Ny hemsk fas i Ukraina – Riskerar att frysa ihjäl i helgen

2022 03 12

Inte nog med Putins bombningar och massmördande – nu kommer nästa hemska fas för Ukrainas hårt plågade befolkning.

För många ukrainska familjer var det mesta frid och fröjd för bara tre veckor sedan. Men nu har vänner dödats av Putinregimens soldater och andra riskerar att frysa ihjäl i helgen.

Sådan är verkligheten för drabbade invånare i Ukraina just nu.

Totalt mörker

Det är overkligt och ofattbart. Men det som alldeles nyligen för många var ett fint och blomstrande liv har nu förvandlats till totalt mörker, lidande och ond bråd död.

Bara i staden Kharkiv har 48 skolor bombats av ryska armén rapporterar BBC i dag.

Och i Mariupol tvingas man begrava folk i stora svarta sopsäckar i massgravar. Livet i Ukraina har ödelagts och ännu värre.

Olagliga vapen

Totalt har 564 civila dödats och 982 skadats enligt FN:s Höga Kommissionär för Mänskliga Rättigheter. Men de verkliga siffrorna bedöms vara ännu högre, uppger CNN.

– FN har fått trovärdiga rapporter om att de ryska trupperna använder klusterammunition, inklusive i de tätbefolkade områdena, uppger FN-talespersonen Rosemay DiCarlo som fastslår att det bryter mot internationella lagar.

20 minusgrader

Som om inte allt detta vore nog kommer nu nästa brutala slag mot Ukrainas folk.

Temperaturen väntas sjunka ned nära 20 minusgrader på en del håll i landet, rapporterar Washington Post. Samtidigt bor många i skyddsrum dygnet runt där man saknar både el, vatten och på en del håll även mat.

Riskerar frysa ihjäl

Människor som redan svälter och törstar riskerar med andra ord att frysa ihjäl de kommande dagarna. Allt på grund av Rysslands diktator Putins grymma anfallskrig mot Ukraina som skapat kaos och raserad infrastruktur för landets 44 miljoner invånare.

Köld och utmattning

Med så låga temperaturer i lokaler där såväl barn som gamla och sjuka tvingas vistas väntas folk att duka under av köld och utmattning.

Hjälporganisationer försöker få ut filtar och förnödenheter med det är svåra förhållanden även för hjälporganisationerna.

Panikångest

Inte minst de ukrainska flyktingarna som till stor del finns kvar inne i Ukraina drabbas mycket hårt.

Alexandra Parnebjörk vid hjälporganisationen Plan International förklarar att den vanligaste uppgiften för många sjukvårdare vid gränsövergångarna har varit att hjälpa människor som drabbats av hypotermi, det vill säga nedkylning.

– Det andra vanligaste är att ge psykosocialt stöd och hjälpa personer med panikångestattacker, säger hon till SVT.

Dessutom snö

Washington Post rapporterade I veckan att 650 000 ukrainare saknar elektricitet efter bombningarna samtidigt som landet går mot vinterns hittills kallaste dagar.

Arktiskt luft sveper in över Ukraina och det kan bli ner mot 12 grader kallare än vanligt, det vill säga nära 20 minusgrader.

– Dessutom väntas upp till 12 centimeter snö i delar av nordöstra Ukraina, uppger Washington Post.

Arkivfoto: F. Bunkens

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen