Ryska fartyg i sjönöd

2024 12 15

Två ryska fartyg uppges befinna sig i sjönöd.

Det rör sig om två ryska oljetankfartyg som just nu befinner sig i sjönöd.

Fartygen befinner sig i Kerchsundet mellan det ryska fastlandet och det annekterade Krim, rapporterar Reuters.

Skeppen uppges ha skadats allvarligt på grund av svåra väderförhållanden.

Rysk räddningstjänst bekräftar att fartygen har bett om hjälp.

Två fartyg i sjönöd

Det handlar dels om tankerfartyget Volgoneft 212, som uppges ha skadats och gått på ett grund. Ombord det fartyget har det funnits 13 personer, enligt nyhetsbyrån.

Det andra fartyget, Volgoneft 239, har haft 14 personer ombord, uppges ha skadats och hamnat på drift.

En stor räddningsinsats har inletts, enligt officiella uppgifter från Ryssland.

Man har bland annat skickat ut en Mi-8-helikopter, som är en stor transporthelikopter. Man har även skickat ut en bogserbåt, och mer än 50 personer deltar i räddningsarbetet, uppger nyhetsbyrån.

Tusentals ton olja

Enligt den ryska tidningen Kommersant fraktar ett av skeppen, Volgoneft 212, 4 300 ton olja.

Uppgifter om att olja läckt ut håller på att kontrolleras, enligt ryska myndigheter.

Videor i sociala medier uppges visa en oljetanker som är till hälften nedsjunken i vattnet och omgiven av svärtat vatten, enligt nyhetsbyrån.

Dessa bilder har dock inte verifierats.

Dramatisk utveckling

Tidningen Mirror uppger att 13 besättningsmän har hamnat överbord, och att ett av fartygen, Volgeneft-212, har delats på mitten.

Skeppet uppges ha börjat sjunka väldigt snabbt.

Ett räddningsfartyg håller på att rädda besättningen, enligt tidningen.

Exakt vad som har orsakat olyckan är inte känt, men enligt uppgifter ska åtminstone ett av fartygen ha skadats av en stor våg.

De senaste åren har det förekommit ett flertal incidenter där ryska fartyg har hamnat i sjönöd och sjunkit, uppger tidningen.

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen