Ryskt fartyg har skadats i Östersjön – besättningen evakueras

2025 02 09

En rysk oljetanker har fått problem.

Det är utanför den ryska oljehamnen Ust-Luga i Finska viken i Östersjön som det hela äger rum.

En rysk oljetanker vid namn Koala har skadats och besättningen har evakuerats till land.

Det rapporterar Svenska Yle med hänvisning till ryska medier.

Larm om explosioner

Det ryska ministeriet för nödsituationer ska ha fått larm om tre explosioner.

Det ska enligt guvernören i Leningradregionen, Alexander Drozdenko, inte finnas någon risk för oljeutsläpp.

Misstag från personerna på fartyget ska ha lett till skador i maskinrummet.

Ingen skadad

Ingen person ska ha skadats i samband med händelsen.

Myndigheter utreder i detta nu maskinrummet för att fastställa exakt vad det är som har hänt.

Tomi Waltari, fältchef vid Finska vikens sjöbevakningssektion, menar att man följer med läget och ingriper vid behov.

Fartyget är registrerat på Antigua och Barbuda och är 274 meter långt.

Nyhetsbyrå bekräftar

Den ryska statliga nyhetsbyrån TASS bekräftar händelsen.

– En teknisk incident registrerades på tankfartyget Koala i hamnen i Ust-Luga i Leningradregionen, säger regionguvernören Alexander Drozdenko i sin Telegramkanal, rapporterar TASS.

– På morgonen den 9 februari i hamnen i Ust-Luga på tankfartyget ”Koala” inträffade en incident under starten av motorn, uppger Drozdenko.

Maskinrummet undersöks

TASS fortsätter.

– Maskinrummet skadades. Tankfartyget ligger förtöjt vid kaj och det finns ingen risk för utsläpp av oljeprodukter. Besättningen evakuerades, ingen person skadades. Maskinrummet håller på att undersökas och orsakerna till olyckan håller på att fastställas.

Enligt Marinetraffic seglar tankfartyget Koala under Antigua och Barbudas flagg och är 274 meter långt.

Finska medier uppger även att en rysk undervattenskabel har skadats i en orelaterade händelse och genomgår reparationer.

– För en tid sedan skadades en Rostelecom-kabel i Östersjön som en följd av yttre påverkan, sade en representant för det statliga ryska bolaget till den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti enligt nyhetsbyrån AFP.

Foto: P. Kuzovkova

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen