Ryska armén går mot enormt nederlag

2022 11 11

Den ryska reträtten från Cherson är okontrollerad och kan leda till en stor rysk kollaps.

Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi i SVT:s Morgonstudio.

Med hänvisning till den senaste informationen från Ukraina förutspår försvarsexperten enorma ryska förluster.

– Om det här stämmer så drar de sig tillbaka under artillerield från Ukraina. Om det stämmer så kan det bli ett större nederlag än vad vi pratade om så sent som i går. Det här kommer få stora konsekvenser. Vi ser många tecken på en rysk kollaps, säger Joakim Paasikivi till SVT.

Han menar att det rör sig om 10 000 - 20 000 ryssar som okontrollerat drar sig tillbaka under artillerield från den ukrainska sidan.

Kommer slå mot regimen

Joakim Paasikivi är övertygad om att stora ryska förluster kommer att slå hårt mot regimen och militärledningen i Moskva. Diktatorn Vladimir Putins ställning kommer påverkas.

– Surovikin, generalen, det är hans fel. Sjojgu gav ordern till Surovikin, så han kommer åka. Men det är svårt för mig att se att Putin kommer att isolera sig och hävda att det bara är arméns beslut, säger Paasikivi till SVT.

Ny taktik

Överstelöjtnanten ser den ryska reträtten som en ny strategi i Moskvas anfallskrig. Han tror inte att Ukraina kommer kunna fortsätta sin motoffensiv över floden Dnepr.

– Det är svårt att anfalla över en flod. Här kommer ukrainarna nog att välja att gå fram på någon annan plats, till exempel i Zaporizjzjaregionen. Men först har de den här striden att klara av, säger han till Svenska Yle.

Joakim Paasikivi förutspår att ryssarna vill etablera en frontlinje som de kan hålla under vintern.

– På den vänstra sidan av Dnepr förbereder man och gräver skyttegravar, sätter upp betonghinder och gör försvarsförberedelser. Det gör man även i Donbass, säger han till Svenska Yle och tillägger:

– Jag tror att det ingår i den politiskt strategiska planen att man vill få det att se ut som att ”här tar det stopp”, och att väst ska tröttna på att stötta Ukraina och pressa ukrainarna till förhandlingsbordet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen