Ryska armén går mot enormt nederlag

2022 11 11

Den ryska reträtten från Cherson är okontrollerad och kan leda till en stor rysk kollaps.

Det säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi i SVT:s Morgonstudio.

Med hänvisning till den senaste informationen från Ukraina förutspår försvarsexperten enorma ryska förluster.

– Om det här stämmer så drar de sig tillbaka under artillerield från Ukraina. Om det stämmer så kan det bli ett större nederlag än vad vi pratade om så sent som i går. Det här kommer få stora konsekvenser. Vi ser många tecken på en rysk kollaps, säger Joakim Paasikivi till SVT.

Han menar att det rör sig om 10 000 - 20 000 ryssar som okontrollerat drar sig tillbaka under artillerield från den ukrainska sidan.

Kommer slå mot regimen

Joakim Paasikivi är övertygad om att stora ryska förluster kommer att slå hårt mot regimen och militärledningen i Moskva. Diktatorn Vladimir Putins ställning kommer påverkas.

– Surovikin, generalen, det är hans fel. Sjojgu gav ordern till Surovikin, så han kommer åka. Men det är svårt för mig att se att Putin kommer att isolera sig och hävda att det bara är arméns beslut, säger Paasikivi till SVT.

Ny taktik

Överstelöjtnanten ser den ryska reträtten som en ny strategi i Moskvas anfallskrig. Han tror inte att Ukraina kommer kunna fortsätta sin motoffensiv över floden Dnepr.

– Det är svårt att anfalla över en flod. Här kommer ukrainarna nog att välja att gå fram på någon annan plats, till exempel i Zaporizjzjaregionen. Men först har de den här striden att klara av, säger han till Svenska Yle.

Joakim Paasikivi förutspår att ryssarna vill etablera en frontlinje som de kan hålla under vintern.

– På den vänstra sidan av Dnepr förbereder man och gräver skyttegravar, sätter upp betonghinder och gör försvarsförberedelser. Det gör man även i Donbass, säger han till Svenska Yle och tillägger:

– Jag tror att det ingår i den politiskt strategiska planen att man vill få det att se ut som att ”här tar det stopp”, och att väst ska tröttna på att stötta Ukraina och pressa ukrainarna till förhandlingsbordet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen


FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen