Ryska nazistsoldater ställer Putin mot väggen

2023 08 28

Det är den nynazistiska Rusitj-gruppen som har utfärdat hotet.

Den paramilitära styrkan kräver att Kreml ska stoppa att en av gruppens grundare åtalas i Finland. Om inte kravet uppfylls hotar soldaterna att lämna slagfältet, rapporterar Sky News.

Åtalas i Finland 

Rusitjs ledare  Jan Petrovskij greps i Finland under fredagen.

Enligt den paramilitära gruppens egna kanaler ska gripandet ha skett på begäran av Ukraina.

Petrovskij är en ökänd rysk högerextrem aktivist. Han är en av grundarna till den nynazistiska Rusitj-gruppen som skapades i samband med att Ryssland gick till attack i östra Ukraina 2014.

Petrovskij misstänks för krigsbrott i Donbass-regionen under 2014–2015.

Han uppges även ha starka kopplingar till Wagnergruppen som anklagas för omfattande krigsbrott i både Ukraina och andra delar av världen.

Hotar att lämna

Den nynazistiska styrkan har gått ut med sitt krav i ett meddelande som publicerats på gruppens officiella sociala mediekanaler.

I meddelandet uppger Rusitj-gruppen att man inte kommer att ”försvara Ryssland förrän den ryska regeringen gör det”.

Vidare anklagar man Kreml för att ha "misslyckats med att säkra frigivningen” av Petrovskij och konstaterar att man kommer att lämna fronten om inte Moskva lyckas stoppa åtalet mot ledaren.

Moskva lyckas inte ta kontrollen

Hotet är ett tungt besked för Putinregimen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan ISW.

– Ryska grupper är fortfarande beredda att ensidigt hota att dra sig ur kriget, trots att den ryska militärledningen har ansträngt sig för att ta kontroll över, rensa ut och underordna grupperna i den ryska armén, skriver tankesmedjan i sin senast lägesrapport från kriget.

Viktig frontlinje

Enligt ISW är Rusitj-gruppen stationerad vid Robotyne-Verbove-fronten i Zaporizjzja-regionen.

Ukraina har under måndagen uppgett att man nått nya framgångar i regionen.

Landets väpnade styrkor har bland annat deklarerat att man befriat  Robotyne – en by som ligger cirka 10 mil från hamnstaden Berdjansk vid Azovska sjön och 85 kilometer från den strategiskt viktiga staden Melitopol. 

I slutet av förra veckan uppgav Ukraina att man närmar sig ett genombrott i Zaporizjzja-regionen.

Ett tillbakadragande från Rusitj-gruppen kan därmed få betydande konsekvenser för krigets utveckling.

Det vore ett välkommet besked för Ukraina och ett misslyckande för Ryssland, eftersom de ryska försvarslinjerna skulle försvagas i den strategiskt viktiga regionen. 

Ett ukrainskt genombrott i Zaporizjzja skulle öppna upp vägen mot kusten till Azovska sjön – ett av målen för den ukrainska motoffensiven.

Foto: R. Tiryaki resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen