JUST NU: Ryska påverkansförsök har börjat

2022 05 26

Det är mindre än fyra månader kvar till svenska folket går till valurnorna.

Att Ryssland kommer att försöka påverka valet 2022 har tidigare lyfts av bland annat Säkerhetspolisen .

I takt med att valet närmar sig ökar rysk aktivitet i Sverige. 

Stor ökning

Enligt Myndigheten för psykologisk beredskap har det ökat markant de senaste dagarna. 

– När det gäller Natofrågan så har vi sett en ökad rysk aktivitet i statskontrollerade kanaler sedan en månad tillbaka, och den sista veckan har vi sett att det ökat markant, säger  Henrik Landerholm, generaldirektör på myndigheten till SVT och tillägger:

– Det har redan börjat, men vi ser ingen koordinerad påverkan just nu i dag. 

Oro inför valet

– Om en väldigt kraftfull aktör försöker påverka det svenska valet, genom en påverkanskampanj eller en cyberattack, finns det inga garantier för att vi kan stå emot.

Det konstaterar Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, för SVT Nyheter.

Sedan 2018 har Valmyndigheten arbetat utifrån en förhöjd hotbild. Men det försämrade säkerhetsläget till följd av Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare ökat risken för påverkan utifrån. 

– Det kan handla om att medvetet sprida felaktig information. Påverkanskampanjer är absolut en risk vi arbetar mot, säger Anna Nyqvist till SVT.

Olika metoder

Säkerhetspolisen har tidigare framhävt att Ryssland troligtvis kommer att använda flera metoder för att försöka påverka det svenska valet.

Bland annat kan det handla om att manipulera underlaget för själva förrättandet av valet,  manipulera rösträkningen, utföra fysiska sabotage mot valet, hota människor och försöka påverka politiker och media med olika påverkanskampanjer.

– Vi bedömer det som mer än sannolikt att Ryssland kommer att intressera sig för den svenska valrörelsen, sa Carolina Paasikivi Björnsdotter, säkerhetsskyddschef på Säkerhetspolisen, till Aftonbladet i slutet av mars.

Foto: S. I. Motion

Text: Redaktionen

Ny lågpriskedja kommer till Sverige

2026 03 26

Ytterligare konkurrens på lågprismarknaden är på gång.

Kedjor som Rusta, Clas Ohlson och Dollarstore kommer att få utökad konkurrens i Sverige.

Detta eftersom att den finländska lågprisjätten Puuilo kommer att stiga in på den svenska lågprismarknaden.

Kedjan har i dagsläget 60 butiker i Sveriges grannland i öst – och satsar på ett 100-tal i Norden inom fyra år, rapporterar Market.

Ny lågpriskedja

Hos Puuilo finns bland annat byggmaterial, elartiklar, hushållsprodukter, trädgårdsartiklar och verktyg.

Exakt när kedjan gör entré på den svenska marknaden är ännu oklart – men en Sverigechef har utsetts och en första butik ska öppnas inom 18 månader.

– Inmarschen i Sverige väntar runt hörnet, uppger Market.

Det är Puuilo

Puuilo grundades år 1982 och är en av de ledande lågprisvaruhuskedjorna i Finland.

– Puuilo startade som en snickarverkstad, förklarar kedjan om sin historia.

– Först fanns det sex gamla bussar, som gick runt Finlands byars och städers marknadsplatser, och sålde järnvaror. I början av 2000-talet övergavs bussarna och byggandet av affärer började.

Kedjan omsatte förra året 442 miljoner euro – en ökning med 15 procent.

Rörelseresultatet landade på 75 miljoner euro.

Läs mer: Hushållen varnas för prischock – på grund av vädret

Sedan tidigare

Redan förra året aviserade kedjan att de hade för avsikt att expandera till den svenska marknaden.

Detta i samband med en delårsrapport.

– Puuoilos ledning har reviderat sin uppskattning av butikspotentialen i Finland uppåt till över 90 butiker, meddelade bolaget i fjol.

– Företaget kommer också att inleda en organisk internationell expansion, för vilken det kommer att öppna butiker i Sverige.

“Noggrant utvärderat”

Så här lät det från vd Juha Saarela då:

– Vi ser betydligt större potential att utöka vårt butiksnätverk i Finland än vad vi tidigare beräknat, sade han då.

– Dessutom har vi noggrant utvärderat utsikterna för Puuilo-butiker utomlands och kommer att testa butiker i Sverige under strategiperioden.

Läs mer: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen