Rysk aktivitet nära finska gränsen

2023 09 12

Ryssland har på kort tid smällt upp tre nya stora vapenhallar nära den finska gränsen.

Det avslöjar Finlands public servicebolag Yle.

Yle har lyckats lokalisera de militära anläggningarna med hjälp av nya satellitbilder.

Trendbrott

Vapenhallarna beskrivs som det ”första konkreta tecknet” på att Ryssland återigen har börjat satsa på militära anläggningar nära den finska gränsen.

Den första hallen byggdes den 9 juli och den andra den 28 juli.

Den tredje stod klar den 11 augusti.

Två av hallarna har byggts i ryska Alakurtti, drygt fem mil från den finska gränsen.

Den tredje har slagits upp i Petrozavodsk.

– På ett område där det finns krigsmateriel, uppger Yle.

Kan förvara stridsfordon

Hallarna uppskattas vara cirka 2 500 kvadratmeter stora.

– I en hall ryms en bataljons alla stridsfordon utmärkt, säger Marko Eklund, militärexpert med inriktning på Ryssland, till Yle.

Ny byggmetod

Den snabba byggtakten tyder på att Ryssland använder sig av en helt ny byggmetod.

– Det här är första gången som den här byggmetoden veterligen har använts i norr. Uppenbarligen klarar materialet av sträng kyla, förklarar Marko Eklund.

Putins besked: Ska rusta upp nära gränsen

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare fastslagit att Ryssland avser att stärka sin militära närvaro längs den finska gränsen.

I början av året undertecknade Putin ett dekret om att bilda ett nytt militärt förband i den ryska delen av Karelen – ett område som gränsar till Finland.

Det ryska försvarsdepartementet uppger att den nya armékåren ska bestå av följande komponenter:

- Tre motoriserade brigader

- Två divisioner som tillhör det ryska flygvapnet

Upptagna i Ukraina

I nuläget är dock den ryska krigsmakten fullt upptagna med kriget i Ukraina.

Rysslands militära närvaro i närheten av Finland har minskat drastiskt i takt med att invasionen dragit ut på tiden.

Tidigare fanns ungefär 2 000 ryska soldater utplacerade i Alakurtti nära gränsen.

I dag kvarstår ungefär hälften.

Den andra halvan har skickats till Ukraina för att delta i det ryska anfallskriget.

Lugnande besked från experten 

Krigsforskaren Ilmari Käihkö anser inte att Finland behöver oroa sig. 

–  Ryssland har inget att sätta in här vid östgränsen. Snarare kommer utrustning från östgränsen att användas någon annanstans, och Ukraina är destination nummer ett, säger han till Yle.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen