20 maj 26

Riktar blickarna mot valet – “Då höjs bensinpriset”

2025 05 08

Drivmedelspriserna blir högre om de rödgröna vinner valet.

Det säger Miljöpartiets språkrör Amanda Lind på torsdagskvällen.

Detta eftersom partiet vill höja reduktionsplikten och genomföra åtgärder för att Sverige ska nå sina klimatmål.

Det rapporterar SVT.

“Då höjs bensinpriset”

Amanda Lind förklarar att högre bränslepriser är ett måste om Sverige ska klara av klimatomställningen.

– Det kommer att bli dyrare för att vi ska klara klimatomställningen, säger hon.

– Om man tittar på den höjning av reduktionsplikten som vi tycker att man ska göra nu på kort sikt, då handlar det om två-tre kronor ungefär när vi gör våra beräkningar.

“Övertygad”

Lind understryker vidare att hon är “övertygad” om att övriga partier i oppositionen står på hennes sida i frågan.

Hon menar att alla partierna lagt fram förslag om höjd reduktionsplikt för att få ner utsläppen.

Så låter det på andra sidan

Moderaterna förespråkar å andra sidan att mer ska göras för lägre drivmedelspriser.

Detta genom bland annat sänkta skatter.

Partiet framhåller att “skatten på bensin och diesel innebär en tung börda för privatpersoner och företagare som är beroende av bilen för att få vardagen att gå runt”.

– Det är inte rättvist att den som bor på landsbygden ska dra ett tyngre lass för klimatomställningen än den som bor i storstan, menar partiet.

– Moderaterna har därför sänkt och vill fortsätta att sänka både bensinskatten och dieselskatten.

Flera viktiga frågor

Klimatpolitiken är en av flera viktiga frågor som kommer att avhandlas av riksdagspartierna inför det kommande valet.

Bland andra ämnen som lär komma på tal finns kriget i Ukraina, migrationen och det ekonomiska läget.

Lågkonjunkturen har bitit sig fast i Sverige och såväl arbetslösheten som antalet konkurser ligger kvar på en fortsatt hög nivå.

Återhämtningen tycks fortsätta dröja, och tidigare på torsdagen gav Riksbanken besked om att det inte blir någon räntesänkning efter myndighetens senaste möte.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen