Ryska nazistsoldater ställer Putin mot väggen

2023 08 28

En rysk paramilitär styrka hotar att dra sig tillbaka från fronten i Ukraina.

Det är den nynazistiska Rusitj-gruppen som har utfärdat hotet.

Den paramilitära styrkan kräver att Kreml ska stoppa att en av gruppens grundare åtalas i Finland. Om inte kravet uppfylls hotar soldaterna att lämna slagfältet, rapporterar Sky News.

Åtalas i Finland 

Rusitjs ledare  Jan Petrovskij greps i Finland under fredagen.

Enligt den paramilitära gruppens egna kanaler ska gripandet ha skett på begäran av Ukraina.

Petrovskij är en ökänd rysk högerextrem aktivist. Han är en av grundarna till den nynazistiska Rusitj-gruppen som skapades i samband med att Ryssland gick till attack i östra Ukraina 2014.

Petrovskij misstänks för krigsbrott i Donbass-regionen under 2014–2015.

Han uppges även ha starka kopplingar till Wagnergruppen som anklagas för omfattande krigsbrott i både Ukraina och andra delar av världen.

Hotar att lämna

Den nynazistiska styrkan har gått ut med sitt krav i ett meddelande som publicerats på gruppens officiella sociala mediekanaler.

I meddelandet uppger Rusitj-gruppen att man inte kommer att ”försvara Ryssland förrän den ryska regeringen gör det”.

Vidare anklagar man Kreml för att ha "misslyckats med att säkra frigivningen” av Petrovskij och konstaterar att man kommer att lämna fronten om inte Moskva lyckas stoppa åtalet mot ledaren.

Moskva lyckas inte ta kontrollen

Hotet är ett tungt besked för Putinregimen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan ISW.

– Ryska grupper är fortfarande beredda att ensidigt hota att dra sig ur kriget, trots att den ryska militärledningen har ansträngt sig för att ta kontroll över, rensa ut och underordna grupperna i den ryska armén, skriver tankesmedjan i sin senast lägesrapport från kriget.

Viktig frontlinje

Enligt ISW är Rusitj-gruppen stationerad vid Robotyne-Verbove-fronten i Zaporizjzja-regionen.

Ukraina har under måndagen uppgett att man nått nya framgångar i regionen.

Landets väpnade styrkor har bland annat deklarerat att man befriat  Robotyne – en by som ligger cirka 10 mil från hamnstaden Berdjansk vid Azovska sjön och 85 kilometer från den strategiskt viktiga staden Melitopol. 

I slutet av förra veckan uppgav Ukraina att man närmar sig ett genombrott i Zaporizjzja-regionen.

Ett tillbakadragande från Rusitj-gruppen kan därmed få betydande konsekvenser för krigets utveckling.

Det vore ett välkommet besked för Ukraina och ett misslyckande för Ryssland, eftersom de ryska försvarslinjerna skulle försvagas i den strategiskt viktiga regionen. 

Ett ukrainskt genombrott i Zaporizjzja skulle öppna upp vägen mot kusten till Azovska sjön – ett av målen för den ukrainska motoffensiven.

Foto: R. Tiryaki resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen