Rysk aktivitet nära finska gränsen

2023 09 12

Det avslöjar Finlands public servicebolag Yle.

Yle har lyckats lokalisera de militära anläggningarna med hjälp av nya satellitbilder.

Trendbrott

Vapenhallarna beskrivs som det ”första konkreta tecknet” på att Ryssland återigen har börjat satsa på militära anläggningar nära den finska gränsen.

Den första hallen byggdes den 9 juli och den andra den 28 juli.

Den tredje stod klar den 11 augusti.

Två av hallarna har byggts i ryska Alakurtti, drygt fem mil från den finska gränsen.

Den tredje har slagits upp i Petrozavodsk.

– På ett område där det finns krigsmateriel, uppger Yle.

Kan förvara stridsfordon

Hallarna uppskattas vara cirka 2 500 kvadratmeter stora.

– I en hall ryms en bataljons alla stridsfordon utmärkt, säger Marko Eklund, militärexpert med inriktning på Ryssland, till Yle.

Ny byggmetod

Den snabba byggtakten tyder på att Ryssland använder sig av en helt ny byggmetod.

– Det här är första gången som den här byggmetoden veterligen har använts i norr. Uppenbarligen klarar materialet av sträng kyla, förklarar Marko Eklund.

Putins besked: Ska rusta upp nära gränsen

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare fastslagit att Ryssland avser att stärka sin militära närvaro längs den finska gränsen.

I början av året undertecknade Putin ett dekret om att bilda ett nytt militärt förband i den ryska delen av Karelen – ett område som gränsar till Finland.

Det ryska försvarsdepartementet uppger att den nya armékåren ska bestå av följande komponenter:

- Tre motoriserade brigader

- Två divisioner som tillhör det ryska flygvapnet

Upptagna i Ukraina

I nuläget är dock den ryska krigsmakten fullt upptagna med kriget i Ukraina.

Rysslands militära närvaro i närheten av Finland har minskat drastiskt i takt med att invasionen dragit ut på tiden.

Tidigare fanns ungefär 2 000 ryska soldater utplacerade i Alakurtti nära gränsen.

I dag kvarstår ungefär hälften.

Den andra halvan har skickats till Ukraina för att delta i det ryska anfallskriget.

Lugnande besked från experten 

Krigsforskaren Ilmari Käihkö anser inte att Finland behöver oroa sig. 

–  Ryssland har inget att sätta in här vid östgränsen. Snarare kommer utrustning från östgränsen att användas någon annanstans, och Ukraina är destination nummer ett, säger han till Yle.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen