RYSSLAND: Putins regim pekar ut Sverige

2022 12 21

Vladimir Putins hänsynslösa regim vänder blickarna mot Skandinavien.

Ryssland lägger om sin militära strategi och placerar nu ut trupper i den nordvästra delen av landet, rapporterar statliga ryska nyhetsbyrån RIA Novosti. 

Enligt den ryska försvarsministern Sergej Sjojgu är det “nödvändigt att vidta vedergällningsåtgärder” – och det är Sverige som pekas ut som anledningen.

– Med tanke på Natos önskan att bygga upp militär potential nära de ryska gränserna, samt att utöka den nordatlantiska alliansen på Finlands och Sveriges bekostnad, krävs vedergällningsåtgärder för att skapa en lämplig truppenhet i nordvästra Ryssland, säger Putins försvarsminister.

Utspel efter utspel

Under hela dagen har den ryska regimen i flera olika uttalanden piskat upp den redan aggressiva stämningen kopplat till landets olagliga invasion av Ukraina.

Bland annat har Putin själv hållit ett tal till nationen där han lovat att Ryssland ska fullfölja sina mål i Ukraina och att landets nya missil, den som av Nato kallas “Satan 2”, snart kommer att vara i bruk.

– Regeringen kommer att förse armén med allt den behöver. Det finns inga ekonomiska begränsningar, säger Putin enligt Sky News.

"Ukraina var våra bröder"

Talet var en kavalkad av häpnadsväckande utspel och avslutades med en direkt provocerande kommentar efter att invasionen, med mängder av rapporter av hemska krigsbrott, snart närmar sig årsdagen.

– Vi har försökt bygga en broderlig relation till Ukraina. Men det fungerar inte. Ingen såg Ukraina som ett hot, vi såg dem som bröder med en gemensam historia, påstår Putin och tillägger:

– Det var aldrig effektivt, och aldrig framgångsrikt.  Det som händer nu är tragiskt, men det är inte på grund av oss.

"Ingen chans för fredssamtal"

Tidigt i morse stod det klart att Volodymyr Zelensky för första gången kommer att lämna Ukraina sedan kriget bröt ut då presidenten ska besöka Joe Biden i Vita huset.

Även det fick Moskva att trappa upp retoriken ordentligt.

– Vi ser ingen chans att fredssamtal kan återupptas, säger Dmitrij Peskov, Putins talesperson, enligt Reuters och menar att “inget gott kan komma av resan”.

LÄS MER: Moskva rasar – Putin ska adressera försvaret

LÄS MER: Volodymyr Zelensky ska lämna Ukraina idag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen