Riksdagspartier kräver svensk vapenexport till Ukraina snarast

2022 03 01

Moderaterna, KD och Sverigedemokraterna kräver att Sverige inleder vapenexport till Ukrainas militär så snart det bara går.

Ukraina har vädjat om hjälp från Europas demokratier och det man framförallt är i behov av är vapen.

Har folk – men inte vapen

Landets utrikesminister har förklarat att man har tillräckligt med folk att bekämpa ryssarna men man har inte tillräckligt med vapen. Ukraina är i desperat behov av ytterligare vapen att försvara sig mot den ryska diktaturens soldater.

Återkommer med svar

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) uppger att Sverige mottagit långa listor från Ukraina på önskemål när det gäller militär utrustning.

– Vi jobbar nu med det här och jag kommer att återkomma med konkreta besked när vi har gått igenom detta, säger försvarsminister Hultqvist (S) till SVT.

Öka takten

Moderaterna, KD och Sverigedemokraterna kräver nu att Sverige öppnar upp vapenexporten till Ukraina och att försvarsministern höjer tempot.

– Vår uppmaning är att regeringen måste öka takten för all tänkbar hjälp till Ukraina, däribland defensiva vapen till hjälp för den ukrainska försvarsförmågan och akut humanitärt stöd, framhåller Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson.

Moderaterna och KD

– När en demokrati i Europa angrips militärt måste Sverige ställa upp på alla sätt som Sverige kan. Det är en självklarhet, framhåller Moderaterna som i sociala medier går ut med beskedet att Sverige bör bidra med vapen till Ukraina.

– Det är vår skyldighet att bistå med vapen, fordon och annan materiel som kan vara fundamentalt för att Ukraina kan försvara sig, betonar Kristdemokraterna med Ebba Busch och Mikael Oscarsson i spetsen.

Bör sända vapen

SD betonar att det handlar om att Sverige bör sända vapen till Ukraina.

– Ukrainas regering har presenterat en tydlig propå om vad man behöver av defensiva vapen och materiel.

Hur länge undrar SD

Jimmie Åkessons (SD) parti uttrycker frustration över att regeringen tar för lång tid på sig.

– Regeringen har svarat att man tittar på frågan. Frågan är bara hur länge man har råd att titta innan det är försent, framför SD:s utrikespolitiska talesperson.

Gå från ord till handling

Allt Sverige kan hjälpa Ukraina med bör Sverige ställa upp med anser SD.

– Man behöver gå från ord till handling och stödja Ukraina med alla till buds stående medel, framhåller Aron Emilsson.

Operation Unifier

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) berättar att Sverige redan ger mycket omfattande hjälp till landet.

– Vi har under åtta år nu som vi suttit i regeringsställning givit stöd till operation Unifier som bidar till att öka den ukrainska militärens förmåga. Vi har minröjningsprojekt i Ukraina som vi jobbat med. Vi går in med 250 miljoner kronor per år och är den näst största bidragsgivaren, understryker Peter Hultqvist (S).

Inom en nära framtid

– Jag återkommer med det beskedet när vi har jobbat igenom hela det här paketet, svarar försvarsministern på SVT:s frågor om akut hjälp till Ukraina.

– Jag återkommer inom en nära framtid, säger försvarsministern.

Foto: Robot 97-lavett (Hawk), Carl Sjöstrand, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen