Rusning till Swedbank – “exceptionellt”

2025 04 24

Swedbank stänger en rad kontor för spontana besök över hela Sverige.

Storbanken ligger i botten när det gäller kundnöjdheten bland svenska privatkunder, enligt en mätning från Svenskt Kvalitetsindex.

Swedbank har framför allt fått kritik för att vara otillgängliga och har själva lovat att bli bättre att svara i telefon.

– I dagsläget kanske du behöver vänta upp mot ibland 20 minuter, och ännu mer om du ska komma fram när många ringer, sade Anna-Karin Laurell, chef för Svensk bankverksamhet på Swedbank, till Di i februari.

Stänger för spontanbesök

Samtidigt har en rad Swedbankkontor över hela Sverige stängt för spontana besök.

Totalt handlar det om 23 av 142 kontor i landet som tagit bort möjligheten, enligt Lapplandsbaserade Lokaltidningen.

Förändringen trädde i kraft den 3 mars och istället hänvisas kunder till telefon eller internet för enklare bankärenden.

Det är ett besked som tagits emot av kraftig kritik på flera orter som berörs.

– Många är förtvivlade, säger en bankkund i skånska Klippan till HD.

Rusningen: långa köer

Nu syns också konsekvenserna av att möjligheten till spontanbesöken försvunnit, i kombination med begränsade öppettider.

I Helsingborg ringlar sig köerna långa utanför Swedbanks kontor, rapporterar HD.

Väktare har behövt kallas in för att hålla ordning.

– Det är extra mycket idag, eftersom det är första dagen efter påsk. Det här är exceptionellt, säger Swedbanks presschef Hannes Mård till tidningen.

Två av tre kunder ringer

Enligt Swedbank tar två av tre kunder kontakt via telefon. Banken menar att anpassningen är nödvändig.

Det handlar inte heller om att kontoren läggs ned, utan de omvandlas till rådgivningskontor.

Liknande trender syns över hela landet, från söder till norr.

I Jönköping stängde Swedbank för spontabesök redan 2021 medan exempelvis Haparanda omfattas av de nya villkoren som infördes nu i mars.

– För att anpassa oss till våra kunder omfördelar vi resurser så att vi kan möta våra kunder där de vill träffa oss. Det skapar förutsättningar för att öka vår tillgänglighet på telefon, förklarar Charlotte Nilsson, presskommunikatör på Swedbank, för Haparandabladet.

LÄS MER: Så mycket bör “de flesta” hushåll ha i akutbuffert – enligt storbanken

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen