9 april 2026

Rusning till Swedbank – “exceptionellt”

2025 04 24

Swedbank stänger en rad kontor för spontana besök över hela Sverige.

Storbanken ligger i botten när det gäller kundnöjdheten bland svenska privatkunder, enligt en mätning från Svenskt Kvalitetsindex.

Swedbank har framför allt fått kritik för att vara otillgängliga och har själva lovat att bli bättre att svara i telefon.

– I dagsläget kanske du behöver vänta upp mot ibland 20 minuter, och ännu mer om du ska komma fram när många ringer, sade Anna-Karin Laurell, chef för Svensk bankverksamhet på Swedbank, till Di i februari.  

Stänger för spontanbesök  

Samtidigt har en rad Swedbankkontor över hela Sverige stängt för spontana besök.

Totalt handlar det om 23 av 142 kontor i landet som tagit bort möjligheten, enligt Lapplandsbaserade Lokaltidningen.

Förändringen trädde i kraft den 3 mars och istället hänvisas kunder till telefon eller internet för enklare bankärenden.

Det är ett besked som tagits emot av kraftig kritik på flera orter som berörs.

– Många är förtvivlade, säger en bankkund i skånska Klippan till HD.

Rusningen: långa köer  

Nu syns också konsekvenserna av att möjligheten till spontanbesöken försvunnit, i kombination med begränsade öppettider.

I Helsingborg ringlar sig köerna långa utanför Swedbanks kontor, rapporterar HD. 

Väktare har behövt kallas in för att hålla ordning.  

– Det är extra mycket idag, eftersom det är första dagen efter påsk. Det här är exceptionellt, säger Swedbanks presschef Hannes Mård till tidningen.  

Två av tre kunder ringer 

Enligt Swedbank tar två av tre kunder kontakt via telefon. Banken menar att anpassningen är nödvändig.

Det handlar inte heller om att kontoren läggs ned, utan de omvandlas till rådgivningskontor.

Liknande trender syns över hela landet, från söder till norr.

I Jönköping stängde Swedbank för spontabesök redan 2021 medan exempelvis Haparanda omfattas av de nya villkoren som infördes nu i mars.

För att anpassa oss till våra kunder omfördelar vi resurser så att vi kan möta våra kunder där de vill träffa oss. Det skapar förutsättningar för att öka vår tillgänglighet på telefon, förklarar Charlotte Nilsson, presskommunikatör på Swedbank, för Haparandabladet.

LÄS MER: Så mycket bör “de flesta” hushåll ha i akutbuffert – enligt storbanken

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen