Rusning efter solceller – priset störtdyker

2025 04 29

Det markerar ett trendbrott i en bransch som på flera sätt har haft stor uppförsbacke under de senaste åren. Förra året gick 147 solcellsbolag i konkurs och hittills i år har över 50 kastat in handduken.

Men nu har vinden vänt.

På grund av USA:s höga tullar mot Kina rasar priset på solceller här i Sverige. Detta eftersom paneler och batterier istället hamnar i Europa, rapporterar SR.

Och med det följer prisdumpning.

– Vi märker sedan tullkriget bröt ut att betydligt fler hör av sig och vill köpa solceller, batterier och AI-styrning för att kunna vara självförsörjande på el, säger exempelvis Magnus Juvén, vd på Wettersol i Jönköping, till radion.

Omtalad avgift införs

Enligt Wettersol går det nu att köpa in material för under 40 procent av tillverkningskostnaden.

Förhoppningen är att kundrusningen innebär en revansch för solcellsbranschen och att de låga priserna håller sig till hösten.

Då bedöms nämligen fler elnätsbolag ha infört den omtalade effektavgiften – det vill säga att nätavgiften kommer att baseras på hushållens effekttoppar,  timmarna per månad som det används mest energi.

Solcellsföretaget Svea Solar har tidigare varnat för “chockräkningar” med anledning av avgiften. Även branschorganisationen Villaägarna har vädrat sitt missnöje.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, framhåller Villaägarna.

LÄS MER: Hushållen förvarnas – chockräkning på väg

"Enda som hjälper är solceller"

Energimarknadsinspektionen understryker att prismodellen också kan innebära att elnätskostnaden blir lägre om man sprider ut eller flyttar elanvändningen.

Svea Solar har tidigare gått ut med att det kommer att bli helt avgörande att kapa effekttopparna för att hålla energikostnaderna nere.

– Det här gör caset för solceller, och inte minst solceller med batteri och energioptimering, urstarkt, säger Mattias Ringqvist, vd på Svea Solar.

Wettersol gör samma bedömning och menar att villaägare kommer att drabbas med ett prispåslag på 500-800 kronor i månaden till följd av effekttariffen.

– Det enda som kan hjälpa då är ju solceller, batterier och någon form av AI-styrning för att hantera dessa effekttoppar, säger Magnus Juvén till SR.

LÄS MER: Eljätte uppmanar alla med värmepump: Ändra inställningen

Foto: Raze Solar

Text: Redationen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.  

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen. 

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT. 

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan 

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen