Rusning efter solceller – priset störtdyker

2025 04 29

Försäljningen av solceller har fått rejäl fart.

Det markerar ett trendbrott i en bransch som på flera sätt har haft stor uppförsbacke under de senaste åren. Förra året gick 147 solcellsbolag i konkurs och hittills i år har över 50 kastat in handduken.

Men nu har vinden vänt.

På grund av USA:s höga tullar mot Kina rasar priset på solceller här i Sverige. Detta eftersom paneler och batterier istället hamnar i Europa, rapporterar SR.

Och med det följer prisdumpning.

– Vi märker sedan tullkriget bröt ut att betydligt fler hör av sig och vill köpa solceller, batterier och AI-styrning för att kunna vara självförsörjande på el, säger exempelvis Magnus Juvén, vd på Wettersol i Jönköping, till radion.

Omtalad avgift införs

Enligt Wettersol går det nu att köpa in material för under 40 procent av tillverkningskostnaden.

Förhoppningen är att kundrusningen innebär en revansch för solcellsbranschen och att de låga priserna håller sig till hösten.

Då bedöms nämligen fler elnätsbolag ha infört den omtalade effektavgiften – det vill säga att nätavgiften kommer att baseras på hushållens effekttoppar, timmarna per månad som det används mest energi.

Solcellsföretaget Svea Solar har tidigare varnat för “chockräkningar” med anledning av avgiften. Även branschorganisationen Villaägarna har vädrat sitt missnöje.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, framhåller Villaägarna.

LÄS MER: Hushållen förvarnas – chockräkning på väg

"Enda som hjälper är solceller"

Energimarknadsinspektionen understryker att prismodellen också kan innebära att elnätskostnaden blir lägre om man sprider ut eller flyttar elanvändningen.

Svea Solar har tidigare gått ut med att det kommer att bli helt avgörande att kapa effekttopparna för att hålla energikostnaderna nere.

– Det här gör caset för solceller, och inte minst solceller med batteri och energioptimering, urstarkt, säger Mattias Ringqvist, vd på Svea Solar.

Wettersol gör samma bedömning och menar att villaägare kommer att drabbas med ett prispåslag på 500-800 kronor i månaden till följd av effekttariffen.

– Det enda som kan hjälpa då är ju solceller, batterier och någon form av AI-styrning för att hantera dessa effekttoppar, säger Magnus Juvén till SR.

LÄS MER: Eljätte uppmanar alla med värmepump: Ändra inställningen

Foto: Raze Solar

Text: Redationen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen