JUST NU: Rysk stress vid finsk gräns för att slippa kaoset

2022 09 29

Man tvingas helt sonika stänga gränsen för ryska turister.

Att så skulle ske var inte oväntat, men beslutet togs snabbare.

–  Gårdagens händelser i Östersjön och de så kallade folkomröstningarna i Ukraina har påskyndat regeringens beslut, sa utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) på en snabbt bestämd presskonferens på torsdagen, enligt Svenska Yle.

Nu är goda råd dyra. Vid midnatt är det kört, då har den sista ryssen passerat.

"Jag tycker synd om de andra"

Stressen är påtaglig:

– Jag kom precis över, jag vet inte hur det kommer gå för de andra. Det är sorgligt, säger 49-årige Andrej Stepanov till nyhetsbyrån AFP.

Han tillägger:

– Jag tycker synd om de andra, det är redan som i ett fängelse där. Och snart blir det ännu värre.

Stoppet gäller inte alla

Regeringen i Finland framhöll att stoppet inte gäller alla. Ryssar ska i undantagsfall fortsatt få resa in i sitt västra grannland. Har man exempelvis ett långtidsvisum kan man få resa in för att få vård, jobba eller träffa sin familj.

Den finska regeringen försvarar på flera sätt landets beslut. Dels för den ökade oron i grannländerna och i Östersjön. Dels för att Finland har den längsta landgränsen mot Ryssland i Schengenområdet.

Lägg till det att det mot Finland ställs ett extraordinärt förtroende och särskilda förväntningar om att EU:s och Schengenområdets gräns hålls under extra uppsikt eftersom den är Natos blivande yttre gräns, framhåller regeringen.

Alla behandlas individuellt

Från midnatt tar det faktiska arbetet vid.

–  Det är gränsbevakningsväsendet som nu ska verkställa beslutet, sa inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna).

Hon tillade:

–  Alla fall ska behandlas individuellt och det är uttryckligen turismen som stoppas. Beslutet börjar tillämpas redan i natt eller när gränsstationerna öppnar på morgonen.

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen