Risk för bakslag – påverkar flygresenärer

2023 08 27

Covidpandemin påverkade som bekant flygindustrin kraftigt i och med att resandet bromsade in ordentligt.

Sedan dess har industrin återhämtat sig, men nu finns en rejäl risk för att priserna på flygbiljetter kan vara på väg att skjuta i höjden.

Efterfrågan på flygbränsle väntas inom ett år nå de högsta nivåerna sedan före pandemin.

Det rapporterar Bloomberg.

Pressar upp priserna

Lagernivåerna i betydande depåer för flygbränsle i såväl Singapore som Nederländerna ligger under normala nivåer bland annat på grund av problem i raffinaderier.

Priset på flygbränsle har redan ökat med 30 procent sedan början av juli.

Det väntas leda till att biljettpriserna pressas upp ordentligt.

Samtidigt börjar miljontals kineser resa igen i takt med kinesiskt återöppnande, vilket ökar efterfrågan på flygbränsle ytterligare.

Når högt i september

Tillgången till bränsle kan dessutom minska då underhållsarbete behövs i raffinaderier i såväl Nordamerika som Europa.

Det innebär att flygbolag väntas lägga över de ökade kostnaderna till kunderna.

– Flygbränslepriserna kan nå en topp i september, vilket kommer att sätta press på flygbolag som återhämtar sig, säger Mukesh Sahdev vid forskningsföretaget Rystad Energy.

Ökat resande

Resebolag framhåller även att det råder ökat tryck när det kommer till resandet.

– En stark efterfrågan på framför allt utrikesresor till Europa och flygbolagens satsningar på våra flygplatser bidrar till att vi sammantaget i juli välkomnar fler resenärer och att resandet närmar sig nivåerna före pandemin, förklarar Swedavias vd Jonas Abrahamsson.

Stark utveckling

Swedavia har noterat en ordentligt ökning vad gäller människor som velat resa utomlands.

– Sommarresandet har fortsatt att utvecklas starkt för flygets del under juli. Drygt 3,2 miljoner resenärer flög via Swedavias tio flygplatser under månaden, en ökning med drygt 14 procent jämfört med juli i fjol.

Foto: K. Woblick

Text: Redaktionen

JUST NU: Finansministern varnar alla som jobbar

2025 06 02

Det skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) och äldre- och socialförsäkringsminister Anja Tenje (M) i en debattartikel i Dagens Industri.

Ministrarna listar flera förslag som Socialdemokraterna presenterat under den nyligen avslutade S-kongressen:

- Höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen

- Karensavdraget ska slopas

- Förkortning av arbetstiden

Enligt M-ministrarna kommer förslagen leda till ökade kostnader för vanliga arbetare.

– Sanningen är att det är alla de som faktiskt går till jobbet varje dag, och redan betalar hög skatt, som kommer få stå för notan. Tillsammans med företagen, som annars hade kunnat anställa fler och bidra med tillväxt och konkurrenskraft, skriver Svantesson och Tenje.

– Svenska hushåll och företag som under de senaste åren har kämpat med stigande räntor och hög inflation kommer behöva betala för de som inte jobbar. Det är varken rätt eller rättvist mot dem som arbetar och betalar skatt, och det är inte värdigt för dem som hålls kvar i utanförskap.

Svaret: ”Handlar om rättvisa och respekt”

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget eftersom de anser att det drabbar olika yrkesgrupper olika hårt. Enligt partiet kan exempelvis tjänstemän ofta jobba hemifrån och undvika att förlora en dagsinkomst vid sjukdom, medan de som arbetar i till exempel hemtjänst, butik eller kollektivtrafik saknar den möjligheten.

– Vanligt folk ska inte tvingas ställas inför valet att ha råd vara hemma när de är sjuka eller att kunna betala för den allt dyrare matkassen. Det handlar om rättvisa och respekt, har partiledare Magdalena Andersson sagt om beslutet att slopa karensavdraget.

LÄS MER: FI varnar: Ta inga lån från dessa företag | Ekonomibladet

”46 000 kronor per år”

Under partikongressen beslutade S att partiet ställer sig bakom en kortare arbetsvecka, men överlåter frågan till arbetsmarknadens parter.

S-profilen Annika Strandhäll har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning.

– Alla andra nordiska länder har genomfört arbetstids­förkortningar. Faktum är att i Sverige har vi det längsta arbets­livet i hela Europa, sade Strandhäll till Sveriges Radio när förslaget presenterades.

Från högerkanten låter det dock annorlunda.

Starka näringslivsaktörer som Svenskt Näringsliv varnar för att en arbetstidsförkortning kan få stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Enligt organisationen kan en förkortad arbetsvecka från 40 till 35 timmar per vecka leda till en minskning av BNP med 509 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år.

– Med oförändrade välfärdsambitioner skulle det innebära ett kraftig ökat skattetryck motsvarande en höjning av skatten med 2 400 kronor i månaden per vuxen person, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen