Ryska fartyg i sjönöd

2024 12 15

Två ryska fartyg uppges befinna sig i sjönöd.

Det rör sig om två ryska oljetankfartyg som just nu befinner sig i sjönöd.

Fartygen befinner sig i Kerchsundet mellan det ryska fastlandet och det annekterade Krim, rapporterar Reuters.

Skeppen uppges ha skadats allvarligt på grund av svåra väderförhållanden.

Rysk räddningstjänst bekräftar att fartygen har bett om hjälp.

Två fartyg i sjönöd

Det handlar dels om tankerfartyget Volgoneft 212, som uppges ha skadats och gått på ett grund. Ombord det fartyget har det funnits 13 personer, enligt nyhetsbyrån.

Det andra fartyget, Volgoneft 239, har haft 14 personer ombord, uppges ha skadats och hamnat på drift.

En stor räddningsinsats har inletts, enligt officiella uppgifter från Ryssland.

Man har bland annat skickat ut en Mi-8-helikopter, som är en stor transporthelikopter. Man har även skickat ut en bogserbåt, och mer än 50 personer deltar i räddningsarbetet, uppger nyhetsbyrån.

Tusentals ton olja

Enligt den ryska tidningen Kommersant fraktar ett av skeppen, Volgoneft 212, 4 300 ton olja.

Uppgifter om att olja läckt ut håller på att kontrolleras, enligt ryska myndigheter.

Videor i sociala medier uppges visa en oljetanker som är till hälften nedsjunken i vattnet och omgiven av svärtat vatten, enligt nyhetsbyrån.

Dessa bilder har dock inte verifierats.

Dramatisk utveckling

Tidningen Mirror uppger att 13 besättningsmän har hamnat överbord, och att ett av fartygen, Volgeneft-212, har delats på mitten.

Skeppet uppges ha börjat sjunka väldigt snabbt.

Ett räddningsfartyg håller på att rädda besättningen, enligt tidningen.

Exakt vad som har orsakat olyckan är inte känt, men enligt uppgifter ska åtminstone ett av fartygen ha skadats av en stor våg.

De senaste åren har det förekommit ett flertal incidenter där ryska fartyg har hamnat i sjönöd och sjunkit, uppger tidningen.

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen