Ny hemsk fas i Ukraina – Riskerar att frysa ihjäl i helgen

2022 03 12

Inte nog med Putins bombningar och massmördande – nu kommer nästa hemska fas för Ukrainas hårt plågade befolkning.

För många ukrainska familjer var det mesta frid och fröjd för bara tre veckor sedan. Men nu har vänner dödats av Putinregimens soldater och andra riskerar att frysa ihjäl i helgen.

Sådan är verkligheten för drabbade invånare i Ukraina just nu.

Totalt mörker

Det är overkligt och ofattbart. Men det som alldeles nyligen för många var ett fint och blomstrande liv har nu förvandlats till totalt mörker, lidande och ond bråd död.

Bara i staden Kharkiv har 48 skolor bombats av ryska armén rapporterar BBC i dag.

Och i Mariupol tvingas man begrava folk i stora svarta sopsäckar i massgravar. Livet i Ukraina har ödelagts och ännu värre.

Olagliga vapen

Totalt har 564 civila dödats och 982 skadats enligt FN:s Höga Kommissionär för Mänskliga Rättigheter. Men de verkliga siffrorna bedöms vara ännu högre, uppger CNN.

– FN har fått trovärdiga rapporter om att de ryska trupperna använder klusterammunition, inklusive i de tätbefolkade områdena, uppger FN-talespersonen Rosemay DiCarlo som fastslår att det bryter mot internationella lagar.

20 minusgrader

Som om inte allt detta vore nog kommer nu nästa brutala slag mot Ukrainas folk.

Temperaturen väntas sjunka ned nära 20 minusgrader på en del håll i landet, rapporterar Washington Post. Samtidigt bor många i skyddsrum dygnet runt där man saknar både el, vatten och på en del håll även mat.

Riskerar frysa ihjäl

Människor som redan svälter och törstar riskerar med andra ord att frysa ihjäl de kommande dagarna. Allt på grund av Rysslands diktator Putins grymma anfallskrig mot Ukraina som skapat kaos och raserad infrastruktur för landets 44 miljoner invånare.

Köld och utmattning

Med så låga temperaturer i lokaler där såväl barn som gamla och sjuka tvingas vistas väntas folk att duka under av köld och utmattning.

Hjälporganisationer försöker få ut filtar och förnödenheter med det är svåra förhållanden även för hjälporganisationerna.

Panikångest

Inte minst de ukrainska flyktingarna som till stor del finns kvar inne i Ukraina drabbas mycket hårt.

Alexandra Parnebjörk vid hjälporganisationen Plan International förklarar att den vanligaste uppgiften för många sjukvårdare vid gränsövergångarna har varit att hjälpa människor som drabbats av hypotermi, det vill säga nedkylning.

– Det andra vanligaste är att ge psykosocialt stöd och hjälpa personer med panikångestattacker, säger hon till SVT.

Dessutom snö

Washington Post rapporterade I veckan att 650 000 ukrainare saknar elektricitet efter bombningarna samtidigt som landet går mot vinterns hittills kallaste dagar.

Arktiskt luft sveper in över Ukraina och det kan bli ner mot 12 grader kallare än vanligt, det vill säga nära 20 minusgrader.

– Dessutom väntas upp till 12 centimeter snö i delar av nordöstra Ukraina, uppger Washington Post.

Arkivfoto: F. Bunkens

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen