JUST NU: Rysk militärbas i Ryssland ska ha bombats

2022 03 29

Bilder från lokala nyhetssajter i ryska staden Belgorod nära Ukrainas gräns visar stora explosioner. Ryska nyhetsbyrån Tass hävdar att det sannolikt rör sig bomber från ukrainska sidan.

Nyhetsbyrån uppger att en rysk militärbas träffats och lokala myndighetskällor framhåller att en serie explosioner ägt rum utanför staden Belgorod.

Ammunitionslager

– Videoklipp från två lokala nyhetssajter i Belgorod – som är en rysk stad på nästan 400 000 invånare – tycks visa hur ammunitionslager exploderar i fjärran, rapporterar Reuters som dock inte har kunnat bekräfta händelseutvecklingen. 

Det ska avse vapenlager som ingår i en tillfällig rysk militärbas som upprättats på platsen.

Fyra personer skadade

Nyhetsbyrån Tass meddelar att enligt larmcentralen har fyra personer skadats i explosionen, uppger Reuters

Enligt Belgorodregionens guvernör Vyacheslav Gladkov skall explosionerna ägt rum nära Krasny Oktyabr som ligger 3 mil söder om Belgorod och cirka ett par mil norr om ukrainska storstaden Kharkiv som bombats kraftigt av ryska armén.

Från Ukrainska sidan

Tass hävdar att preliminära data finns tillgängliga kopplade till bombningen. Datauppgifterna  indikerar att bombningen ägt rum från den ukrainska sidan enigt nyhetsbyrån.

Påståendena är inte bekräftade från oberoende källor.

Amerikanska New York Post uppger att detta tycks vara första gången Ukraina slagit tillbaka till mot ryskt territorium och skadat soldater.

Rapporterar live

– Explosioner hörs nu i Belgorodsregionen. Incidenten sker nära Krasny Oktyabr och ortens ledare är nu på plats. Han är direktkontakt med mig och rapporterar allt live, säger Belgorodsregionens guvernör till Tass.

Inga lokala offer

– Det är inga offer bland lokalinvånarna och inga skador på ”samhällets område”. All räddningstjänst arbetar nu på platsen.

– Jag får informera er om orsaken senare, meddelar guvernören enligt Tass.

Foto: Bel ru

Text: Redaktionen


25 feb 2026

Byt butik – direkt uppmaning till hela svenska folket

2026 02 26

Om en dryg månad, den 1 april, sänks matmomsen från 12 till 6 procent.

Men många har ifrågasatt om det verkligen kommer att leda till billigare mat i butikerna.

Pensionärernas riksorganisation, PRO, som granskat matpriser i 30 år, är en av grupperna som tillhör skeptikerna.

– Det finns en betydande risk att matjättarna inte alls sänker priserna, och tar för sig av den lägre momsen i form av vinst. Där vill vi inte hamna, har PRO:s ordförande Åsa Lindestam tidigare sagt.

Uppmaningen: byt butik

Nu varnar regeringen via civil- och konsumentminister Erik Slottner matjättarna för ett sådant scenario.

– Se nu till att sänkningen kommer konsumenterna till del, för ni har ögonen på er nu. Om ni inte låter sänkningen komma konsumenterna till del kommer det skada ert varumärke, säger ministern på en pressträff under onsdagen.

Erik Slottner har även en direkt uppmaning till svenska folket: byt butik till den som de facto sänker priserna.

– Om en vara är billigare i en butik, välj den butiken, uppmanar ministern.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Inget samband hittills

Enligt Konjunkturinstitutet, som bevakat matpriserna sedan det blev klart att momsen skulle sänkas, syns inte några spår av prishöjningar till följd av skatteförändringen.

En liten ökning på 0,1 procent kunde dock noteras i januari, enligt oberoende Matpriskollen.

Det är dock en missvisande liten siffra, menar undersökningsföretaget. Genomsnittet “döljer dramatiska prishöjningar på enskilda vardagsvaror”, framhåller organisationen i en ny granskning.

– Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i en kommentar.

Willys var enligt samma mätning den matkedja som höjde priserna mest av alla i januari.

LÄS MER: Svenska matpriser överraskar – ”nu vänder det”

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen


25feb26

”Plocka bort honom” – Jimmie Åkesson med tungt avgångskrav

2026 02 25

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kräver att en av Socialdemokraternas mest etablerade politiker lämnar sitt uppdrag.

Avgångskravet riktas mot Sveriges tidigare justitieminister Morgan Johansson, som i dag är utrikespolitisk talesperson för S.

Åkesson reagerar kraftigt på att Johansson delat ett inlägg på X från LO-utredaren Mats Eriksson, där Sverigedemokraterna anklagas för ”etnisk rensning”.

– Varför använder Ludvig Aspling så många ord när det kan uttryckas med två: etnisk rensning, skriver Eriksson med hänvisning till ett inlägg från SD-ledamoten om att antalet asylsökanden till Sverige minskar.

I inlägget skrev Aspling:

– Får vi en mandatperiod till kommer vi se en total kollaps av asylindustrin i Sverige. Och ja vi jobbar på övriga kategorier invandrare också.

”Måste plocka bort honom”

Mats Erikssons anklagelse om ”etnisk rensning” delades vidare av Morgan Johansson.

Nu kräver Åkesson att S-toppen avgår.

– Morgan Johansson sprider uppfattningen att Sverigedemokraterna och regeringen ägnar sig åt "etnisk rensning". Det är ett fullständigt huvudlöst agerande som rimligen måste diskvalificera honom från varje tungt politiskt uppdrag i framtiden, skriver han på sina sociala medier och fortsätter:

– Magdalena Andersson måste plocka bort honom från dessa uppdrag – eller så behöver hon förklara varför hon anser honom lämplig.

LÄS MER:  Teknikjätte storsatsar – öppnar åtta nya butiker i Sverige

Svarar på kritiken  

Socialdemokraterna har inte kommenterat avgångskravet.

Mats Eriksson har däremot uttalat sig om kritiken.    

– SD:s utvisningspolitik handlar inte om ”stram invandring”. Den handlar om att kasta ut så många som möjligt med utländsk bakgrund. Syftet är det som alltid varit SDs; ett etniskt rent Sverige. Visst kan man diskutera exakt ordval, men etnisk rensning ligger väldigt nära till hands för att beskriva det syftet, skriver han på X.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen