Det framhåller Arla på tisdagen.

Såväl nationellt som globalt är intresset rekordstort för Keso och cottage cheese.

Under fjolåret var den gryniga färskosten det tredje snabbast växande segmentet bland mejerivaror, enligt siffror från Circana.

Tomma hyllor

År 2024 har utvecklingen knappast stannat av – tvärtom.

Trots att mejeriet i Falkenberg, som förser såväl Sverige som stora delar av Europa med cottage cheese, går på högvarv har det från och till ekat tomt på hyllorna i butikerna.

– Rekordet är ett tydligt bevis på att vi har gjort allt vi kan för att möta upp på konsumenternas sug efter Keso, säger mejerichefen Christian Svensson i ett uttalande.

– Vi är oerhört stolta över vad vi har åstadkommit tillsammans här i Falkenberg men om efterfrågan fortsätter att öka behöver vi mer kapacitet, vilket vi tittar på just nu.

Viralt på sociala medier

Teorin på Kesofabriken är att den stora efterfrågan beror på att fler människor fått upp ögonen för träning och hälsa.

Det gäller sannolikt främst unga, som även påverkas av sociala medier.

– På TikTok har hashtaggen #cottagecheese fått hela två miljarder visningar det senaste året, framhåller Arla.

Samma slutsats drogs i höstas av Max Wallenberg, presschef på Arla, efter att Keso började sälja slut i butikerna.

– Vi producerar dygnet runt alla dagar i veckan men har ändå svårt att hinna i kapp. Det är i och för sig ett angenämt problem, sade Max Wallenberg till sajten Livsmedel i fokus i augusti.

LÄS MER: Willys ändrar mjölkpaketen – i hela Sverige

Vill även ha kvarg

En annan produkt som de senaste månaderna dragit till sig liknande intresse som Keso är kvarg.

Även där har det periodvis rapporterats om tomma hyllor.

– Det är stor brist. Det kommer och går. För det mesta är det tomt, och så kommer en skvätt och så tar det slut samma dag, sade butikschefen Magnus Graf, verksam på Willys, till P4 Dalarna i september.

Foto: Mårten Ryner, Axfood

Text: Redaktionen

Det konstaterar Nordiska ministerrådets nya rapport Normo 2025.

I rapporten framgår det att 56 procent av alla vuxna i Norden är antingen överviktiga eller feta.

– Vi håller på att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning som tillbringar alldeles för mycket tid framför skärmar, samtidigt som vi äter ohälsosam och ohållbar mat, framhåller Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, i ett uttalande på tisdagen.

Starkt samband med cancer

Utvecklingen riskerar att få breda och allvarliga hälsokonsekvenser.

Sjukdomar som typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar ökar i takt med att fetma blir ett allt större problem.

Dessutom finns ett allt starkare samband mellan fetma och cancer. Nätkliniken Yazen kallade tidigare i år sambandet för en “tickande hälsobomb” och en av vår tids största hälsoutmaningar.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, sade Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, i februari.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

"Dyster läsning"

I och med den nya Normorapporten får varningarna därmed vatten på sin kvarn.

– Denna senaste utgåva av Normo är tyvärr dyster läsning. Men jag har valt att se den som en uppmaning till handling, för att ytterligare stärka våra ansträngningar att främja en mer hållbar livsmedels- och hälsosituation i Norden, uppger Karen Ellemman. 

Enligt rapporten är det dessutom individer med lägre utbildningsbakgrund som har sämre kostvanor. Övervikt och fetma, samt användning av niktoin alkohol, är högre i gruppen än den med högre utbildning.

– Detta är en utveckling som vi behöver ändra, understryker Karin Ellemann.

LÄS OCKSÅ: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen