Ryska armén går mot enormt nederlag

2022 11 11

Den ryska reträtten från Cherson är okontrollerad och kan leda till en stor rysk kollaps.

Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi i SVT:s Morgonstudio.

Med hänvisning till den senaste informationen från Ukraina förutspår försvarsexperten enorma ryska förluster.

– Om det här stämmer så drar de sig tillbaka under artillerield från Ukraina. Om det stämmer så kan det bli ett större nederlag än vad vi pratade om så sent som i går. Det här kommer få stora konsekvenser. Vi ser många tecken på en rysk kollaps, säger Joakim Paasikivi till SVT.

Han menar att det rör sig om 10 000 - 20 000 ryssar som okontrollerat drar sig tillbaka under artillerield från den ukrainska sidan.

Kommer slå mot regimen

Joakim Paasikivi är övertygad om att stora ryska förluster kommer att slå hårt mot regimen och militärledningen i Moskva. Diktatorn Vladimir Putins ställning kommer påverkas.

– Surovikin, generalen, det är hans fel. Sjojgu gav ordern till Surovikin, så han kommer åka. Men det är svårt för mig att se att Putin kommer att isolera sig och hävda att det bara är arméns beslut, säger Paasikivi till SVT.

Ny taktik

Överstelöjtnanten ser den ryska reträtten som en ny strategi i Moskvas anfallskrig. Han tror inte att Ukraina kommer kunna fortsätta sin motoffensiv över floden Dnepr.

– Det är svårt att anfalla över en flod. Här kommer ukrainarna nog att välja att gå fram på någon annan plats, till exempel i Zaporizjzjaregionen. Men först har de den här striden att klara av, säger han till Svenska Yle.

Joakim Paasikivi förutspår att ryssarna vill etablera en frontlinje som de kan hålla under vintern.

– På den vänstra sidan av Dnepr förbereder man och gräver skyttegravar, sätter upp betonghinder och gör försvarsförberedelser. Det gör man även i Donbass, säger han till Svenska Yle och tillägger:

– Jag tror att det ingår i den politiskt strategiska planen att man vill få det att se ut som att ”här tar det stopp”, och att väst ska tröttna på att stötta Ukraina och pressa ukrainarna till förhandlingsbordet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

01 april 26

Trump öppnar för jättehjälp till Ryssland i kriget

2026 04 02

USA:s president Donald Trump hotar att stoppa alla vapenleveranser till Ukraina om Europa inte går med på hans krav.

Trump kräver att europeiska länder ska hjälpas USA att säkra fri passage genom Hormuzsundet – ett strategiskt viktigt sund i Persiska viken för världens olje- och gasleveranser.

Om inte Europa ställer upp hotar Trump att stoppa alla vapenleveranser, rapporterar Financial Times.

Konkret handlar det om att USA kan sluta leverera amerikanska vapen till Nato-initiativet Prioritised Ukraine requirements list (Purl). Genom initiativet samordnar europeiska länder inköp av amerikanska vapen som sedan skickas till Ukraina.

Skulle hjäpa Ryssland

Purl har varit avgörande för Ukrainas förmåga att försvara sig mot den ryska krigsmakten. Om stödet stoppas får Ryssland en stor fördel i kriget, eftersom den ukrainska försvarsförmågan skulle försvagas kraftigt. 

– Läget har varit allvarligt för Ukraina, särskilt när det gäller luftförsvaret. Man har saknat bland annat ammunition och drönare, så att ha fått tillgång till de här amerikanska systemen och ammunitionen har varit väldigt betydelsefullt, sade SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick i höstas.

LÄS MER: ”Ber om vapenvila” – Trump hävdar

Sverige bidrar

Sverige deltar i initiativet och arbetar för att biståndet till Purl ska öka.

– Vi vill se mer insatser för att förbättra och öka det finansiella stödet och de militära donationerna till Ukraina, har försvarsminister Pål Jonson (M) sagt till SVT.

Sverige har bidragit till Purl vid tre tillfällen – senast den 13 februari 2026 med 100 miljoner dollar.

Totalt uppgår Sveriges stöd till Purl till 435 miljoner dollar.

– Genom vårt bidrag till Purl som ger Ukraina tillgång till prioriterad amerikansk försvarsmateriel, visar vi än en gång att vi är beredda att agera konkret för att stärka Ukrainas försvarsförmåga. Luftförsvar och ammunition är avgörande för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Rysslands fortsatta angrepp, har försvarsminister Pål Jonson kommenterat.

LÄS OCKSÅ: DIKTATOR: ”Förbereder oss för krig” 

Foto:  Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sveriges bästa choklad utsedd – godare än Marabou

2026 04 02

Den bästa chokladen har utsetts – och det är inte Marabou.

Trots att kakaopriset på de internationella marknaderna har fallit så är chokladen i butik fortsatt dyr.

Den som vill ha den bästa chokladen på marknaden kan dra nytta av att Bäst i Test nu har undersökt saken.

Det är inte Marabou som tar priset – istället är det Fazer som utses till den bästa chokladen.

Bästa chokladen

Karl Fazer Milk Chocolate – den klassiska blåa chokladkakan – är bäst.

Det konstaterar Bäst i Test i undersökningen.

– Själva chokladkakan utgörs av fyra gånger sex bitar som lätt bryts av och som har en trevlig konsistens, med precis lagom mycket tugg. Chokladen smälter i munnen precis som man önskar att den ska, menas det.

Kommer efter Fazer

Efter Fazers klassiker kommer bland annat Marabou mjölkchoklad och Tony´s Chocolonely.

– Den som föredrar mörk choklad är kanske inget fan av att chokladsmaken är relativt mild. Älskar man mjölkchoklad så är det däremot enbart njutning att bryta av en bit Marabou och låta den upplösas i munnen.

Läs mer: Coop stoppar bröd – fler matjättar kan följa 

Råvaran billigare – men fortsatt dyrt

Efter att ha rusat tidigare har kakaopriset nu kommit ner igen.

Men den som väntar sig billigare chokladpriser får tänka om.

Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur säger att det kommer att ta tid innan prisfallet syns i butikerna.

– Det är svårt att få ner priserna, även om råvaran blivit billigare, säger han till DN.

“Vi har vant oss”

Choklad har under de senaste åren varit dyrare än någonsin.

Sedan år 2020 rör det sig om en ökning på 114 procent.

Kakaon är billigare än på tre år.

Men, säger Ulf Mazur.

– Det är lätt att tro att prissänkningar bara glider igenom, men det är fortfarande kedjan som sätter priset. Det finns en risk att vi har vant oss vid en väldigt hög prisnivå på godiset.

Läs mer: Svenskar skyndar till banken – alla vill ha samma lån

Foto: Tetiana Bykovets

Text: Redaktionen