Ryska fartyg i sjönöd

2024 12 15

Två ryska fartyg uppges befinna sig i sjönöd.

Det rör sig om två ryska oljetankfartyg som just nu befinner sig i sjönöd.

Fartygen befinner sig i Kerchsundet mellan det ryska fastlandet och det annekterade Krim, rapporterar Reuters.

Skeppen uppges ha skadats allvarligt på grund av svåra väderförhållanden.

Rysk räddningstjänst bekräftar att fartygen har bett om hjälp.

Två fartyg i sjönöd

Det handlar dels om tankerfartyget Volgoneft 212, som uppges ha skadats och gått på ett grund. Ombord det fartyget har det funnits 13 personer, enligt nyhetsbyrån.

Det andra fartyget, Volgoneft 239, har haft 14 personer ombord, uppges ha skadats och hamnat på drift.

En stor räddningsinsats har inletts, enligt officiella uppgifter från Ryssland.

Man har bland annat skickat ut en Mi-8-helikopter, som är en stor transporthelikopter. Man har även skickat ut en bogserbåt, och mer än 50 personer deltar i räddningsarbetet, uppger nyhetsbyrån.

Tusentals ton olja

Enligt den ryska tidningen Kommersant fraktar ett av skeppen, Volgoneft 212, 4 300 ton olja.

Uppgifter om att olja läckt ut håller på att kontrolleras, enligt ryska myndigheter.

Videor i sociala medier uppges visa en oljetanker som är till hälften nedsjunken i vattnet och omgiven av svärtat vatten, enligt nyhetsbyrån.

Dessa bilder har dock inte verifierats.

Dramatisk utveckling

Tidningen Mirror uppger att 13 besättningsmän har hamnat överbord, och att ett av fartygen, Volgeneft-212, har delats på mitten.

Skeppet uppges ha börjat sjunka väldigt snabbt.

Ett räddningsfartyg håller på att rädda besättningen, enligt tidningen.

Exakt vad som har orsakat olyckan är inte känt, men enligt uppgifter ska åtminstone ett av fartygen ha skadats av en stor våg.

De senaste åren har det förekommit ett flertal incidenter där ryska fartyg har hamnat i sjönöd och sjunkit, uppger tidningen.

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen