RYSSLAND: Putins regim pekar ut Sverige

2022 12 21

Vladimir Putins hänsynslösa regim vänder blickarna mot Skandinavien.

Ryssland lägger om sin militära strategi och placerar nu ut trupper i den nordvästra delen av landet, rapporterar statliga ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Enligt den ryska försvarsministern Sergej Sjojgu är det “nödvändigt att vidta vedergällningsåtgärder” – och det är Sverige som pekas ut som anledningen.

– Med tanke på Natos önskan att bygga upp militär potential nära de ryska gränserna, samt att utöka den nordatlantiska alliansen på Finlands och Sveriges bekostnad, krävs vedergällningsåtgärder för att skapa en lämplig truppenhet i nordvästra Ryssland, säger Putins försvarsminister.

Utspel efter utspel

Under hela dagen har den ryska regimen i flera olika uttalanden piskat upp den redan aggressiva stämningen kopplat till landets olagliga invasion av Ukraina.

Bland annat har Putin själv hållit ett tal till nationen där han lovat att Ryssland ska fullfölja sina mål i Ukraina och att landets nya missil, den som av Nato kallas “Satan 2”, snart kommer att vara i bruk.

– Regeringen kommer att förse armén med allt den behöver. Det finns inga ekonomiska begränsningar, säger Putin enligt Sky News.

"Ukraina var våra bröder"

Talet var en kavalkad av häpnadsväckande utspel och avslutades med en direkt provocerande kommentar efter att invasionen, med mängder av rapporter av hemska krigsbrott, snart närmar sig årsdagen.

– Vi har försökt bygga en broderlig relation till Ukraina. Men det fungerar inte. Ingen såg Ukraina som ett hot, vi såg dem som bröder med en gemensam historia, påstår Putin och tillägger:

– Det var aldrig effektivt, och aldrig framgångsrikt. Det som händer nu är tragiskt, men det är inte på grund av oss.

"Ingen chans för fredssamtal"

Tidigt i morse stod det klart att Volodymyr Zelensky för första gången kommer att lämna Ukraina sedan kriget bröt ut då presidenten ska besöka Joe Biden i Vita huset.

Även det fick Moskva att trappa upp retoriken ordentligt.

– Vi ser ingen chans att fredssamtal kan återupptas, säger Dmitrij Peskov, Putins talesperson, enligt Reuters och menar att “inget gott kan komma av resan”.

LÄS MER: Moskva rasar – Putin ska adressera försvaret

LÄS MER: Volodymyr Zelensky ska lämna Ukraina idag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen