Ny hemsk fas i Ukraina – Riskerar att frysa ihjäl i helgen

2022 03 12

Inte nog med Putins bombningar och massmördande – nu kommer nästa hemska fas för Ukrainas hårt plågade befolkning.

För många ukrainska familjer var det mesta frid och fröjd för bara tre veckor sedan. Men nu har vänner dödats av Putinregimens soldater och andra riskerar att frysa ihjäl i helgen.

Sådan är verkligheten för drabbade invånare i Ukraina just nu.

Totalt mörker

Det är overkligt och ofattbart. Men det som alldeles nyligen för många var ett fint och blomstrande liv har nu förvandlats till totalt mörker, lidande och ond bråd död.

Bara i staden Kharkiv har 48 skolor bombats av ryska armén rapporterar BBC i dag.

Och i Mariupol tvingas man begrava folk i stora svarta sopsäckar i massgravar. Livet i Ukraina har ödelagts och ännu värre.

Olagliga vapen

Totalt har 564 civila dödats och 982 skadats enligt FN:s Höga Kommissionär för Mänskliga Rättigheter. Men de verkliga siffrorna bedöms vara ännu högre, uppger CNN.

– FN har fått trovärdiga rapporter om att de ryska trupperna använder klusterammunition, inklusive i de tätbefolkade områdena, uppger FN-talespersonen Rosemay DiCarlo som fastslår att det bryter mot internationella lagar.

20 minusgrader

Som om inte allt detta vore nog kommer nu nästa brutala slag mot Ukrainas folk.

Temperaturen väntas sjunka ned nära 20 minusgrader på en del håll i landet, rapporterar Washington Post. Samtidigt bor många i skyddsrum dygnet runt där man saknar både el, vatten och på en del håll även mat.

Riskerar frysa ihjäl

Människor som redan svälter och törstar riskerar med andra ord att frysa ihjäl de kommande dagarna. Allt på grund av Rysslands diktator Putins grymma anfallskrig mot Ukraina som skapat kaos och raserad infrastruktur för landets 44 miljoner invånare.

Köld och utmattning

Med så låga temperaturer i lokaler där såväl barn som gamla och sjuka tvingas vistas väntas folk att duka under av köld och utmattning.

Hjälporganisationer försöker få ut filtar och förnödenheter med det är svåra förhållanden även för hjälporganisationerna.

Panikångest

Inte minst de ukrainska flyktingarna som till stor del finns kvar inne i Ukraina drabbas mycket hårt.

Alexandra Parnebjörk vid hjälporganisationen Plan International förklarar att den vanligaste uppgiften för många sjukvårdare vid gränsövergångarna har varit att hjälpa människor som drabbats av hypotermi, det vill säga nedkylning.

– Det andra vanligaste är att ge psykosocialt stöd och hjälpa personer med panikångestattacker, säger hon till SVT.

Dessutom snö

Washington Post rapporterade I veckan att 650 000 ukrainare saknar elektricitet efter bombningarna samtidigt som landet går mot vinterns hittills kallaste dagar.

Arktiskt luft sveper in över Ukraina och det kan bli ner mot 12 grader kallare än vanligt, det vill säga nära 20 minusgrader.

– Dessutom väntas upp till 12 centimeter snö i delar av nordöstra Ukraina, uppger Washington Post.

Arkivfoto: F. Bunkens

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen