Ring banken imorgon – mycket goda nyheter för bolånekunder

2025 05 01

Hushåll över hela Sverige har de senaste åren pressats hårt av höjda räntor.

Förra året började dock nedgången.

Och under årets inledning har räntebeskeden från Sveriges banker studsat fram och tillbaka – sänkningar har följts av höjningar som följts av sänkningar igen.

Nu är det dock guldläge för hushållen.

Bankerna har ett överskott på pengar, men har på samma gång svårigheter att hitta lånekunder, rapporterar SvD.

Ett utmärkt tillfälle att pruta på sin boränta, menar Mikael Inglander, vd på SBAB.

– Någonstans behöver bankerna få avsättning för den likviditet och det kapital som det finns ett överflöd av just nu på den svenska bankmarknaden. Utifrån ett bankperspektiv så är det kundens marknad, säger han till SvD.

Ring imorgon

Mikael Inglander konstaterar att alla, inklusive SBAB, är välkapitaliserade i banksystemet. Det gör att konkurrensen hårdnar och bankerna behöver vara mån om sina kunder, i synnerhet eftersom det osäkra omvärldsläget gör att färre tar lån.

– Eftersom utlåningsvolymerna inte ökar någonstans och bankerna är väldigt välkapitaliserade så gör det att marginalerna kommer att vara fortsatt pressade på både företags- och privatsidan, säger Inglander.

Idag, torsdag 1 maj, är det röd dag och många banker håller stängt.

Men redan imorgon kan det vara en god idé att lyfta luren. Den uppmaningen kom Finansinspektionen med senast en öppning för att pruta på bolåneräntan visade sig.

– Bankernas marginaler ökar och det finns utrymme att förhandla. Så ring din bank och förhandla din ränta om du inte är nöjd, sade Moa Laangemark, konsumentskyddsekonom på FI, tidigare i år.

LÄS MER: Storbank sänker räntan – dubbelt så mycket som sist

Uppmaningen: bind räntan

Förutom att pruta på sitt bolån kan det vara värt att binda sin bolåneränta. Det menar flera experter på området, även om inte alla håller med.

– Det kan ge ett lugn att veta ”nu har vi det här, vi behöver inte oroa oss för den här konstiga världen som förändras hela tiden.” För vi kan nog räkna med att det kommer att bli mycket upp och ner de närmaste åren, särskilt med det styre som är i USA, säger Sharon Lavie, sparekonom på Lendo, till GP.

Hon konstaterar att det är svårt att sia om framtiden.

– Just nu pekar räntorna nedåt, ja, men jag vet inte om det kommer fortsätta eller om någonting annat händer som gör att det skjuter upp igen. 

LÄS MER: Det här är regeringens skräckscenario – enligt finansministern

Foto: B. Mars

Text: Redaktionen


Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Sverige ska attackera tre mål – om Putin anfaller Nato

2025 11 24

För första gången någonsin kan Sverige utöka sin vapenarsenal med kryssningsrobotar som kan träffa mål på hundratals mils avstånd.

I dag kan svenska Jas Gripen-stridsflyg utrustas med kryssningsroboten Taurus, som har en räckvidd på cirka 50 mil.

Nu vill Försvarsmakten köpa kryssningsrobotar som kan träffa mål på omkring 200 mils avstånd. 

Det framgår av en färsk rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen, uppger SVT.

Pekar ut tre mål i Ryssland

Robotarna ska användas mot mål i Ryssland om landet skulle gå till attack mot Nato och utlösa alliansens artikel 5.

Enligt Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, kommer robotarna avfyras mot ryska mål för att förhindra ytterligare anfall.

Edström pekar ut tre mål som Sverige kan attackera vid händelse av krig mellan Nato och Ryssland.

– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger generallöjtnanten till SVT Nyheter.

LÄS MER: FSB-agenter har öppnat eld

Här är prioriteringarna

I rapporten som överlämnats till regeringen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

- Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.

- Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.

- En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.

- Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.

- Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen