Ryska styrkor kan lämna två ockuperade områden

2024 09 30

Ryssland är öppet för en kompromiss som kan leda till att ryska styrkor lämnar två ockuperade regioner.

Det hävdar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Det handlar dock inte om något av områdena som Ryssland ockuperar i Ukraina, utan om utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien i Georgien.

Sedan invasionen av Georgien 2008 har Ryssland kontrollerat områdena, som utgör cirka en femtedel av Georgiens yta.

Nu kan alltså ryska trupper lämna regionerna, enligt Sergej Lavrov.

– De har sagt att de vill ha en historisk försoning. Vilken form denna försoning tar är upp till staterna Sydossetien och Abchazien att bestämma. Om det finns intresse från alla parter att normalisera relationerna, så är vi redo att hjälpa till, säger han på en pressträff.

– Ryssland skulle kunna ta fram en handlingsplan för att dra tillbaka sina väpnade styrkor från Georgiens internationellt erkända territorium.

På väg att bli rysk lydstat

Lavrovs besked bör inte betraktas som en fredshandling av Ryssland.

Det handlar snarare om ett svar på utvecklingen i Georgien. Det ryssvänliga regeringspartiet Georgisk dröm har fört landet närmare den ryska diktaturen genom ett antal beslut. Om utvecklingen fortsätter ser Georgien ut att bli en rysk lydstat, i likhet med Belarus.

Georgisk dröm har strävat efter försoning med Ryssland, trots kriget i Ukraina. Under deras styre har Georgien stärkt handelsbanden med Ryssland och vägrat införa sanktioner mot Moskva.

Den georgiska regeringen har även lagt fram ett hårt kritiserade lagförslag om ”utländska agenter”.

Den nya lagen innebär att organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter” – det vill säga organisationer som "bedriver en främmande makts intressen".

En liknande lag infördes i Ryssland 2012. Kreml har utnyttjat lagen för att slå ner på oliktänkande.

Går till valurnorna

Den 26 oktober är det val i Georgien.

Valet har beskrivits som avgörande för landets framtid. Om oppositionen vinner kommer Georgien återigen att närma sig EU och väst. Om Georgisk dröm behåller makten kommer landet i stället att vända blicken mot Kreml.

Foto: K Schmidt resp resp. Д Григорьев

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

USA:s president Donald Trump har varit stenhård i sin kritik mot att Nato inte backar upp amerikanerna i kriget mot Iran.

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen