Rysk aktivitet nära finska gränsen

2023 09 12

Ryssland har på kort tid smällt upp tre nya stora vapenhallar nära den finska gränsen.

Det avslöjar Finlands public servicebolag Yle.

Yle har lyckats lokalisera de militära anläggningarna med hjälp av nya satellitbilder.

Trendbrott

Vapenhallarna beskrivs som det ”första konkreta tecknet” på att Ryssland återigen har börjat satsa på militära anläggningar nära den finska gränsen.

Den första hallen byggdes den 9 juli och den andra den 28 juli.

Den tredje stod klar den 11 augusti.

Två av hallarna har byggts i ryska Alakurtti, drygt fem mil från den finska gränsen.

Den tredje har slagits upp i Petrozavodsk.

– På ett område där det finns krigsmateriel, uppger Yle.

Kan förvara stridsfordon

Hallarna uppskattas vara cirka 2 500 kvadratmeter stora.

– I en hall ryms en bataljons alla stridsfordon utmärkt, säger Marko Eklund, militärexpert med inriktning på Ryssland, till Yle.

Ny byggmetod

Den snabba byggtakten tyder på att Ryssland använder sig av en helt ny byggmetod.

– Det här är första gången som den här byggmetoden veterligen har använts i norr. Uppenbarligen klarar materialet av sträng kyla, förklarar Marko Eklund.

Putins besked: Ska rusta upp nära gränsen

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare fastslagit att Ryssland avser att stärka sin militära närvaro längs den finska gränsen.

I början av året undertecknade Putin ett dekret om att bilda ett nytt militärt förband i den ryska delen av Karelen – ett område som gränsar till Finland.

Det ryska försvarsdepartementet uppger att den nya armékåren ska bestå av följande komponenter:

- Tre motoriserade brigader

- Två divisioner som tillhör det ryska flygvapnet

Upptagna i Ukraina

I nuläget är dock den ryska krigsmakten fullt upptagna med kriget i Ukraina.

Rysslands militära närvaro i närheten av Finland har minskat drastiskt i takt med att invasionen dragit ut på tiden.

Tidigare fanns ungefär 2 000 ryska soldater utplacerade i Alakurtti nära gränsen.

I dag kvarstår ungefär hälften.

Den andra halvan har skickats till Ukraina för att delta i det ryska anfallskriget.

Lugnande besked från experten

Krigsforskaren Ilmari Käihkö anser inte att Finland behöver oroa sig.

– Ryssland har inget att sätta in här vid östgränsen. Snarare kommer utrustning från östgränsen att användas någon annanstans, och Ukraina är destination nummer ett, säger han till Yle.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen