Ny hemsk fas i Ukraina – Riskerar att frysa ihjäl i helgen

2022 03 12

Inte nog med Putins bombningar och massmördande – nu kommer nästa hemska fas för Ukrainas hårt plågade befolkning.

För många ukrainska familjer var det mesta frid och fröjd för bara tre veckor sedan. Men nu har vänner dödats av Putinregimens soldater och andra riskerar att frysa ihjäl i helgen.

Sådan är verkligheten för drabbade invånare i Ukraina just nu.

Totalt mörker

Det är overkligt och ofattbart. Men det som alldeles nyligen för många var ett fint och blomstrande liv har nu förvandlats till totalt mörker, lidande och ond bråd död.

Bara i staden Kharkiv har 48 skolor bombats av ryska armén rapporterar BBC i dag.

Och i Mariupol tvingas man begrava folk i stora svarta sopsäckar i massgravar. Livet i Ukraina har ödelagts och ännu värre.

Olagliga vapen

Totalt har 564 civila dödats och 982 skadats enligt FN:s Höga Kommissionär för Mänskliga Rättigheter. Men de verkliga siffrorna bedöms vara ännu högre, uppger CNN.

– FN har fått trovärdiga rapporter om att de ryska trupperna använder klusterammunition, inklusive i de tätbefolkade områdena, uppger FN-talespersonen Rosemay DiCarlo som fastslår att det bryter mot internationella lagar.

20 minusgrader

Som om inte allt detta vore nog kommer nu nästa brutala slag mot Ukrainas folk.

Temperaturen väntas sjunka ned nära 20 minusgrader på en del håll i landet, rapporterar Washington Post. Samtidigt bor många i skyddsrum dygnet runt där man saknar både el, vatten och på en del håll även mat.

Riskerar frysa ihjäl

Människor som redan svälter och törstar riskerar med andra ord att frysa ihjäl de kommande dagarna. Allt på grund av Rysslands diktator Putins grymma anfallskrig mot Ukraina som skapat kaos och raserad infrastruktur för landets 44 miljoner invånare.

Köld och utmattning

Med så låga temperaturer i lokaler där såväl barn som gamla och sjuka tvingas vistas väntas folk att duka under av köld och utmattning.

Hjälporganisationer försöker få ut filtar och förnödenheter med det är svåra förhållanden även för hjälporganisationerna.

Panikångest

Inte minst de ukrainska flyktingarna som till stor del finns kvar inne i Ukraina drabbas mycket hårt.

Alexandra Parnebjörk vid hjälporganisationen Plan International förklarar att den vanligaste uppgiften för många sjukvårdare vid gränsövergångarna har varit att hjälpa människor som drabbats av hypotermi, det vill säga nedkylning.

– Det andra vanligaste är att ge psykosocialt stöd och hjälpa personer med panikångestattacker, säger hon till SVT.

Dessutom snö

Washington Post rapporterade I veckan att 650 000 ukrainare saknar elektricitet efter bombningarna samtidigt som landet går mot vinterns hittills kallaste dagar.

Arktiskt luft sveper in över Ukraina och det kan bli ner mot 12 grader kallare än vanligt, det vill säga nära 20 minusgrader.

– Dessutom väntas upp till 12 centimeter snö i delar av nordöstra Ukraina, uppger Washington Post.

Arkivfoto: F. Bunkens

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen