JUST NU: Ryska påverkansförsök har börjat

2022 05 26

Det är mindre än fyra månader kvar till svenska folket går till valurnorna.

Att Ryssland kommer att försöka påverka valet 2022 har tidigare lyfts av bland annat Säkerhetspolisen .

I takt med att valet närmar sig ökar rysk aktivitet i Sverige.

Stor ökning

Enligt Myndigheten för psykologisk beredskap har det ökat markant de senaste dagarna.

– När det gäller Natofrågan så har vi sett en ökad rysk aktivitet i statskontrollerade kanaler sedan en månad tillbaka, och den sista veckan har vi sett att det ökat markant, säger Henrik Landerholm, generaldirektör på myndigheten till SVT och tillägger:

– Det har redan börjat, men vi ser ingen koordinerad påverkan just nu i dag.

Oro inför valet

– Om en väldigt kraftfull aktör försöker påverka det svenska valet, genom en påverkanskampanj eller en cyberattack, finns det inga garantier för att vi kan stå emot.

Det konstaterar Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, för SVT Nyheter.

Sedan 2018 har Valmyndigheten arbetat utifrån en förhöjd hotbild. Men det försämrade säkerhetsläget till följd av Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare ökat risken för påverkan utifrån.

– Det kan handla om att medvetet sprida felaktig information. Påverkanskampanjer är absolut en risk vi arbetar mot, säger Anna Nyqvist till SVT.

Olika metoder

Säkerhetspolisen har tidigare framhävt att Ryssland troligtvis kommer att använda flera metoder för att försöka påverka det svenska valet.

Bland annat kan det handla om att manipulera underlaget för själva förrättandet av valet, manipulera rösträkningen, utföra fysiska sabotage mot valet, hota människor och försöka påverka politiker och media med olika påverkanskampanjer.

– Vi bedömer det som mer än sannolikt att Ryssland kommer att intressera sig för den svenska valrörelsen, sa Carolina Paasikivi Björnsdotter, säkerhetsskyddschef på Säkerhetspolisen, till Aftonbladet i slutet av mars.

Foto: S. I. Motion

Text: Redaktionen

Prognosen: Swish kommer att försvinna

2026 10 12

Swish är ett av de starkaste varumärkena i landet – men kommer det vara så även framöver?

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner.

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör.

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen

Många gör samma miss med diskmaskinen – “Lätt att glömma”

2026 10 11

Vissa saker är bra att komma ihåg när det kommer till diskmaskinen.

Att överhuvudtaget ha en diskmaskin är för många väldigt skönt - speciellt för alla som tycker det är jobbigt att diska för hand.

Men det är många som gör liknande missar, vilket leder till slöseri på vatten och el eller maskiner som inte kör som de ska.

Kör inte maskinen halvfull

En sak som många gör fel är att de kör diskmaskinen halvfull. Det är inte att rekommendera, enligt Electrolux.

Vitvarujätten uppmanar till att fylla maskinen.

– Det kan leda till högre kostnader för el och vatten, samtidigt som det påverkar miljön negativt och förkortar livslängden på din diskmaskin.

Rengör ibland

Ett annat misstag som är vanligt är att glömma bort är att rengöra själva maskinen.

Electrolux konstaterar att diskmaskinen i viss utsträckning rengör sig själv, men att det ibland behövs en hjälpande hand.

– Även om diskmaskinen rengör sig själv till viss del behöver du ändå rengöra den då och då. Smuts och avlagringar kan byggas upp efter många diskcykler, vilket kan försämra diskresultatet.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

“Lätt att glömma”

Även sajten Leva och bo lyfter fram missen med att städa maskinen. De konstaterar att det är “självklar logik, men lätt att glömma”.

Det gäller att kolla silen vid avloppet med jämna mellanrum och ta bort matrester som kan ha fastnat i gallret eller i filtret.

De uppmanar till att rengöra hela diskmaskinen omkring en gång i månaden.

Så ska tallrikarna stå

Hur tallrikarna ska placeras kan tolkas olika. Electrolux tipsar om att vinkla dem inåt.

– Något du bör komma ihåg när det gäller hur en diskmaskin fungerar är att vattnet sprutas från maskinens mitt och utåt, menas det.

– Därför är det en bra idé att placera de mest smutsiga delarna av disken, exempelvis tallrikarnas ovansidor, så att de träffas direkt av vattenstrålarna.

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto: N. Dumlao

Text: Redaktionen