Ryska styrkor kan lämna två ockuperade områden

2024 09 30

Ryssland är öppet för en kompromiss som kan leda till att ryska styrkor lämnar två ockuperade regioner.

Det hävdar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Det handlar dock inte om något av områdena som Ryssland ockuperar i Ukraina, utan om utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien i Georgien.

Sedan invasionen av Georgien 2008 har Ryssland kontrollerat områdena, som utgör cirka en femtedel av Georgiens yta.

Nu kan alltså ryska trupper lämna regionerna, enligt Sergej Lavrov.

– De har sagt att de vill ha en historisk försoning. Vilken form denna försoning tar är upp till staterna Sydossetien och Abchazien att bestämma. Om det finns intresse från alla parter att normalisera relationerna, så är vi redo att hjälpa till, säger han på en pressträff.

– Ryssland skulle kunna ta fram en handlingsplan för att dra tillbaka sina väpnade styrkor från Georgiens internationellt erkända territorium.

På väg att bli rysk lydstat

Lavrovs besked bör inte betraktas som en fredshandling av Ryssland.

Det handlar snarare om ett svar på utvecklingen i Georgien. Det ryssvänliga regeringspartiet Georgisk dröm har fört landet närmare den ryska diktaturen genom ett antal beslut. Om utvecklingen fortsätter ser Georgien ut att bli en rysk lydstat, i likhet med Belarus.

Georgisk dröm har strävat efter försoning med Ryssland, trots kriget i Ukraina. Under deras styre har Georgien stärkt handelsbanden med Ryssland och vägrat införa sanktioner mot Moskva.

Den georgiska regeringen har även lagt fram ett hårt kritiserade lagförslag om ”utländska agenter”.

Den nya lagen innebär att organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter” – det vill säga organisationer som "bedriver en främmande makts intressen".

En liknande lag infördes i Ryssland 2012. Kreml har utnyttjat lagen för att slå ner på oliktänkande.

Går till valurnorna

Den 26 oktober är det val i Georgien.

Valet har beskrivits som avgörande för landets framtid. Om oppositionen vinner kommer Georgien återigen att närma sig EU och väst. Om Georgisk dröm behåller makten kommer landet i stället att vända blicken mot Kreml.

Foto: K Schmidt resp resp. Д Григорьев

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen