Ryska nazistsoldater ställer Putin mot väggen

2023 08 28

En rysk paramilitär styrka hotar att dra sig tillbaka från fronten i Ukraina.

Det är den nynazistiska Rusitj-gruppen som har utfärdat hotet.

Den paramilitära styrkan kräver att Kreml ska stoppa att en av gruppens grundare åtalas i Finland. Om inte kravet uppfylls hotar soldaterna att lämna slagfältet, rapporterar Sky News.

Åtalas i Finland 

Rusitjs ledare  Jan Petrovskij greps i Finland under fredagen.

Enligt den paramilitära gruppens egna kanaler ska gripandet ha skett på begäran av Ukraina.

Petrovskij är en ökänd rysk högerextrem aktivist. Han är en av grundarna till den nynazistiska Rusitj-gruppen som skapades i samband med att Ryssland gick till attack i östra Ukraina 2014.

Petrovskij misstänks för krigsbrott i Donbass-regionen under 2014–2015.

Han uppges även ha starka kopplingar till Wagnergruppen som anklagas för omfattande krigsbrott i både Ukraina och andra delar av världen.

Hotar att lämna

Den nynazistiska styrkan har gått ut med sitt krav i ett meddelande som publicerats på gruppens officiella sociala mediekanaler.

I meddelandet uppger Rusitj-gruppen att man inte kommer att ”försvara Ryssland förrän den ryska regeringen gör det”.

Vidare anklagar man Kreml för att ha "misslyckats med att säkra frigivningen” av Petrovskij och konstaterar att man kommer att lämna fronten om inte Moskva lyckas stoppa åtalet mot ledaren.

Moskva lyckas inte ta kontrollen

Hotet är ett tungt besked för Putinregimen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan ISW.

– Ryska grupper är fortfarande beredda att ensidigt hota att dra sig ur kriget, trots att den ryska militärledningen har ansträngt sig för att ta kontroll över, rensa ut och underordna grupperna i den ryska armén, skriver tankesmedjan i sin senast lägesrapport från kriget.

Viktig frontlinje

Enligt ISW är Rusitj-gruppen stationerad vid Robotyne-Verbove-fronten i Zaporizjzja-regionen.

Ukraina har under måndagen uppgett att man nått nya framgångar i regionen.

Landets väpnade styrkor har bland annat deklarerat att man befriat  Robotyne – en by som ligger cirka 10 mil från hamnstaden Berdjansk vid Azovska sjön och 85 kilometer från den strategiskt viktiga staden Melitopol. 

I slutet av förra veckan uppgav Ukraina att man närmar sig ett genombrott i Zaporizjzja-regionen.

Ett tillbakadragande från Rusitj-gruppen kan därmed få betydande konsekvenser för krigets utveckling.

Det vore ett välkommet besked för Ukraina och ett misslyckande för Ryssland, eftersom de ryska försvarslinjerna skulle försvagas i den strategiskt viktiga regionen. 

Ett ukrainskt genombrott i Zaporizjzja skulle öppna upp vägen mot kusten till Azovska sjön – ett av målen för den ukrainska motoffensiven.

Foto: R. Tiryaki resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Putin ger grönt ljus: aktiverar invasionsplanen från 2022

2025 12 02

Ryska styrkor påstår sig ha intagit den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som beskrivs som en “port” för att ta kontroll över hela Donbasregionen.

Natten till tisdagen bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden i frågan.

– Detta är en viktig utveckling. Vi är alla medvetna om dess betydelse, säger Putin enligt Reuters.

Diktatorn hävdar också att den påstådda ryska framgången gör att Ryssland nu kan skifta tillbaka fokus – till vad Kreml egentligen hade som syfte vid den fullskaliga invasionen för snart fyra år sedan.

Enligt Putin avancerar nu ryska styrkor “i praktiskt taget alla riktningar”

– Detta är en viktig riktning. Vi förstår alla hur viktigt det är. Det gör att vi kan gå vidare med uppgiften vi påbörjade när den militära specialoperationen inleddes, säger Putin.

Begreppet “militära specialoperationen” är det som Kreml använt för att beskriva kriget i Ukraina.

Ifrågsaätts

Det ryska beskedet om man intagit Pokrovsk har mötts av skepsis. Andriy Kovalenko, chefen för det ukrainska centret för bekämpning av desinformation, har varnat för att Ryssland kommer att försöka “utöva press på frontlinjen med många högljudda uttalanden”.

– Han sa att detta gjordes ”exklusivt för den västerländska publiken och för att höja de diplomatiska insatserna” mitt i nya förhandlingar om hur kriget i Ukraina ska kunna avslutas, skriver CNN.

Även den ansedda amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, ifrågasätter det ryska påståendet.

– ISW har ännu inte observerat bevis som bekräftar att ryska styrkor har slutfört erövringen av Pokrovsk i skrivande stund. Kreml kan ha tillkännagivit erövringen av Pokrovsk i förtid den 1 december – liksom för många andra bosättningar i Ukraina – som en del av en kognitiv krigföringsinsats för att forma de amerikansk-ryska förhandlingarna i Moskva den 2 december, framhåller tankesmedjan.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Svårbedömt

Joakim Paasikiivi, tidigare överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att det inte är omöjligt att Ryssland kan ha tagit över Pokrovsk.

– Men det är väldigt svårt att säga att det skulle vara så grundat bara på ryska utsagor. Eftersom de säger att de tar saker som de inte har tagit, säger militärexperten till TV4 Nyheterna.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fruktar värsta vintern sedan 2022 – “tror många svenskar förstår”

2025 12 02

Sverige förbereder att gå fram med ett särskilt vinterpaket värt 1,1 miljarder kronor.

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen