27okt2025

Ryska styrkor kan lämna två ockuperade områden

2024 09 30

Ryssland är öppet för en kompromiss som kan leda till att ryska styrkor lämnar två ockuperade regioner.

Det hävdar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Det handlar dock inte om något av områdena som Ryssland ockuperar i Ukraina, utan om utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien i Georgien.

Sedan invasionen av Georgien 2008 har Ryssland kontrollerat områdena, som utgör cirka en femtedel av Georgiens yta.

Nu kan alltså ryska trupper lämna regionerna, enligt Sergej Lavrov.

– De har sagt att de vill ha en historisk försoning. Vilken form denna försoning tar är upp till staterna Sydossetien och Abchazien att bestämma. Om det finns intresse från alla parter att normalisera relationerna, så är vi redo att hjälpa till, säger han på en pressträff.

– Ryssland skulle kunna ta fram en handlingsplan för att dra tillbaka sina väpnade styrkor från Georgiens internationellt erkända territorium.

På väg att bli rysk lydstat

Lavrovs besked bör inte betraktas som en fredshandling av Ryssland.

Det handlar snarare om ett svar på utvecklingen i Georgien. Det ryssvänliga regeringspartiet Georgisk dröm har fört landet närmare den ryska diktaturen genom ett antal beslut. Om utvecklingen fortsätter ser Georgien ut att bli en rysk lydstat, i likhet med Belarus.

Georgisk dröm har strävat efter försoning med Ryssland, trots kriget i Ukraina. Under deras styre har Georgien stärkt handelsbanden med Ryssland och vägrat införa sanktioner mot Moskva.

Den georgiska regeringen har även lagt fram ett hårt kritiserade lagförslag om ”utländska agenter”.

Den nya lagen innebär att organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter” – det vill säga organisationer som "bedriver en främmande makts intressen".

En liknande lag infördes i Ryssland 2012. Kreml har utnyttjat lagen för att slå ner på oliktänkande.

Går till valurnorna

Den 26 oktober är det val i Georgien.

Valet har beskrivits som avgörande för landets framtid. Om oppositionen vinner kommer Georgien återigen att närma sig EU och väst. Om Georgisk dröm behåller makten kommer landet i stället att vända blicken mot Kreml.

Foto: K Schmidt resp resp. Д Григорьев

Text: Redaktionen


Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen


SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen