Ryska nazistsoldater ställer Putin mot väggen

2023 08 28

En rysk paramilitär styrka hotar att dra sig tillbaka från fronten i Ukraina.

Det är den nynazistiska Rusitj-gruppen som har utfärdat hotet.

Den paramilitära styrkan kräver att Kreml ska stoppa att en av gruppens grundare åtalas i Finland. Om inte kravet uppfylls hotar soldaterna att lämna slagfältet, rapporterar Sky News.

Åtalas i Finland 

Rusitjs ledare  Jan Petrovskij greps i Finland under fredagen.

Enligt den paramilitära gruppens egna kanaler ska gripandet ha skett på begäran av Ukraina.

Petrovskij är en ökänd rysk högerextrem aktivist. Han är en av grundarna till den nynazistiska Rusitj-gruppen som skapades i samband med att Ryssland gick till attack i östra Ukraina 2014.

Petrovskij misstänks för krigsbrott i Donbass-regionen under 2014–2015.

Han uppges även ha starka kopplingar till Wagnergruppen som anklagas för omfattande krigsbrott i både Ukraina och andra delar av världen.

Hotar att lämna

Den nynazistiska styrkan har gått ut med sitt krav i ett meddelande som publicerats på gruppens officiella sociala mediekanaler.

I meddelandet uppger Rusitj-gruppen att man inte kommer att ”försvara Ryssland förrän den ryska regeringen gör det”.

Vidare anklagar man Kreml för att ha "misslyckats med att säkra frigivningen” av Petrovskij och konstaterar att man kommer att lämna fronten om inte Moskva lyckas stoppa åtalet mot ledaren.

Moskva lyckas inte ta kontrollen

Hotet är ett tungt besked för Putinregimen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan ISW.

– Ryska grupper är fortfarande beredda att ensidigt hota att dra sig ur kriget, trots att den ryska militärledningen har ansträngt sig för att ta kontroll över, rensa ut och underordna grupperna i den ryska armén, skriver tankesmedjan i sin senast lägesrapport från kriget.

Viktig frontlinje

Enligt ISW är Rusitj-gruppen stationerad vid Robotyne-Verbove-fronten i Zaporizjzja-regionen.

Ukraina har under måndagen uppgett att man nått nya framgångar i regionen.

Landets väpnade styrkor har bland annat deklarerat att man befriat  Robotyne – en by som ligger cirka 10 mil från hamnstaden Berdjansk vid Azovska sjön och 85 kilometer från den strategiskt viktiga staden Melitopol. 

I slutet av förra veckan uppgav Ukraina att man närmar sig ett genombrott i Zaporizjzja-regionen.

Ett tillbakadragande från Rusitj-gruppen kan därmed få betydande konsekvenser för krigets utveckling.

Det vore ett välkommet besked för Ukraina och ett misslyckande för Ryssland, eftersom de ryska försvarslinjerna skulle försvagas i den strategiskt viktiga regionen. 

Ett ukrainskt genombrott i Zaporizjzja skulle öppna upp vägen mot kusten till Azovska sjön – ett av målen för den ukrainska motoffensiven.

Foto: R. Tiryaki resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen