JUST NU: Ryska påverkansförsök har börjat

2022 05 26

Att Ryssland kommer att försöka påverka valet 2022 har tidigare lyfts av bland annat Säkerhetspolisen .

I takt med att valet närmar sig ökar rysk aktivitet i Sverige. 

Stor ökning

Enligt Myndigheten för psykologisk beredskap har det ökat markant de senaste dagarna. 

– När det gäller Natofrågan så har vi sett en ökad rysk aktivitet i statskontrollerade kanaler sedan en månad tillbaka, och den sista veckan har vi sett att det ökat markant, säger  Henrik Landerholm, generaldirektör på myndigheten till SVT och tillägger:

– Det har redan börjat, men vi ser ingen koordinerad påverkan just nu i dag. 

Oro inför valet

– Om en väldigt kraftfull aktör försöker påverka det svenska valet, genom en påverkanskampanj eller en cyberattack, finns det inga garantier för att vi kan stå emot.

Det konstaterar Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, för SVT Nyheter.

Sedan 2018 har Valmyndigheten arbetat utifrån en förhöjd hotbild. Men det försämrade säkerhetsläget till följd av Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare ökat risken för påverkan utifrån. 

– Det kan handla om att medvetet sprida felaktig information. Påverkanskampanjer är absolut en risk vi arbetar mot, säger Anna Nyqvist till SVT.

Olika metoder

Säkerhetspolisen har tidigare framhävt att Ryssland troligtvis kommer att använda flera metoder för att försöka påverka det svenska valet.

Bland annat kan det handla om att manipulera underlaget för själva förrättandet av valet,  manipulera rösträkningen, utföra fysiska sabotage mot valet, hota människor och försöka påverka politiker och media med olika påverkanskampanjer.

– Vi bedömer det som mer än sannolikt att Ryssland kommer att intressera sig för den svenska valrörelsen, sa Carolina Paasikivi Björnsdotter, säkerhetsskyddschef på Säkerhetspolisen, till Aftonbladet i slutet av mars.

Foto: S. I. Motion

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen