RYSSLAND: Putins regim pekar ut Sverige

2022 12 21

Vladimir Putins hänsynslösa regim vänder blickarna mot Skandinavien.

Ryssland lägger om sin militära strategi och placerar nu ut trupper i den nordvästra delen av landet, rapporterar statliga ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Enligt den ryska försvarsministern Sergej Sjojgu är det “nödvändigt att vidta vedergällningsåtgärder” – och det är Sverige som pekas ut som anledningen.

– Med tanke på Natos önskan att bygga upp militär potential nära de ryska gränserna, samt att utöka den nordatlantiska alliansen på Finlands och Sveriges bekostnad, krävs vedergällningsåtgärder för att skapa en lämplig truppenhet i nordvästra Ryssland, säger Putins försvarsminister.

Utspel efter utspel

Under hela dagen har den ryska regimen i flera olika uttalanden piskat upp den redan aggressiva stämningen kopplat till landets olagliga invasion av Ukraina.

Bland annat har Putin själv hållit ett tal till nationen där han lovat att Ryssland ska fullfölja sina mål i Ukraina och att landets nya missil, den som av Nato kallas “Satan 2”, snart kommer att vara i bruk.

– Regeringen kommer att förse armén med allt den behöver. Det finns inga ekonomiska begränsningar, säger Putin enligt Sky News.

"Ukraina var våra bröder"

Talet var en kavalkad av häpnadsväckande utspel och avslutades med en direkt provocerande kommentar efter att invasionen, med mängder av rapporter av hemska krigsbrott, snart närmar sig årsdagen.

– Vi har försökt bygga en broderlig relation till Ukraina. Men det fungerar inte. Ingen såg Ukraina som ett hot, vi såg dem som bröder med en gemensam historia, påstår Putin och tillägger:

– Det var aldrig effektivt, och aldrig framgångsrikt. Det som händer nu är tragiskt, men det är inte på grund av oss.

"Ingen chans för fredssamtal"

Tidigt i morse stod det klart att Volodymyr Zelensky för första gången kommer att lämna Ukraina sedan kriget bröt ut då presidenten ska besöka Joe Biden i Vita huset.

Även det fick Moskva att trappa upp retoriken ordentligt.

– Vi ser ingen chans att fredssamtal kan återupptas, säger Dmitrij Peskov, Putins talesperson, enligt Reuters och menar att “inget gott kan komma av resan”.

LÄS MER: Moskva rasar – Putin ska adressera försvaret

LÄS MER: Volodymyr Zelensky ska lämna Ukraina idag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 05

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skatteverket går ut med varning – gäller 500 000 svenskar

2026 11 05

Skatteverket går ut med en varning till många svenskar.

Över en halv miljon svenskar har fått skatten sänkt genom gåvor till välgörenhet.

Men nu riskerar många att gå miste om tusenlappar.

50 organisationer saknas

Den som skänker pengar till välgörenhet kan få skattereduktion på gåvan. Totalt finns det i dag 288 godkända gåvomottagare i Sverige.

Men för att det ska vara möjligt måste organisationen som tar emot pengarna vara godkänd av Skatteverket. Nu går myndigheten ut med en varning.

Ett femtiotal organisationer har ännu inte ansökt om att förnya sina godkännanden.

– En gåvomottagarorganisation måste ansöka hos Skatteverket om att bli godkänd vart tredje år och om godkännandet går ut försvinner möjligheten till skattereduktion för givarna, meddelar Skatteverket.

Nu måste organisationerna dessutom själva komma ihåg att förnya sina godkännanden.

– Tidigare skickade Skatteverket ut en påminnelse till gåvoorganisationerna när det var dags att förnya sitt godkännande. Det görs inte längre. Gåvogivare kan därför komma att mista möjligheten till skattereduktion för sin gåva, uppger myndigheten.

Läs också: Trump erkänner – ”Därför förlorade vi”

Kan missa 3 000 kronor

Det är många som kan beröras av förändringen. Enligt Skatteverket fick drygt 515 000 personer skattereduktion för gåvor som de skänkte under 2025.

För privatpersoner kan det handla om betydande belopp. Skattereduktionen motsvarar 25 procent av gåvorna och kan uppgå till högst 3 000 kronor per år.

Den som skänker 4 000 kronor under ett år kan exempelvis få 1 000 kronor i sänkt skatt. Vid gåvor på sammanlagt 12 000 kronor blir skattereduktionen 3 000 kronor.

Så kontrollerar du organisationen

Det finns dock flera villkor. Varje enskild gåva måste uppgå till minst 200 kronor och den sammanlagda summan under året måste vara minst 2 000 kronor.

Gåvorna måste dessutom gå till godkänd social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Den som regelbundet skänker pengar till välgörenhet bör kontrollera att mottagaren fortfarande finns med på Skatteverkets lista över godkända gåvomottagare.

Om en organisation förlorar sitt godkännande kan gåvor som lämnas efter att godkännandet upphört inte längre ge rätt till skattereduktion.

Det är alltså viktigt att kontrollera statusen innan pengarna skänks, särskilt för den som ger regelbundet till samma organisation.

Andra läser: Miljöpartiet bryter vallöfte

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen