Ryska nazistsoldater ställer Putin mot väggen

2023 08 28

Det är den nynazistiska Rusitj-gruppen som har utfärdat hotet.

Den paramilitära styrkan kräver att Kreml ska stoppa att en av gruppens grundare åtalas i Finland. Om inte kravet uppfylls hotar soldaterna att lämna slagfältet, rapporterar Sky News.

Åtalas i Finland 

Rusitjs ledare  Jan Petrovskij greps i Finland under fredagen.

Enligt den paramilitära gruppens egna kanaler ska gripandet ha skett på begäran av Ukraina.

Petrovskij är en ökänd rysk högerextrem aktivist. Han är en av grundarna till den nynazistiska Rusitj-gruppen som skapades i samband med att Ryssland gick till attack i östra Ukraina 2014.

Petrovskij misstänks för krigsbrott i Donbass-regionen under 2014–2015.

Han uppges även ha starka kopplingar till Wagnergruppen som anklagas för omfattande krigsbrott i både Ukraina och andra delar av världen.

Hotar att lämna

Den nynazistiska styrkan har gått ut med sitt krav i ett meddelande som publicerats på gruppens officiella sociala mediekanaler.

I meddelandet uppger Rusitj-gruppen att man inte kommer att ”försvara Ryssland förrän den ryska regeringen gör det”.

Vidare anklagar man Kreml för att ha "misslyckats med att säkra frigivningen” av Petrovskij och konstaterar att man kommer att lämna fronten om inte Moskva lyckas stoppa åtalet mot ledaren.

Moskva lyckas inte ta kontrollen

Hotet är ett tungt besked för Putinregimen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan ISW.

– Ryska grupper är fortfarande beredda att ensidigt hota att dra sig ur kriget, trots att den ryska militärledningen har ansträngt sig för att ta kontroll över, rensa ut och underordna grupperna i den ryska armén, skriver tankesmedjan i sin senast lägesrapport från kriget.

Viktig frontlinje

Enligt ISW är Rusitj-gruppen stationerad vid Robotyne-Verbove-fronten i Zaporizjzja-regionen.

Ukraina har under måndagen uppgett att man nått nya framgångar i regionen.

Landets väpnade styrkor har bland annat deklarerat att man befriat  Robotyne – en by som ligger cirka 10 mil från hamnstaden Berdjansk vid Azovska sjön och 85 kilometer från den strategiskt viktiga staden Melitopol. 

I slutet av förra veckan uppgav Ukraina att man närmar sig ett genombrott i Zaporizjzja-regionen.

Ett tillbakadragande från Rusitj-gruppen kan därmed få betydande konsekvenser för krigets utveckling.

Det vore ett välkommet besked för Ukraina och ett misslyckande för Ryssland, eftersom de ryska försvarslinjerna skulle försvagas i den strategiskt viktiga regionen. 

Ett ukrainskt genombrott i Zaporizjzja skulle öppna upp vägen mot kusten till Azovska sjön – ett av målen för den ukrainska motoffensiven.

Foto: R. Tiryaki resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen