spetsen.

Bör sända vapen

SD betonar att det handlar om att Sverige bör sända vapen till Ukraina.

– Ukrainas regering har presenterat en tydlig propå om vad man behöver av defensiva vapen och materiel.

Hur länge undrar SD

Jimmie Åkessons (SD) parti uttrycker frustration över att regeringen tar för lång tid på sig.

– Regeringen har svarat att man tittar på frågan. Frågan är bara hur länge man har råd att titta innan det är försent, framför SD:s utrikespolitiska talesperson.

Gå från ord till handling

Allt Sverige kan hjälpa Ukraina med bör Sverige ställa upp med anser SD.

– Man behöver gå från ord till handling och stödja Ukraina med alla till buds stående medel, framhåller Aron Emilsson.

Operation Unifier

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) berättar att Sverige redan ger mycket omfattande hjälp till landet.

– Vi har under åtta år nu som vi suttit i regeringsställning givit stöd till operation Unifier som bidar till att öka den ukrainska militärens förmåga. Vi har minröjningsprojekt i Ukraina som vi jobbat med. Vi går in med 250 miljoner kronor per år och är den näst största bidragsgivaren, understryker Peter Hultqvist (S).

Inom en nära framtid

– Jag återkommer med det beskedet när vi har jobbat igenom hela det här paketet, svarar försvarsministern på SVT:s frågor om akut hjälp till Ukraina.

– Jag återkommer inom en nära framtid, säger försvarsministern.

Foto: Robot 97-lavett (Hawk), Carl Sjöstrand, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen