Rysk kärnvapenbåt har öppnat eld i hemlighet

2025 04 28

Händelsen ägde rum under en militärövning i Stilla havet, enligt det ryska försvarsdepartementet.

Roboten ska ha avfyrats från den atomdrivna ubåten Krasnoyarsk, som kan bestyckas med nukleära ballistiska robotar.

Enligt den ryska militärledningen var det en version av kryssningsroboten Kalibr som testsköts.

– Stillahavsflottans Krasnoyarsk-atomubåt flyttades i hemlighet till det tilldelade området i Stilla havet för att avfyra en Kalibr-kryssningsrobot mot ett kustmål, står det i uttalandet.

– Kryssningsroboten träffade framgångsrikt kustmålet vid testområdet Kura på Kamtjatkahalvön. Avståndet till målet översteg 1 100 kilometer.

Därför har det betydelse

Den ryska flottans verksamhet har fått ökad uppmärksamhet under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Rysslands diktator Vladimir Putin har lovat att stärka flottan med flera atomdrivna ubåtar.

– Det kommer säkerställa Rysslands säkerhet i decennier framöver, har Putin sagt.

Öppnar för vapenvila

Vladimir Putin har inte kommenterat provskjutningen.

Under måndagen har han däremot öppnat för en tillfällig vapenvila i Ukraina.

Putin föreslår en fullständig vapenvila mellan den 8 till 10 maj. Datumen överensstämmer med det ryska 80-årsfirandet av segern mot Nazityskland i ”det stora fosterländska kriget”. Samtliga dagar är helgdagar i Ryssland, rapporterar Reuters.

– Baserat på humanitära överväganden deklarerar den ryska sidan vapenvila under dagarna av 80-årsfirandet av segern – från midnatt den 7-8 maj till midnatt den 10-11 maj, framhåller Kreml i ett uttalande.

Den 9 maj kallas för ”segerdagen” i Ryssland. Då firas segern i andra världskriget med pompa och ståt i flera ryska städer. En tillfällig vapenvila skulle innebära att firandet kan genomföras utan risk för ukrainska attacker.

Ukraina har än så länge inte kommenterat det ryska förslaget.  

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har lurat norra Europa

2026 05 27

Uppgifter från Litauen pekar på att Ryssland har byggt upp ett omfattande system för GPS-störningar.

Detta kan påverka stora delar av norra Europa och skapa risker för både flygtrafik och sjöfart, rapporterar RBc Ukraine.

Nära Nato-gränser

Enligt Darius Kuliesius, biträdande chef för den litauiska regleringsmyndigheten för kommunikation, har Ryssland kraftigt ökat sin kapacitet för så kallad GPS-spoofing.

Detta innebär att falska signaler kan skickas långt in över europeiskt luftrum och havsområden.

Det kan lura navigationssystem i allt från flygplan och fartyg till mobilnät.

Han förklarar att antalet antenner i Kaliningrad-regionen, som gränsar till flera Nato-länder, har ökat från tre till 36.

Enligt honom kan signalerna nu nå upp till 450 kilometer in i europeiskt territorium, vilket innebär att även civila system riskerar att påverkas långt från gränsen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marknadsekonomin på väg bort i Ryssland

Flera länder i riskzonen

De litauiska myndigheterna varnar för att störningarna inte är begränsade till en enskild region.

Istället sträcker sig påverkan över stora delar av norra och östra Europa.

Bland de områden som anges som särskilt utsatta finns Östersjöområdet, Östersjön samt Estland, Lettland, Litauen och stora delar av Polen.

Även delar av Finland och Sverige uppges kunna påverkas.

Myndigheterna rapporterar dessutom störningar i mobila nätverk i områden nära Kaliningrad.

– Sedan invasionen av Ukraina 2022 har europeiska länder ofta anklagat Ryssland för elektronisk störning, men Vladimir Putins regering förnekar detta och skyller i stället på västliga smutskastningskampanjer, skriver Reuters.

Systematiska störningar

Enligt den litauiska analysen har GPS-störningarna gått från enstaka incidenter till en mer organiserad och kontinuerlig verksamhet.

– De sporadiska störningarna började i samband med Natos toppmöte i Vilnius 2023. Nu har de byggt upp infrastrukturen och störningarna har blivit systematiska, permanenta – en oavbruten rysk provokation mot europeisk säkerhet, säger Kuliesius, till Reuters.

Tekniken påverkar inte bara navigationssystem utan även sjöfart och flygtrafik i Östersjön, vilket enligt experter kan innebära ökade risker för felrutter och säkerhetsincidenter.

LÄS MER: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: Hanson resp President of Russia Office

Text: Redaktionen