Ryska armén går mot enormt nederlag

2022 11 11

Den ryska reträtten från Cherson är okontrollerad och kan leda till en stor rysk kollaps.

Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi i SVT:s Morgonstudio.

Med hänvisning till den senaste informationen från Ukraina förutspår försvarsexperten enorma ryska förluster.

– Om det här stämmer så drar de sig tillbaka under artillerield från Ukraina. Om det stämmer så kan det bli ett större nederlag än vad vi pratade om så sent som i går. Det här kommer få stora konsekvenser. Vi ser många tecken på en rysk kollaps, säger Joakim Paasikivi till SVT.

Han menar att det rör sig om 10 000 - 20 000 ryssar som okontrollerat drar sig tillbaka under artillerield från den ukrainska sidan.

Kommer slå mot regimen

Joakim Paasikivi är övertygad om att stora ryska förluster kommer att slå hårt mot regimen och militärledningen i Moskva. Diktatorn Vladimir Putins ställning kommer påverkas.

– Surovikin, generalen, det är hans fel. Sjojgu gav ordern till Surovikin, så han kommer åka. Men det är svårt för mig att se att Putin kommer att isolera sig och hävda att det bara är arméns beslut, säger Paasikivi till SVT.

Ny taktik

Överstelöjtnanten ser den ryska reträtten som en ny strategi i Moskvas anfallskrig. Han tror inte att Ukraina kommer kunna fortsätta sin motoffensiv över floden Dnepr.

– Det är svårt att anfalla över en flod. Här kommer ukrainarna nog att välja att gå fram på någon annan plats, till exempel i Zaporizjzjaregionen. Men först har de den här striden att klara av, säger han till Svenska Yle.

Joakim Paasikivi förutspår att ryssarna vill etablera en frontlinje som de kan hålla under vintern.

– På den vänstra sidan av Dnepr förbereder man och gräver skyttegravar, sätter upp betonghinder och gör försvarsförberedelser. Det gör man även i Donbass, säger han till Svenska Yle och tillägger:

– Jag tror att det ingår i den politiskt strategiska planen att man vill få det att se ut som att ”här tar det stopp”, och att väst ska tröttna på att stötta Ukraina och pressa ukrainarna till förhandlingsbordet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen