SVERIGE: Riktar uppmaning till alla som storhandlar

2023 10 01

De som storhandlar kan behöva se över sina vanor.

I takt med att priserna på livsmedel har stigit ordentligt har även frågan om matsvinn blivit aktuell.

De nordiska länderna skickar över 3,5 miljarder ton mat i soporna årligen, och det Nordiska ministerrådet har för avsikt att halvera den siffran till 2030.

Nu går Livsmedelsverkets matsvinnsexpert Karin Fritz ut med en uppmaning till alla som storhandlar.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Det är bättre”

Fritz framhåller att storhandla i många fall kan leda till ökat matsvinn, och riktar en uppmaning till de som storhandlar om att ändra sina vanor.

– Det är bättre att handla oftare och ha lite koll på vad man har hemma, och köpa hem precis vad man behöver, säger hon till SR.

Ny rapport

I en ny rapport från Livsmedelsverket om matsvinn framgår att det främst är frukt och grönsaker som hamnar i soptunnan i onödan.

Därefter följer bröd, matrester, korv och köttpålägg.

Svenska folket slänger ungefär 33 kilo mat och dryck per person och år i hushållet.

36 procent

Frukt och grönt utgör omkring 36 procent av det totala matsvinnet.

– I rapporten lyfts vilka kategorier mat som är vanligast att hushållen slänger i onödan. Frukt och grönt utgjorde 36 procent av matsvinnet, följt av bröd och brödprodukter med 19 procent, förklarar Livsmedelsverket.

– Efter dessa följde kategorin ”övrigt” med 15 procent, matrester samt kött och köttpålägg som vardera utgjorde 12 procent av svinnet. Analysen gjorde det också möjligt att på detaljnivå identifiera exakt vilka livsmedel vi ofta slänger.

Kunskapsluckor ett problem

Livsmedelsverket förklarar vidare att deras undersökningar har avslöjat stora kunskapsluckor, bland annat om hur länge mat egentligen håller.

– Tyvärr ser vi att mycket mat slängs på grund av bristande kunskap. Många behöver de där enkla vardagstipsen som kan göra stor skillnad för att minska sitt matsvinn. Att få lära sig något nytt och göra några små förändringar i vardagen kan ge det där viktiga självförtroendet, fortsätter Fritz.

Foto: J. Gow ICA-gruppen

Text: Redaktionen


19nov25

”Minskning med 2 090 kronor”– glatt besked för hushållen

2025 11 19

Under 2026 blir det billigare för hushållen i Sverige.

Matkostnaderna väntas sjunka rejält, enligt Konsumentverkets årliga prognos för hushållens kostnader.

Matutgifterna för en barnfamilj med två barn i åldrarna 5 och 9 år beräknas landa på 8 440 kronor per månad under 2026 – en minskning med 2 090 kronor jämfört med förra årets beräkningar.

Totalt rör det sig om en minskning på hela 20 procent.

Tre anledningar

Enligt Konsumentverket finns det flera förklaringar till den nya prognosen:

- En förväntad minskad matmoms kan leda till lägre livsmedelspriser.

- Ny metod för prismätning av livsmedel. Prismätningen genomförs i fler butiker och på fler orter samt under en längre period än tidigare. Detta för att bättre kunna ta hänsyn till regionala prisskillnader samt till olika erbjudanden och rabatter. 

- Nya matsedlar, som används för att beräkna matkostnader, är anpassade till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna som publicerades 2023 samt Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd som publicerades 2025. 

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna 

Räkneexempel: Så stor blir månadskostnaden

Hur mycket pengar hushållen kommer att spara på minskade matkostnader återstår att se. Konsumentverket fastslår dock att matkostnaderna väntas minska för alla typer av hushåll.

Här är exempel på beräknade månadskostnader för olika hushåll:

- För en vuxen kan maten kosta cirka 2 730 kronor per månad. 

- För en familj på två vuxna och två barn kan maten kosta cirka 8 440 kronor per månad.  

- För dig som behöver specialkost kan det kosta 50-250 kronor extra per månad.  

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


19nov25

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej 

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds 

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen