Ryska fartyg i sjönöd

2024 12 15

Två ryska fartyg uppges befinna sig i sjönöd.

Det rör sig om två ryska oljetankfartyg som just nu befinner sig i sjönöd.

Fartygen befinner sig i Kerchsundet mellan det ryska fastlandet och det annekterade Krim, rapporterar Reuters.

Skeppen uppges ha skadats allvarligt på grund av svåra väderförhållanden.

Rysk räddningstjänst bekräftar att fartygen har bett om hjälp.

Två fartyg i sjönöd

Det handlar dels om tankerfartyget Volgoneft 212, som uppges ha skadats och gått på ett grund. Ombord det fartyget har det funnits 13 personer, enligt nyhetsbyrån.

Det andra fartyget, Volgoneft 239, har haft 14 personer ombord, uppges ha skadats och hamnat på drift.

En stor räddningsinsats har inletts, enligt officiella uppgifter från Ryssland.

Man har bland annat skickat ut en Mi-8-helikopter, som är en stor transporthelikopter. Man har även skickat ut en bogserbåt, och mer än 50 personer deltar i räddningsarbetet, uppger nyhetsbyrån.

Tusentals ton olja

Enligt den ryska tidningen Kommersant fraktar ett av skeppen, Volgoneft 212, 4 300 ton olja.

Uppgifter om att olja läckt ut håller på att kontrolleras, enligt ryska myndigheter.

Videor i sociala medier uppges visa en oljetanker som är till hälften nedsjunken i vattnet och omgiven av svärtat vatten, enligt nyhetsbyrån.

Dessa bilder har dock inte verifierats.

Dramatisk utveckling

Tidningen Mirror uppger att 13 besättningsmän har hamnat överbord, och att ett av fartygen, Volgeneft-212, har delats på mitten.

Skeppet uppges ha börjat sjunka väldigt snabbt.

Ett räddningsfartyg håller på att rädda besättningen, enligt tidningen.

Exakt vad som har orsakat olyckan är inte känt, men enligt uppgifter ska åtminstone ett av fartygen ha skadats av en stor våg.

De senaste åren har det förekommit ett flertal incidenter där ryska fartyg har hamnat i sjönöd och sjunkit, uppger tidningen.

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen