Rysk aktivitet nära finska gränsen

2023 09 12

Det avslöjar Finlands public servicebolag Yle.

Yle har lyckats lokalisera de militära anläggningarna med hjälp av nya satellitbilder.

Trendbrott

Vapenhallarna beskrivs som det ”första konkreta tecknet” på att Ryssland återigen har börjat satsa på militära anläggningar nära den finska gränsen.

Den första hallen byggdes den 9 juli och den andra den 28 juli.

Den tredje stod klar den 11 augusti.

Två av hallarna har byggts i ryska Alakurtti, drygt fem mil från den finska gränsen.

Den tredje har slagits upp i Petrozavodsk.

– På ett område där det finns krigsmateriel, uppger Yle.

Kan förvara stridsfordon

Hallarna uppskattas vara cirka 2 500 kvadratmeter stora.

– I en hall ryms en bataljons alla stridsfordon utmärkt, säger Marko Eklund, militärexpert med inriktning på Ryssland, till Yle.

Ny byggmetod

Den snabba byggtakten tyder på att Ryssland använder sig av en helt ny byggmetod.

– Det här är första gången som den här byggmetoden veterligen har använts i norr. Uppenbarligen klarar materialet av sträng kyla, förklarar Marko Eklund.

Putins besked: Ska rusta upp nära gränsen

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare fastslagit att Ryssland avser att stärka sin militära närvaro längs den finska gränsen.

I början av året undertecknade Putin ett dekret om att bilda ett nytt militärt förband i den ryska delen av Karelen – ett område som gränsar till Finland.

Det ryska försvarsdepartementet uppger att den nya armékåren ska bestå av följande komponenter:

- Tre motoriserade brigader

- Två divisioner som tillhör det ryska flygvapnet

Upptagna i Ukraina

I nuläget är dock den ryska krigsmakten fullt upptagna med kriget i Ukraina.

Rysslands militära närvaro i närheten av Finland har minskat drastiskt i takt med att invasionen dragit ut på tiden.

Tidigare fanns ungefär 2 000 ryska soldater utplacerade i Alakurtti nära gränsen.

I dag kvarstår ungefär hälften.

Den andra halvan har skickats till Ukraina för att delta i det ryska anfallskriget.

Lugnande besked från experten 

Krigsforskaren Ilmari Käihkö anser inte att Finland behöver oroa sig. 

–  Ryssland har inget att sätta in här vid östgränsen. Snarare kommer utrustning från östgränsen att användas någon annanstans, och Ukraina är destination nummer ett, säger han till Yle.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

– Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen