Rusning efter solceller – priset störtdyker

2025 04 29

Försäljningen av solceller har fått rejäl fart.

Det markerar ett trendbrott i en bransch som på flera sätt har haft stor uppförsbacke under de senaste åren. Förra året gick 147 solcellsbolag i konkurs och hittills i år har över 50 kastat in handduken.

Men nu har vinden vänt.

På grund av USA:s höga tullar mot Kina rasar priset på solceller här i Sverige. Detta eftersom paneler och batterier istället hamnar i Europa, rapporterar SR.

Och med det följer prisdumpning.

– Vi märker sedan tullkriget bröt ut att betydligt fler hör av sig och vill köpa solceller, batterier och AI-styrning för att kunna vara självförsörjande på el, säger exempelvis Magnus Juvén, vd på Wettersol i Jönköping, till radion.

Omtalad avgift införs

Enligt Wettersol går det nu att köpa in material för under 40 procent av tillverkningskostnaden.

Förhoppningen är att kundrusningen innebär en revansch för solcellsbranschen och att de låga priserna håller sig till hösten.

Då bedöms nämligen fler elnätsbolag ha infört den omtalade effektavgiften – det vill säga att nätavgiften kommer att baseras på hushållens effekttoppar,  timmarna per månad som det används mest energi.

Solcellsföretaget Svea Solar har tidigare varnat för “chockräkningar” med anledning av avgiften. Även branschorganisationen Villaägarna har vädrat sitt missnöje.

En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, framhåller Villaägarna.

LÄS MER: Hushållen förvarnas – chockräkning på väg

"Enda som hjälper är solceller"

Energimarknadsinspektionen understryker att prismodellen också kan innebära att elnätskostnaden blir lägre om man sprider ut eller flyttar elanvändningen.

Svea Solar har tidigare gått ut med att det kommer att bli helt avgörande att kapa effekttopparna för att hålla energikostnaderna nere.

– Det här gör caset för solceller, och inte minst solceller med batteri och energioptimering, urstarkt, säger Mattias Ringqvist, vd på Svea Solar.

Wettersol gör samma bedömning och menar att villaägare kommer att drabbas med ett prispåslag på 500-800 kronor i månaden till följd av effekttariffen.

– Det enda som kan hjälpa då är ju solceller, batterier och någon form av AI-styrning för att hantera dessa effekttoppar, säger Magnus Juvén till SR.

LÄS MER: Eljätte uppmanar alla med värmepump: Ändra inställningen

Foto: Raze Solar

Text: Redationen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen