Rusning efter solceller – priset störtdyker

2025 04 29

Försäljningen av solceller har fått rejäl fart.

Det markerar ett trendbrott i en bransch som på flera sätt har haft stor uppförsbacke under de senaste åren. Förra året gick 147 solcellsbolag i konkurs och hittills i år har över 50 kastat in handduken.

Men nu har vinden vänt.

På grund av USA:s höga tullar mot Kina rasar priset på solceller här i Sverige. Detta eftersom paneler och batterier istället hamnar i Europa, rapporterar SR.

Och med det följer prisdumpning.

– Vi märker sedan tullkriget bröt ut att betydligt fler hör av sig och vill köpa solceller, batterier och AI-styrning för att kunna vara självförsörjande på el, säger exempelvis Magnus Juvén, vd på Wettersol i Jönköping, till radion.

Omtalad avgift införs

Enligt Wettersol går det nu att köpa in material för under 40 procent av tillverkningskostnaden.

Förhoppningen är att kundrusningen innebär en revansch för solcellsbranschen och att de låga priserna håller sig till hösten.

Då bedöms nämligen fler elnätsbolag ha infört den omtalade effektavgiften – det vill säga att nätavgiften kommer att baseras på hushållens effekttoppar, timmarna per månad som det används mest energi.

Solcellsföretaget Svea Solar har tidigare varnat för “chockräkningar” med anledning av avgiften. Även branschorganisationen Villaägarna har vädrat sitt missnöje.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, framhåller Villaägarna.

LÄS MER: Hushållen förvarnas – chockräkning på väg

"Enda som hjälper är solceller"

Energimarknadsinspektionen understryker att prismodellen också kan innebära att elnätskostnaden blir lägre om man sprider ut eller flyttar elanvändningen.

Svea Solar har tidigare gått ut med att det kommer att bli helt avgörande att kapa effekttopparna för att hålla energikostnaderna nere.

– Det här gör caset för solceller, och inte minst solceller med batteri och energioptimering, urstarkt, säger Mattias Ringqvist, vd på Svea Solar.

Wettersol gör samma bedömning och menar att villaägare kommer att drabbas med ett prispåslag på 500-800 kronor i månaden till följd av effekttariffen.

– Det enda som kan hjälpa då är ju solceller, batterier och någon form av AI-styrning för att hantera dessa effekttoppar, säger Magnus Juvén till SR.

LÄS MER: Eljätte uppmanar alla med värmepump: Ändra inställningen

Foto: Raze Solar

Text: Redationen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen